Forum Förlossningsrädsla - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Jobbig förlossning där läkare undanhöll komplikation

    Tis 18 aug 2020 04:49 Läst 0 gånger Totalt 10 svar
    Anonym (Q)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 04:49

    För ett tag sedan födde jag barn. Förlossningen slutade i sugklocka då min bebis hade väldigt dåliga värden och måste ut snabbt. Hen visade sig ha navelsträngen runt halsen. Allt gick bra till slut men var väldigt dramatiskt för mig.

    Några timmar tidigare hade jag diskuterat kejsarsnitt med förlossningsläkaren då jag var helt utmattad och orolig för utgången av förlossningen. Läkaren försäkrade då att allt såg toppen ut och att det inte fanns någon anledning till oro.

    När jag sedan läst min förlossningsjournal ser jag att läkaren redan innan samtalet hade antecknat att det fanns tecken på att navelsträngen var i ett onormalt läge.

    Även om det kanske var en riktig bedömning att fortsätta med en vaginal förlossning har jag svårt att släppa att man undanhöll information för mig. Jag tycker jag har rätt till all information som patient. Och ja, jag kan inte låta bli att misstänka att det berodde på att läkaren trodde jag skulle fortsätta "tjata" om ett snitt om jag fick reda på att det fanns komplikationer.

    Nu blev förlossningen också väldigt konstig när jag märkte på personalen att något var "fel" men inte fick veta vad. Det hade varit mycket tryggare om jag hade fått höra "det kan vara något problem med navelsträngen men vi har koll på det" istället för "nejdå, allt är bra" när jag märkte att det inte var så.

    Det konstiga är också att avstämningssamtalet med läkaren inte finns antecknat i min journal. Det finns en anteckning om att det skulle vara ett samtal men inte själva samtalet. Precis allt annat är noggrant nedtecknat utom just det.

    Jag skulle gärna vilja ha andras åsikter om det här. När jag pratat med min familj säger de saker som "huvudsaken att barnet kom ut och mår bra" (visserligen sant men jag mår ändå dåligt) eller "läkaren ville säkert bara att du inte skulle oroa dig" (nej, men nu oroar jag mig över att aldrig kunna lita på vad vårdpersonal säger.)

  • Anonym (J)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 05:53 #1

    Jag förstår dina känslor och att få höra att huvudsaken är att barnet mår bra är inte alls roligt. Naturligtvis är man glad att barnet mår bra, men man har fortfarande rätt att må dåligt över annat.

    Vill tipsa om gruppen traumatisk förlossning stödgrupp och förlossningsskadad du är inte ensam på Facebook

  • Anonym (E)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 07:37 #2

    Hej!

    Jag var med om ungefär samma sak men visste inte det då. Utan nu när jag ska få mitt andra barn gick vi igenom min första förlossning med min barnmorska och då säger hon att det visste att barnet var stressad redan innan jag blev igångsatt.. blev ingångsatt i v 42 så

  • Tis 18 aug 2020 07:48 #3

    Hej! Jag har också haft en för mig traumatisk förlossningsupplevelse där man undanhöll information från mig. För mig tog det ett år att förlika mig med detta och att hitta tillbaka till mitt normala, bra mående. Jag tänker att om det blir fler barn får vi prata igenom detta en gång till och göra en planering så att det inte sker igen. Det blir lättare med tiden och det finns ljus i tunneln. Be om hjälp! Det kan du få via gyn/förlossningskliniken där du hör till. BVC, VC eller privat. Du ska inte behöva bära detta själv. Att din familj avfärdar dina känslor tror jag beror på okunskap och jag kan bara beklaga det. Vänd dig till personer som inte avfärdar dig istället, vänner eller professionella!

  • Anonym (E)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 07:49 #4

    Råka skicka innan jag var färdig...

    Men iallafall så sluta med min förlossning med sugklocka och fyra personer som höll fast mig i sängen samtidigt som läkaren drog ut sonen. Jag hade skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville undvika sugklocka så långt det går och var besviken på att jag hade behövt sugklockan men samtidig slapp jag ju ett ur akut snitt och det är jag glad för i dag.

    Jag tror inte läkarna undan håller information för att slippa tjat eller vara dumma. Utan för att en stressad mamma är det sämsta i en sån situation.. han gjorde säker bedömningen att du redan var uppstressad och ville inte oroa dig mer.

    Men jag håller med om det ovanstående skrev att ta hjälp och prata ut om det. Jag tyckte det var väldigt skönt att gå igenom förlossningen igen efteråt när allt har landat.

    Min bästa kompis upplevde sin förlossning som väldigt dramatisk och tuff. Så hon fick möte med den ansvariga barnmorskan som var med och gick igenom förlossningen igen och det visa sig att... för de på förlossningen var hennes helt normal fast hon inte upplevde det så.

  • Anonym (Nna)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 08:34 #5

    Tyvärr är det så här det går till i dagens förlossningsvård. De (patriarkatet) får oss kvinnor att tro att vi är helt beroende av vården för att få ut våra barn. De undanhåller risker och information, helt emot patientlagen som ger oss rätt att få veta ALLT! Och de är inte heller särskilt måna om att förlossningen ska vara så komplikationsfri som möjligt, nej nej för allt går ju att lösa på plats. De står ju där med sina rockar redo att ?rädda dig och ditt barn? när saker går fel. Det vore synd om de var betalda och bara stod där ?hands off? och SÅG en kvinna och sitt barn arbeta tillsammans mot en födelse. Jag pratar nu främst om läkare men det blir lätt barnmorskans sanning också som arbetar under läkarna. Barnmorskorna får inte komma till sin fulla rätt och bevara det friska födandet när de hela tiden måste mäta, dokumentera och bevisa framsteg istället för att arbeta mer med magkänsla och närvaro. Det säger sig självt att ett stressat barn behöver mammans lugn och TID på sig att komma ut , inte ett påskyndande dropp som tar bort de nödvändiga pauserna mellan värkarna. Själva risktänket kring en förlossning blir en risk i sig. Och då särskilt en risk för mödrarna att få en traumatisk upplevelse och att komma ur sin förlossning med tron om att min kropp inte kunde på ett eller annat sätt.

    Nu är jag väldigt hård men det är många saker vi bara ser förbi när det gäller barnafödande. Inte konstigt att flera börjar söka sig till det trygga hemmet för att föda sina barn. Där förekommer inga sugklockor av någon anledning..

    Ledsen att du fick en sådan mardrömsstart med ditt barn <3

  • Anonym (L)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 09:10 #6

    Tråkigt att du fick en så dålig upplevelse. Känner här att du fått för lite information. Att ha navelsträngen runt halsen är extremt vanligt, och ses inte som en komplikation. Det syns ofta på CTG då hjärtljuden går ner kraftigt under värk. Detta är något som oftast inte behöver betyda kejsarsnitt utan vid avvaktan brukar det lösa sig självt. Nu tyckte väl personalen att barnet till slut blev för påverkat och valde att avsluta med sugklocka. Du behöver prata igenom detta med de som var med för att få en bättre förståelse för jag kan inte se att något som helst fel begåtts här utan det handlar endast om missförstånd och okunskap.

  • Anonym (Q) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 10:04 #7

    Blir så ledsen och arg över att vi är flera som upplevt samma sak..


    Anonym (E) skrev 2020-08-18 07:49:59 följande:

    Råka skicka innan jag var färdig...

    Men iallafall så sluta med min förlossning med sugklocka och fyra personer som höll fast mig i sängen samtidigt som läkaren drog ut sonen. Jag hade skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville undvika sugklocka så långt det går och var besviken på att jag hade behövt sugklockan men samtidig slapp jag ju ett ur akut snitt och det är jag glad för i dag.

    Jag tror inte läkarna undan håller information för att slippa tjat eller vara dumma. Utan för att en stressad mamma är det sämsta i en sån situation.. han gjorde säker bedömningen att du redan var uppstressad och ville inte oroa dig mer.

    Men jag håller med om det ovanstående skrev att ta hjälp och prata ut om det. Jag tyckte det var väldigt skönt att gå igenom förlossningen igen efteråt när allt har landat.

    Min bästa kompis upplevde sin förlossning som väldigt dramatisk och tuff. Så hon fick möte med den ansvariga barnmorskan som var med och gick igenom förlossningen igen och det visa sig att... för de på förlossningen var hennes helt normal fast hon inte upplevde det så.


    Jag föredrog också att det blev sugklocka framför akutsnitt men jag kunde haft en så mycket bättre och tryggare förlossning om man bara varit ärlig mot mig. Bara en sån sak som att hinna ställa frågor kring sugklocka hade gjort att jag känt mig tryggare.

    Sedan finns massor av situationer där stress är negativt för patienten. Många cancerpatienter skulle troligen må bättre och kunna koncentrera sig enbart på sitt tillfrisknande om de inte fick veta exakt vilken diagnos de hade men ingen skulle drömma om att undanhålla det för dem. Varför ska födande kvinnor som enda grupp omyndigförklaras? Jag var dessutom inte särskilt uppskärrad, däremot utmattad.

    Jag skulle faktiskt inte lita så mycket på vad chefsbarnmorskan sa om jag var din kompis. Jag fick också prata med en läkare på bb som sa att min förlossning var heeelt normal och inte aaalls särskilt dramatisk. Kände mig riktigt dum som inte hade upplevt det så.

    Det första "min" barnmorska på mvc sa när jag ringde och bokade tid för efterkoll var "jag har läst din journal, jag förstår att det blev dramatiskt", innan jag hunnit säga hur jag själv upplevt det.

    När jag senare var på bvc-koll satt läkare och sköterska vid datorn när jag kom in i rummet och såg förskräckta ut. "Vi har just läst förlossningsjournalen, är allt okej med er nu?".

    Så jag litar mer på min egen upplevelse och den bekräftelse jag fått från annat håll än på läkaren.

    Det låter fruktansvärt att fyra personer höll fast dig. Varför blev det så?
  • Anonym (Q) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 10:29 #8
    Anonym (L) skrev 2020-08-18 09:10:27 följande:

    Tråkigt att du fick en så dålig upplevelse. Känner här att du fått för lite information. Att ha navelsträngen runt halsen är extremt vanligt, och ses inte som en komplikation. Det syns ofta på CTG då hjärtljuden går ner kraftigt under värk. Detta är något som oftast inte behöver betyda kejsarsnitt utan vid avvaktan brukar det lösa sig självt. Nu tyckte väl personalen att barnet till slut blev för påverkat och valde att avsluta med sugklocka. Du behöver prata igenom detta med de som var med för att få en bättre förståelse för jag kan inte se att något som helst fel begåtts här utan det handlar endast om missförstånd och okunskap.


    Jag tror du missförstår vad jag reagerat på.

    Jag är väl medveten om att det är vanligt med navelsträngen runt halsen.

    Jag vet att det syns på ctg.

    Anledningen till att jag vet det är för att ctg sjönk till och från under min förlossning.

    Det var väldigt stressande när ctg sjönk och personal kom inrusande i rummet.

    Det som var mest stressande var att trots upprepade frågor aldrig få någon förklaring till varför ctg:t betedde sig som det gjorde mer än "nejdå allt är normalt".

    Som jag skrev i min ts begär jag inte att man genast skulle ha tillgodosett mitt önskemål om kejsarsnitt. Däremot begär jag att vårdpersonal inte aktivt undanhåller information.

    Om det inte ens ses som en komplikation, varför kunde man inte informera om navelsträngen?

    För övrigt var mitt barns värden på katastrofnivå när man beslutade om sugklocka. Man rusade iväg med hen efter förlossningen och sedan fick jag inte se min bebis på ett par timmar. Även om det formellt inte räknas som en komplikation tar jag mig friheten att tycka att navelsträngen BLEV en komplikation i min förlossning.
  • Anonym (Q) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 10:44 #9
    Anonym (L) skrev 2020-08-18 09:10:27 följande:

    Du behöver prata igenom detta med de som var med för att få en bättre förståelse för jag kan inte se att något som helst fel begåtts här utan det handlar endast om missförstånd och okunskap.


    Det här glömde jag svara på.

    Jag fick ett sådant samtal. Det kändes som om jag hade behövt ett stödsamtal efter stödsamtalet.
  • Anonym (Ej i journa­len)
    Visa endast
    Tis 18 aug 2020 10:59 #10

    I mitt fall såg man att barnet blev påverkad, barnmorskan var mer eller mindre inne hos mig sista 1h (av 2h) för att kolla hjärtljuden. Tänkte inte så mycket på det då, efter som jag inte fick andningspauser mellan värkarna. Trots det berättade detta, så finns ingen anteckning i journalen om detta.

    Vid krystningen så lät barnmorskan mig krysta för länge, så babyn hamnade vid halsen vid öppningen. Så jag höll på att strypa henne, bm fick kämpa för att hålla emot runt hennes hals. Jag såg skräcken i hennes och min exmans ögon. Hon ber mig krysta utan värk, vilket inte gick. Det slutade som tur bra. Men inget om detta stod i journalen heller.

    Nu väntar jag barn igen och orolig att något ska gå fel, känns som jag hade tur förra gången. Eftersom inget står i journalen så känns det inte som jag kommer få någon förståelse av MVC.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll