Förnedrande
Vet ni vad som är det värsta och mest förnedrande i dessa Corona-tider är?
Jo, det är att vara bokstavligen hemlös.
Blev utkastad av sambon har verkligen ingenstans att ta vägen - för hur bra vänner man än säger sig vara så vill man inte ha en inneboende just nu.
Så...
Jag bor i en campingstuga - på en stängd camping. Jag har tak över huvudet och en säng *lycklig* men ingen toa, rinnande vatten, kök eller tillgång till dusch..
Tur att man kan micro mat på jobbet, kissa och borta tänderna. Duscha gör jag på gymmet. Blir jag kissnödig på kvällen natten går jag ut på gården.
Eller så smyger jag mig in i källaren i bostadshuset intill för där finns toa i allmänna tvättstugan.
Senaste dagarna har jag dock känt mig riktigt sjuk. Ont i halsen och bihålorna, lite hostig typ som när man ska bli riktigt förkyld men det kommer liksom ingen förkylning.
Tror att det är för att det är så kallt där jag bor finns liksom ingen värme heller, så nu har jag fixat ett extra element, men det kan inte stå på när man jobbar utan man får slå på det när man kommer från jobbet. För dit måste jag ändå, det är min enda chans att kunna äta eller gå på toa där finns kyl och micro. Annars har jag ingenting.
Idag har jag dessutom ont i lederna i armarna och känner mig febersvag (fast helt utan att ha feber)
På dagarna är jag relativt pigg bortsett från halsont, det andra kommer alltid efter jobbet.
Tur att det finns värktabletter!
En vän till mig säger att det beror på stress för att min situation set ut som den gör + att jag lever i kylan.
Men jag har fått en lägenhet med får inte flytta in förrän i oktober. Till dess får jag stålsätta mig för att orka.
Ville mest skriva av mig då situationen känns lite knepig. Sen saknar jag ju såklart barnen men dom vill inte sova har pga kylan, men jag brukar hämta i skolan för att vi ska kunna ses dagligen ändå.
