• Anonym (man)
    Tue 1 Sep 2020 23:31
    731 visningar
    8 svar
    8
    731

    Hur går man vidare

    Anonym (Elle) skrev 2020-08-30 12:43:08 följande:

    Jag lämnade och jobbar med att ta en ensamperiod i mitt liv för att lära känna mig själv, trivas, ge mig själv det jag behöver, sätta mig själv främst och blomstra, bli komplett ensam utan partner.

    I din situation skulle jag innan jag lämnar frågat vad han ska göra om han hamnar i situationen igen. Om en kvinna igen slängde sig över honom - vad skulle han göra då för att kunna vara trogen och hur, har han någon plan? Problemet är ju tilliten, att man inte kan lita på honom och tillit är det absolut viktigaste för mig i min relation även med nära vänner, chefer etc. Fråga om han ska sätta sig själv i terapi för att kunna stå emot och sätta kärleken främst om han blir "överfallen" av en kvinna igen. Det kan ju hända igen. Sedan förstår jag att du känner dig kränkt också och respektlöst behandlad. Stannar du finns risk att du blir en dörrmatta. Tycker inte att man ska förlåta sådant.


    Fast å andra sidan, vad hjälper det att ställa frågor tille nlögnare, man vet ju ändå inte om något han svarar är sant?

    Precis som du skriver så handlar allt om förtroende och det inkluderar möjligheten att tro något en person säger. Trasar man sönder förtroendet så trasar man även sönder möjligheten till en vettig diskussion för det går inte att lita på något personen säger.
  • Anonym (man)
    Thu 3 Sep 2020 18:18
    #8
    +1
    Anonym (Hex) skrev 2020-09-03 12:36:49 följande:

    Jag gick vidare genom att verkligen försöka se allt ur ett perspektiv som handlar om att vi alla är människor och ingen är perfekt och inget förhållande är perfekt. Saker och ting är oftast heller inte svart eller vitt.  Att gå till botten med varför det hänt så att jag fick en förståelse för det var a och o. Jag insåg att vem som helst kan vara otrogen, det är trots allt sjukt vanligt, och jag beslöt mig för att behandla min partner så som jag velat bli behandlad om jag varit otrogen och verkligen känt skuld, skam och ånger för det. Det hade lika gärna kunnat vara jag för ingen kan sätta sig på höga hästar och säga att man aldrig skulle vara otrogen för man vet fan aldrig. En dag kanske man står där och har gjort det man aldrig trodde sig kunna göra. Jag såg tillbaka på vårt liv tillsammans och undrade om jag verkligen skulle låta otroheten definiera hela vårt förhållande eller ens min partner som person. Jag kom fram till att min partner gjort en usel sak men hen är ingen usel person och det vore inte rättvist varken mot hen eller vårt förhållande att kasta bort vårt gemensamma liv pga otroheten. Så var det för mig.


    1) Alla människor gör misstag men alla människor gör inte samma typ av misstag och att dra slutsatsen alla kan vara otrogna för att alla kan göra misstag är en grov generalisering som nästan liknar desperation för att få det att stämma. Enligt det synsättet så är det ju saksamma att glömma bort sin partner födelsedag som att vara otrogen i 3 år med 10 olika personer. Vadå, det är ju bara misstag eller?

    2) Att inte vara otrogen betyder inte att man är prefekt eller ens tror att man är prefekt. Ännu en märklig slutsats. Det är som att säga att du tror att du är perfekt för att du inte mördat någon. Bara för att vissa människor gör fel betyder inte att alla andra tror att de är perfekta. Ur ett psykologiskt perspektiv är det ren  projicering, man projicerar sina egna brister på andra, "jag har gjort fel men du gör oxå fel i att inte ha gjort samma fel som jag för då tror du att du är perfekt. Du är lika falsk som jag trotts att du inte gjort samma misstag som jag"

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Projektion_(psykologi)


    3) Att vi alla är människor betyder inte att vi alltid måste acceptera allt andra människor gör för allt vi människor gör är inte alltid bra. Det finns gränser och ramar för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt.

    4) Allt är inte svart eller vitt betyder INTE att allt är grått, vissa saker är faktisk svarta eller vita. Och att normalisera och grovt generalisera alla slags handlingar till samma nivå är detsamma som att försöka göra precis allt till en gråzon där rätt och fel är flytande och kan sättas lite som det passar en för stunden. Att slå någon med en fjäder är inte samma sak som att slå personen med ett baseballträ.

    5) Det hade lika gärna kunnat vara jag... nej det hade det inte, för alla människor gör inte alltid exakt samma slags misstag andra gör för människor väljer inte alltid lika i en liknande situation. Vi är olika och väljer olika. Det handlar om personlighet och värderingar inte om situationen i sig.

    6) Sätta sig på höga hästar (samma argument som i punkt nr 2).... om man haft många chanser och aldrig varit otrogen så är det ganska troligt att man inte kommer vara det i framtiden heller, och att konstatera det är inte att sätta sig i någon hög häst. Alla är inte otrogna, minst lika många lever ut ett helt liv utan att någonsin vara det. Otrohet händer inte bara av sig själv, det händer för att man medvetet väljer det och alla gör inte det valet.

    Missförstå mig rätt nu, det är bra att ni löst det och alla hittar väl sina egna strategier, jag håller bara inte med dina argument.
Svar på tråden Hur går man vidare