• Anonym (sandra)

    Om mannen kräver faderskapstest?

    Såg en tråd på ett annat forum, där killen ville ha dna-test på de ofödda barnet och flickvännen sagt att då gör hon hellre abort, han tog det då som ett säkert tecken på att något var fel, eftersom han trots allt inte haft koll på henne alla dygnets timmar. 

    Är det bara jag som tycker det är en chockerande inställning? 

    Faktum är att övervägande delen killar/män (och en del kvinnor) som läste hans inlägg höll med om att han skulle dna-testa barnet i smyg.

    Hur hade ni själva reagerat och tänkt om er partner krävde faderskapstest? Jag förstår ju att det kan vara en känslig fråga, samtidigt som det faktiskt är en myt att väldigt många barn har fel far enligt dna-tester. Det ska handla om max 3 % och vanligtvis 1% världen över.

    Märker man inte att det är fel far på andra sätt? 

  • Svar på tråden Om mannen kräver faderskapstest?
  • Anonym (man)
    Anonym (S) skrev 2020-09-01 19:29:28 följande:
    Fast den likneslen gäller ju bara om du menar att alla som krockar gör det medvetet, att det är aktivt val att krocka.

    Att välja att förneka sitt barn rätt far i sina papper är ju inte en olyckshändelse.
    Nej liknelsen handlar mer om att det är naivt att tro att saker inte KAN hända bara för att man tror att det kommer ske eller tro att man enbart skyddar sig för att man tror att något kommer ske och inte.

    Tycker det är extremt löjligt att känna sig kränkt över något som borde vara en självklarhet och extremt egoistiskt att sätta sitt ego före sin mans behov av att vara säker på att barnet är hans.
  • Tow2Mater

    Barnet har rätt at veta vilka foräldrarna är, inte bara bli tilldelad en som sägs vara det. Konstigt det inte är lagstadgat med dna prov ännu, som "barnets rätt".

  • Anonym (DNA)

    Visserligen har han rätt att få göra det, men jag förstår att kvinnan känner sig kränkt. Är han smart tar han dna-test privat via MyHeritage på sig själv och barnet. Enkel topsning i smyg när mamman sover eller duschar.


    När svaret kommer efter någon månad, är han biologiska far, ja då är allt frid och fröjd. Visar det annat då är det bara att konfrontrera henn, då har han inget att förlora.

  • Anonym (DNA)
    Tow2Mater skrev 2020-09-01 21:49:48 följande:

    Barnet har rätt at veta vilka foräldrarna är, inte bara bli tilldelad en som sägs vara det. Konstigt det inte är lagstadgat med dna prov ännu, som "barnets rätt".


    Det kan ju vara så att det är fel på mannens spermier och paret varit utaomlas och fått spermiedonation eller ambryodonation. Det ska självklart berätttas för barnet , men myndigheterna behöver inte ha med det att göra.
  • Mascaraklumpar

    Jag har frågat min man och han ville inte testa sig, men det hade varit helt okej för min del om han velat det. Hade det varit omvänt, så att det var han som bar barnet, hade jag velat veta med med 100% säkerhet redan från början. Jag litar på honom tillräckligt för att det ska räcka i andra sammanhang, men jag hade aldrig tagit risken att knyta an till barn som jag när som helst skulle kunna förlora om det visar sig att han varit otrogen och plötsligt får för sig att ta ifrån mig rätten till dem.

  • Anonym (DNA)

    Eller så säger mannen att han börjat intresserat sig släktforskning inklusive dna-test och föreslår att hela familjen, inklusive barnet ska testa sig. 

  • Tow2Mater
    Anonym (DNA) skrev 2020-09-01 22:16:03 följande:
    Det kan ju vara så att det är fel på mannens spermier och paret varit utaomlas och fått spermiedonation eller ambryodonation. Det ska självklart berätttas för barnet , men myndigheterna behöver inte ha med det att göra.
    Barnkonventionen, som ju är del av lagen idag (eller blev den inte det ännu?) säger "Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka dess föräldrar är". "Så långt det är moljligt" inkluderar ju dna test eftersom det är mojligt att säkerställa foräldrarna genom det, inte bara anta och tro - varfor är inte det obligatoriskt?
  • Anonym (sandra)
    Anonym (DNA) skrev 2020-09-01 22:14:27 följande:

    Visserligen har han rätt att få göra det, men jag förstår att kvinnan känner sig kränkt. Är han smart tar han dna-test privat via MyHeritage på sig själv och barnet. Enkel topsning i smyg när mamman sover eller duschar.


    När svaret kommer efter någon månad, är han biologiska far, ja då är allt frid och fröjd. Visar det annat då är det bara att konfrontrera henn, då har han inget att förlora.


    Kör my heritage tops?

    Trodde alla körde spotta i rör.
  • Anonym (S)
    Anonym (man) skrev 2020-09-01 21:44:55 följande:

    Nej liknelsen handlar mer om att det är naivt att tro att saker inte KAN hända bara för att man tror att det kommer ske eller tro att man enbart skyddar sig för att man tror att något kommer ske och inte.

    Tycker det är extremt löjligt att känna sig kränkt över något som borde vara en självklarhet och extremt egoistiskt att sätta sitt ego före sin mans behov av att vara säker på att barnet är hans.


    Det får du ju tycka narurlogtvis.

    Tycker du samma om din partner sen flera år utan nån som helst anledning skulle misstänka dig för något som du tycker är riktigt illa? Sexualbrott, inbrott, osv (inga jämförelser i övrigt) eftersom hen ju fakriskt inte helr säkert kan veta att du har begått eller kommer att begå dessa brott? Det kan ju hända att din partner är grovt kriminell eller empatistörd tex även om du inte tror det så då skulle du helt utan anledning ju kunna fråga om det inte är hen som misshandlat grannens katt tex och din partner borde inte bli kränkt över den frågan för det kan ju vara så. Det finns ju folk vars partners är djurplågare det kan ju hända även om man inte tror det.

    Jag jämför som sagt inte handlingarna som sådana, men tycker att din argumentation är märklig. Varför skulle man inte kunna bli ledsen om ens partner tror att man är kapabel att göra något som man själv tycker är fruktansvärt illa och kanske snudd på oförlåtligt?

    Dethjälper ju inte då att veta att det finns andra som gör dessa saker, detfinns ju folk som gör en himla massa otäckheter som jag inte ens vill tänka på - det innebär ju inte att jag känner mig bekväm att bli anklagad för dessa saker eller att den jag älskar tror att jag är kapabel att utföra dem.

    Jag förstår inte hur man inte kan förstå att det är en jobbig fråga att få som gravid. Aen om det ändå är värt att ställa frågan är ju en annan sak, men att inte förstå att det är jobbigt att anklagas för en sån sak av den man älskar, det förstår jag inte.
  • DanneHade

    1 av 50 brittiska män är inte biologisk förälder till deras barn utan vetskap.

    Kan förstå att man som kvinna tar illa upp.

    Men man får som kvinna helt enkelt förstå att en minoritet av er, om ni var otrogna, blev gravida och inte hade möjlighet/vilja till abort, skulle välja att försöka dupera mannen och fortsätta som vanligt.

    Om du fick reda på att det är 0,5% risk att din man har HIV, hade du velat testa honom?

Svar på tråden Om mannen kräver faderskapstest?