Jag förstår inte alla som hävdar att det minsann inte är otrohet. Jaha, är det TROHET då att gå på en strippklubb, ett ställe vars syfte är att titta på och hetsa upp sig över andra kvinnors kroppar? (Och ärligt talat, där händer nog andra saker med).

Enligt er verkar otrohet vara begränsat till snoppens införande i vaginan. Så snävt.

Jag och min man förväntar oss trohet av varandra i tankar, ord och gärningar. Därför tittar vi inte på porr, därför går vi inte på strippklubb.

Vi är båda väl medvetna om vad du precis beskrivit- att man kan känna attraktion när man får syn på en snygging. Men frågan är ju vad man gör med den attraktionen.

Om jag blir attraherad av en man på jobbet är jag inte otrogen. Men jag börjar vara det innan det kommer till punkten att vi har sex. Så när..?

När jag tillåter mig att titta extra på hans rumpa? När jag tillåter mig att dagdrömma om honom? När jag börjar komma på anledningar att gå till hans kontor och prata? När vi börjar luncha ensamma regelbundet? När jag säger att jag är på AW, men tar en drink med honom? När jag säger att jag är ute med tjejerna, men är ute med honom? När vi har sex?

Otrohet är inte svart-vitt. Folk går inte från heltrogna till otrogna på en dag.