Ni som haft missfall, Behöver ert stöd

Du är inte ensam  Har tre missfall bakom mig. Jag hamnade också på botten efter det tredje missfallet. Blev sjukskriven pga depression i fem veckor och använde den tiden till att återhämta mig. Detta var i april/maj nu i år. Första veckorna klarade jag inte ens av att promenera hunden. Sista veckorna kom jag igen, tog upp ett gammalt intresse (som jag lagt på hyllan "ifall jag blir gravid") och skaffade mig en ny hobby. Försökte få rullning på livet igen, som har stått på paus så länge under tiden vi har försökt bli gravida.

Jag ska inte säga att det bli "bättre", men livet går vidare och man får upp ångan igen så småningom. Har du gjort missfallsutredning?

Kram!

Usch, vad jobbigt att det krävdes både cytotec och skrapning...  

När det gäller missfallsutredningen så VILL man snarare att något ska vara fel - för det betyder att man har något man kan rätta till som kan göra att det går vägen nästa gång. Vi gjorde utredningen i maj och provresultaten visar att allt är fullständigt normalt, vilket är otroligt frustrerande. Då kan man ju liksom inte göra så mycket.

Min gyn (går på klinik sedan ett år tillbaka eftersom vi inte lyckats bli gravida själva) skrev ut trombyl (blodförtunnande) och progesteron till mig som jag ska använda nästa gång det blir plus. Det kan vara någon liten blodpropp som sätter stopp på graviditeten, och det kan vara så att kroppen producerar lite för lite progesteron. Jag hade hellre sett att "det HÄR är felet, så HÄR fixar vi det" än det här "vi testar lite här och ser om det funkar". Hur många missfall ska man få innan man hittar rätt liksom?

Jag har börjat läsa runt en del och har insett att det kan vara immunförsvaret som kämpar emot graviditeterna också. I Sverige har vi noll utredning på hur immunförsvaret påverkar en graviditet och vill man göra det så får man åka utomlands. Jag rekommenderar att du (när du känner att du är redo för det) läser tråden "Vi som snart är gravida efter utredning i Aten" här på familjeliv. Det finns massvis med info där. 

Det finns en klinik som säger sig hålla på med detta i Sverige, men vad jag har förstått så är det inte samma prover som man tar i (bl.a.) Grekland, men de använder sig åtminstone av samma medicinering. 

Själv ger jag trombylen och progesteronet en chans till, men blir det ytterligare ett missfall så kommer vi vända oss antingen till Grekland eller till kliniken här i Sverige för att utreda vidare.

Kram! 

Diabetes kan man ändå hantera, det kommer nog gå fint nu när de börjat tänka på det  Det är INTE ditt fel att du får missfall. Man får ju (i princip) aldrig veta varför man får missfall, om det är fel på fostret eller kroppen som stöter bort det av någon annan anledning. Det är alltid lika svårt att få missfall oavsett anledning 

Förstår att det känns jobbigt att behöva skydda er, men försök se det som att OM ni blir gravida nu så är riskerna mycket högre än om ni väntar lite och får situationen under kontroll! 

Tack, och detsamma! Kram!  

Väntan är det allra värsta! Hade man vetat att "om si och så många månader är du gravid" så hade man lätt kunnat vänta den tiden... men ovissheten gör väntan så mycket outhärdligare.

Ja, fokusera på dina värden och hjälp kroppen komma i fas, så kommer ni närmare målet <3 och försök att hitta något mer att göra, en hobby eller så (kan ju vara typ att läsa, eller titta på film!) som du kan fördriva tiden med. Det måste vara något som tar fokus från barnlösheten och missfallen, så att din hjärna får vila från alla de tankarna. Även om det bara så är för en timme i veckan <3 det kommer att göra dig gott! Börja smått och utöka tiden om det känns för övermäktigt i början.

Kram!