Frågan: Har du någon gång varit otrogen?

Jag hade inte ställt den frågan till en ny potentiell partner. Antingen kommer personen ljuga och säga att den inte varit otrogen fast det inte är sant - och hur ska jag avgöra? Eller så kommer personen vara ärlig och säga att den inte varit otrogen - men igen, vet jag att det är sant? Nej. Eller så kommer personen erkänna otrohet, och då kommer ju jag vilja veta exakt alla omständigheter, och det kommer jag till 99,9 % inte få - vad ska jag dra för slutsatser? Jag tror inte att någon är helt ärlig om allt i dejtingstadiet. Det som är sant kanske dessutom är förskönat. ALLA ljuger och överdriver om saker. Jag skulle försöka hitta andra sätt att märka om personen är pålitlig eller inte.

Jag har aldrig själv varit otrogen, och hade inte frågat någon jag dejtade om det heller.

Jag tror faktiskt att vissa personer är mer benägna att vara otrogna än andra. Jag köper inte att att har man varit det en gång kommer man vara det igen, men händer det i alla förhållanden säger det något.

Jag själv har varit otrogen flera gånger, och det är jag öppen med. Min sambo vet om, och litar ändå på mig.

Ska tillägga att jag aldrig haft en affär vid sidan om, eller legat med andra och hållit den hemligt. Det som hänt är att jag i mina tidigare förhållanden tröttnat, tyckt att livet började bli tråkigt, lusten försvann. Och så kom den där killen på nätet eller jobbet som man blev lite förtjust i vilket ledde till hångel och uppbrott direkt efter. Var enkelt att lämna när man efter det visste att det inte var rätt kille man var med.

Nu kan jag absolut bli sugen på andra, men jag har för mycket att förlora. Min sambo är värd mer och jag vill och hoppas att jag alltid kommer vara trogen.

Jag har aldrig varit otrogen men ångrar att jag inte var det i min förra relation.

Ja, jag berättar ovanstående om en ny frågar.

Jag dömer ingen för otrohet men hade gärna velat veta omständigheterna om min nya dejt sa att han varit otrogen tidigare. Det är däremot inte min ensak.

Jag har vart otrogen.
Min otrohet var för snart 20 år sen och jag klarade av att leva det dubbelliv jag levde just då.
Efteråt har jag frågat mig själv varför jag gjorde som jag gjorde, finns inget bra svar.
Skulle jag kunnat gjort det ogjort skulle jag gjort det, men som ni vet, vi kan inte resa i tiden.
Min fru har inte en susning om min otrohet och jag kommer aldrig berätta det för henne.

Nu kommer det värsta.

Jag älskar min fru, har alltid gjort det, hon är mitt allt.
Varför i h-vete gjorde jag som jag gjorde, jag vet inte själv.
Någon jävligt primitiv del i min hjärna tog över och styrde mig är enda svaret.
Till syvende och sist, det var jag som gjorde det och jag skäms när jag tänker på det.
Om ngn högre makt sagt, ge mig din högra arm och din otrohet försvinner, då skulle jag gett den högre makten min högra arm direkt.

Men nu är det som det är, jag har en fru jag älskar och om jag får bestämma kommer jag dö med henne i mina armar, hon är som sagt mitt allt, men varför i h-vete gjorde jag detta, 

Jag har gjort en hel del dumma saker i mitt liv, men detta är överlägset det dummaste. Ni som läser detta, är i ett förhållande som är schyst, var aldrig otrogen.

Jag kan nu leva med mitt misstag eller dumhet, men det tog ett bra tag innan jag kunde detta.

Jag har aldrig varit otrogen. 

Jag har blivit bedragen av två män. Den första var otrogen mot mig en midsommarafton när jag väntade vårt tredje barn. På något konstigt vänster fick han det till att det var synd om honom och jag fick trösta honom. Och jag förlät och lovade att jag aldrig skulle använda det mot honom. Jag höll det löftet nästan hela tiden, men det fanns där som elefanten i rummet under resten av vårt förhållande. Som han såg till att avsluta efter 19 år och 4 barn genom att vara otrogen en gång till. Han erkände och ville att jag skulle vänta ut att känslorna för henne skulle gå över. Nope sa jag, tack och hej. Hon var för övrigt gift och otrogen hon med. Men de är fortfarande ett par idag efter 10 år.

Själv gifte jag också mig med min "rebound" som i början berättade hur mycket han avskydde otrohet och lögner. För att nu 10 år senare bedra både mig och sin älskarinna och dra de mest osannolika lögnerna. Så var det med den trovärdigheten.

Det jag har lärt mig av detta är att man kan inte lita på män. Och det spelar ingen roll om man frågar om de har varit otrogna i tidigare relationer. Hur ska man veta om de ljuger eller talar sanning?

Nej, har aldrig varit otrogen.

Otrohet är en dealbreaker för mig, då jag fått reda på sånt i efterhand om mitt ex. När jag fick veta att min nya kille redan hade flickvän så avbröt jag direkt, innan han fick chans att "lämna henne för mig", vill inte ha med dådan dkit att göra.

Det handlar om respektlöshet mot den man lever med, vill man ha något snnat än det man har så gör man slut.