Någon mer som har bebisverkstad nu

Jag sattes igång i v41+5 och var inte alls mogen då, hade knappt några förvärkar som att nått var pågång heller. Igångsättningen skulle helst gå långsamt med tanke på akutsnitt med min extremprematur men det gick det väldigt fort. Jag fick massor värkar tätt men i slutet precis innan det var dags så var dom inte tillräckligt starka. Under tiden blev pulsen hög på bebis och varje gång droppet sattes in för att få mer kraft i värkarna så blev hon ännu mer stressad samt att hon låg i position som skulle bli lite kämpigare för henne. Så då blev det snitt :) hon var liten tagen när hon kom ut men hämtade sig snabbt. Så det var rätt beslut om snitt.

När det blev bråttom med snittet så gav det vibbar av min förra förlossning så då var det jobbigt och även efteråt men jag börjar hämta mig. Jobbigt när man har trauman som många inte förstår :/

Verkligen! Nu är hjälpen igång. Vad tråkigt att det känns så men jag kan verkligen förstå den känslan. Kan kännas som totalt omöjligt att ni någonsin ska få erat alldeles eget barn. Evighetslånga steget härifrån till dit. Men en dag i taget. En händelse i taget. Så nästa steg är ett blodprov till, det fixar du, spännande att se vad det kan visa. Blir nästa spermaprov för din man eller har du fler grejer att utföra?

Du får gärna berätta om du vill men känns det jobbigt är det bara att strunta i att svara eller säga att du inte vill prata om det. Jag hejar jättemycket på er nu i alla fall, tror inte det är långt kvar. Håller hoppet uppe, snart snart ska ni se :)<3 Men som sagt, ett steg i taget, ni kommer fram ändå tillslut även om ni inte orkar fokusera på mållinjen just nu. Fullt förståligt efter er resa hittills.

Ja det känns som en slags tröst att vi får kolla upp oss nu efter så lång tid av kämpande och besvikelse. Vågar knappt tänka så långt som en bebis i våran famn, inte just nu iaf, inte innan vi gjort utredningen klar.

Jag har lämnat två blodprov nu och ska lämna ett till nästa vecka på cd 3, eftersom det känns som att mensen kommer i början på nästa vecka då pms:en är här nu.

Hej.

Lyckades inte svara på separata trådar idag av nån anledning. :)

Ultraljudet gick bra och lillan ser fin och normal ut. Jätteskönt verkligen. Har nu berättat på jobbet ordentligt så alla vet.

Känns fortfarande overkligt att vara gravid men blir mer och mer verkligt för varje dag. Kommer nog inte fatta förrän jag har henne i mina armar.

Jag jobbar fortfarande och kommer förhoppningsvis kunna göra det fram till februari. Har kontorsjobb de flesta dagar med mycket möten och teamsmöten så sitter mycket och får skitont i svanskotan numera om jag sitter lite dåligt så måste hitta nåt bättre sätt och försöka sitta ordentligt eller nåt.

Annars är det bara magen och tarmarna som strular nåt ofantligt som är mina gravidkrämpor. :)

Förlåt för oerhört dålig uppdatering. Läser det ni skriver varje dag men har så trasig skärm just nu så har svårt att svara:(

Allt är bara bra här. Jag mår inte super, känner mig trött, har ont och är orkeslös men tvillingarna verkar må bra och det är huvudsaken. Är i v31 nu och går om två dagar in i v 32. Så IOM att jag inte kommer gå längre än v 36+0-37+0 så är det inte så lång tid kvar! Ska prata om hur min förlossning kommer bli nästa vecka, känner mig nervös då jag gärna vill ha snitt men är rädd att nekas det..

Hur mår ni alla? Ser att babymakeing har fått sitt plus, så himla kul. Vet inte om jag skrivit redan men största grattis<3 vilken vecka är du i nu?

Kul att allt såg bra ut på rul lillskrutten, mår du bra och vilken vecka är du i? Vi är väl inte superlångt ifrån varandra?:)

Hur mår du litehopplöst? Så magiskt att du fått se bebisen och att allt såg bra ut. Har du känt några rörelser än?:)

Hur känns det första att vara igång med tester och sånt nu? Jag hoppas verkligen ni får erat plus nu, själva eller med lite hjälp!<3

Babymama hur mår du efter förlossningen? Och hur går det med bebis?<3

Jobbigt att känna dig så trött, äter du järntabletter och ordentligt med mat? Åh vad härligt att ha passerat vecka 30, nu är det nära. Men visst föds vissa tvillingar fullgånget om de inte blir igångsatta/snitt eller är det extremt ovanligt? Har du känt av några sammandragningar eller så? Varför vill du hellre ha snitt? Måste det finnas särskild anledning till det? Vet att många tvillinggraviditeter slutar med snitt men trodde då att brukar ligga lite knasigt och blocka varandra eller så.

Jag är i vecka 22+2 idag! Så ca 10 veckor mellan oss :) Själv är jag livrädd för snitt så därför jag frågar ut dig haha och det (självklart förutom att förlora bebisen eller annat hemskt) är min absolut största rädsla inför förlossningen.

Otroligt, jag blir så förvånad att du behövde bli igångsatt. Kroppen är verkligen lustig hur graviditeter och förlossningar kan skilja sig åt mellan samma kvinna! Sa de något om det är vanligt att det kan vara så efter barn så tätt som ni ändå har?

Satte de dropp och satte en låg dos så det skulle starta långsamt? Åh lilla snuttan, hon kände kanske av att ni ville ha ut henne då hehe skämt åsido. Hoppas inte värkarna var för tuffa för dig. Jätteskönt att det visade sig vara rätt beslut. Vilken kämpe till dotter du fick som återhämtade sig så snabbt! Redan hemma efter två dagar, ni var båda riktiga kämpar. Jättebra jobbat! Du är fantastiskt duktig och hon med!

Usch vad hemskt att det blev en sån throwback för dig men det är givet att det blev så när du gått genom det du har. Hade personalen koll på din tidigare upplevelse så de gav bra stöd?<3 Pratar du med någon nu i efterhand? Skönt att höra att du känner dig bättre och bättre.