• Mon 14 Sep 2020 14:26
    6232 visningar
    395 svar
    395
    6232

    BF Maj 2021 (stannar på fl)

    Jag är 35 år och plussade lite överraskande i fredags, 11 september, vilket var då min mens skulle komma. Vi har försökt bli med barn sedan tidigt i våras, då jag slutat med p-spruta, men inte upptäckt på sticka att ÄL skulle vara igång. Tog ett gravtest för säkerhets skull då vi skulle ta oss lite alkohol på fredagskvällen och ojsan hoppsan ?????? Beräknad BF 21 maj 2021.

    Detta är min första graviditet och nu, då oron för att aldrig "kunna bli me barn" har lagt sig och jag börjat läsa bortom själva befruktningen är jag nu rysligt livrädd för missfall ???? Jag förväntar mig missfall efter att ha läst runt. Särskilt med tanke på min ålder och då det verkar som i stort sett alla ned lyckade graviditeter har haft ett par (minst) missfall innan. Fruktansvärd bedövande oro ????

    Jag har inga symtom på graviditet heller, utöver min sticka, vilket inte hjälper vid googlandet... Känner någon likadant och vill ventilera eller kan ge någon positiv anekdot som lyfter hoppet (även om jag förstår att det inte hjälper rent fsktiskt ????) så tas detta gärna emot ??

    Grattis till er alla som väntar som jag ????

  • Mon 14 Sep 2020 14:30
    #30

    Förlåt för alla frågetecken i mitt inlägg, verkar som smileysarna inte fungerar :)

  • Mon 14 Sep 2020 14:55
    #32
    Grustradgarden skrev 2020-09-14 14:44:54 följande:

    Känner igen mig sååå mycket i det du skriver! Jag sitter också och mer eller mindre väntar på att det ska gå åt helvete...

    Man får försöka tänka att man inte kan påverka något i det här skedet...

    Grattis till graviditeten! Håller alla tummar och tår för er.


    Tack! Hoppas för din skull med :) Så skönt att kunna säga (skriva) oron högt bara faktiskt, det lindrar där inget annat hjälper :)
  • Mon 14 Sep 2020 16:06
    #38
    Canama skrev 2020-09-14 15:48:26 följande:

    Ang inga symtom: har en nära bekant som hade NOLL symtom från första stund. Hon var övertygad om att de inte fanns nått därinne, men jo minsann de va de. Hon mådde lika prima genom hela graviditeten.

    Så man måste inte ha massa symtom :D


    Åh, tack :P Jätteskönt att höra! Man bygger mycket dumma idéer i huvudet: att min senaste mens kanske var ett tidigt missfall och att plusset bara är rester av graviditetshormon till exempel :/

    Efter allt jag läst avvaktar jag från att kontakta BM, för att inte få upp hoppet för mycket. För man får väl knappast mer kontroll för man är "mogen" och orolig... Eller? Enligt googling gör jag redan allt - det lilla - man själv kan för att minska risken för missfall. Kan de ge en mer från BMs sida?
  • Tue 15 Sep 2020 07:49
    #43

    Jag hittade en artikel med relativt hoppfulla siffror avseende statistik på missfall. Även om det aldrig hjälper rent faktiskt så är det upplyftande, tycker jag, att inte bara läsa den dåliga statistiken :) Och det som har en lugnande effekt kan ju knappast vara negativt i alla fall, eller hur ;)

    babyhjalp.se/gravid/missfall-statistik/

  • Tue 15 Sep 2020 13:36
    #57

    Jag vill inte tjata om missfall, men det är ju en så stark oro, såhär i början :(

    Är det NÅN som har haft en lyckad första graviditet utan MF? Då tänker jag både överhuvudtaget och inför var nytt syskonförsök. Eller "måste" man likspm passera ett par missfall för att det sedan ska lyckas, kan man aldrig vara helt förskonad bara?

  • Tue 15 Sep 2020 14:03
    #60
    Grustradgarden skrev 2020-09-15 13:51:50 följande:

    Är också livrädd. Har inte ringt bm. Tycker att mina symptom går upp och ner VÄLDIGT.

    Idag fick jag dessutom lite rosa på pappret och 3 st miiiini-blodfläckar. Tycker nu att alla symptom försvunnit och väntar bara på att det ska börja... känner mig så negativ och deppig! kan tyvärr inte svara eftersom att detta är min första (önskade) graviditet.


    Ja, alltså fy, vad maktlös man känner sig, och samtidigt svårt att inte hoppas på det bästa och drömma :). Efter allt, allt, massor jag läst är det inte ovanligt med blödningar tidigt i graviditeten, så tappa inte hoppet :)

    Jag kontaktade BM idag, men de erbjöd inget mer än samtal om livsstil om 3 veckor, vilket lika gärna kunde vara 3 år bort... Har fortfarande inga symtom, kan inte ens inbilla mig att jag känner något.
  • Tue 15 Sep 2020 14:05
    #61
    isabelle81 skrev 2020-09-15 13:53:29 följande:

    Ja jag :) jag fick missfall först vid fjärde barnet. Tänkte det hade med åldern att göra men jag vet inte. Jag jobbar på bb (även jobbat på förlossningen) och vissa får aldrig missfall, andra flera. Jag är mer orolig nu eftersom jag fått ett missfall MEN försöker att tvinga mig att tänka positivt :)


    Men oj, tack, vad glädjande att höra att det finns positiva första-gångsgraviditeter :) Det är väldigt lugnande att höra sånt <3
  • Tue 15 Sep 2020 15:08
    #63
    Bäbiiiis skrev 2020-09-15 14:46:12 följande:

    Jag tycker också det verkar som att man antingen är förskonad eller extra drabbad. Jag har två barn och tre missfall bakom mig. Varannan gång mf/barn så hoppas ju att det fortsätter så och blir barn nu. De jag känner har antingen haft flera missfall eller inga missfall alls. Det senare verkar vanligast :)


    Tack för hoppet <3

    Jaaa, hoppas det blir fortsatt symmetri för dig denna gång då med :)
  • Tue 15 Sep 2020 19:45
    #67
    Grustradgarden skrev 2020-09-15 15:45:42 följande:

    Ja, jag hoppas att det bara är skära slemhinnor eftersom att jag för upp vagitorier 3 ggr per dag... vi har gjort ivf, så då känns insatsen på något sätt väldigt mycket högre eftersom att vi behöver hjälp för att få ett befruktat ägg... jag hoppas så att det här ska gå vägen! Min sambo lugnar mig och är övertygad om att allt kommer gå bra. Det känns skönt att han är så trygg i sig själv oavsett vad som händer. Man vill ju bara vara sprudlande glad över detta och inte tänka på något annat än att det ska gå bra. De flesta graviditeter går ju faktiskt bra.

    Åh, vill verkligen inte behöva vänta länge inför något möte, så jag avvaktar. Varför ville de vänta så länge med mötet? Jag har tid för tidigt vul 2/10 (är då i v 8+1) och jag räknar ner dagarna.


    Åh, ja verkligen, känner mig fånig som inte är nöjd som ändå blev gravid ganska lätt, när andra har sådana svårigheter :/ Börjar inse mer och mer, med hjälp av alla här och fakta runt om nätet att det helt enkelt bara är att ta det som det kommer. Mantra sinnesrobönen :P

    I min region är de tyvärr väldigt snåla med att agera vid folks oro, det måste verkligen ha hänt något eller finnas extrema förutsättningar för att få extrakonroller och stöd :(
  • Thu 17 Sep 2020 13:56
    #76

    Jag har aldrig druckit kaffe men cirka 1,5 liter Pepsi Max om dagen, vilken jag nu lyckats dra ner till 0,5 liter per dag, med viss möda. Börjat äta mer grönsaker, vilket jag är dålig på annars, så tack till lilla myran som gör mig duktigare :D Tar folsyra 500, multivitamin kvinna och järnkapsel, bara utifall att. Har ingen brist vad jag vet men är vegetarian så saknar en hel del i kosten. Började gymma ett par veckor innan plusset och tänker försöka fortsätta, dock utan att pusha för hårt och bara ett par dagar i veckan. I övrigt får det bli promenader! Hur ser ni på/har ni hört om gymmande när man är gravid (tidig graviditet då främst)?

    Idag upplever ganska ömma bröst och igår lite illamående av ett par olika dofter i min närhet... Hoppas det kan vara tecken på att något faktiskt händer där inne och inte bara inbillning :)

  • Thu 17 Sep 2020 15:21
    #80
    Go o gla skrev 2020-09-17 15:02:22 följande:

    Ang. träning så är det ingen fara så vitt jag vet. I senare delen av graviditeten får man ev. anpassa träningen lite så man undviker mycket pressande neråt (typ krystpress), etc. Med trean tränade jag i snitt 2h per dag tom sjunde månaden. Inkl. bodypump. Hade gärna tränat nu men med Corona som härjar fritt här i Spanien blir det inga gymbesök för mej nu inte, och jogga med mera avskyr jag. Promenader går bra fast segt med ansiktsmask på sej :/


    Oj, hjälp, det måste vara en helt annan upplevelse med graviditet i mer utsatta covidförhållanden, jösses!

    Vad kul att höra att du orkade gymma så bra, jäklar va duktigt :D (så mycket skulle jag inte klara att gymma ens i vanliga fall XD).
  • Thu 17 Sep 2020 15:25
    #81
    Grustradgarden skrev 2020-09-17 14:44:39 följande:

    Ååh, jag har haft samma med cola zero! Jag dricker ingen cola eller pepsi nu, inte heller kaffe. Jag tycker faktiskt inte att det är så farligt. Älskar bubbelvatten och smaksätter det med fun light (inte heller särskilt bra såklart!).

    Vad gäller gym har jag faktiskt hoppat över det nu i början. Brukar annars gå en gång i veckan. Det är säkert ingen fara, men jag försöker att inte lyfta så tungt över huvud taget. :) jag går hundpromenader och passar på att städa hemma och så. Ligger tyvärr mycket på soffan också... jag har också ?bara? ömma bröst. Inget illamående eller så. Vill gärna ha det, hur sjukt det än låter, haha.


    Ja, jag saknar också symtomen, vilket man troligtvis kommer få äta upp om det håller i sig, haha XD

    Vad duktigt att inte dricka läsk alls! Men har du hört att det skulle vara väldigt dåligt :/? Jag tänkte att eftersom man får dricka ett par koppar kaffe kanske det är ok med liiite Pepsi (såg någonstans att det ska innehålla ungefär hälften så mycket koffein som kaffe).
  • Thu 17 Sep 2020 16:17
    #83
    Grustradgarden skrev 2020-09-17 15:35:43 följande:

    Jag tror absolut inte att det är farligt! Men eftersom att vi haft ganska svårt att få till en befruktning är jag (som du vet) livrädd att detta ska gå åt pipan! Haha. Jag får såna idéer... De står ju att man får dricka kaffe, så jag tror absolut att pepsi är okej! :)


    Hihi, ok, tack :)
  • Mon 21 Sep 2020 10:30

    Hur går det för er alla? Jag gick in i vecka 6 i lördags. Har fortsatt väldigt milda symtom med ytterst svagt ömmande bröst (dock lite mer än i förra veckan) och tillkomst av molvärk, mycket likt mensvärk, över livmodern som kommer i omgångar under dagarna. Har också haft problem med förstoppning, vilket jag mycket sällan varit med om, så tror även det kan vara ett tecken (läste någonstans att det är ett symtom även i tidig graviditet).

    Annars mår väldigt bra och kan fortfarande inte riktigt tro att det verkligen finns något därinne. Men hoppas, hoppas, hoppas <3.

  • Mon 21 Sep 2020 11:50
    isabelle81 skrev 2020-09-21 11:00:34 följande:

    Då är vi nästan lika långt gångna, jag gick in i v 6 i torsdags. Samma här, milda symtom. Kissnödig och nästäppan är allt annat än mild förresten :( Är kroniskt täppt pga överkonsumtion av nässpray. Fått recept på Rinexin idag så hoppas det hjälper, aldrig testat innan. Annars mår jag bra :) Ska jobba idag, gått ner till 75% pga vi har vår 16 mån hemma fortfarande.


    Innan jag blev gravid visste jag inte att man kunde ha så många olika, konstiga symtom (eller knappt några symtom alls) :)

    Och vad typiskt med symtom som vid förkylning i covid 19-tider UTAN att kunna (troligtvis) beerätta att man inte har infektion utan att det beror på något annat :D

    På tal om det, känner ni er ensamma i er hemlighet eller berättar ni för nån närstående, för stöd och ventilering? Jag och pappan söker gemensamt boende och har flertalet kvällar isär i egna bostäder och jag blir så glad när jag träffar honom och får babbla om allt, känner mig så ensam annars. Ingen annan vet :/
  • Mon 21 Sep 2020 11:51
    yumeyo skrev 2020-09-21 11:27:56 följande:

    Hej! Hoppar in är tänkte jag. 28, snart 29 med andra barnet och andra (kända) graviditeten. Plussade i torsdags så är väldigt nytt, men hoppas att allt ska gå vägen denna gång också. Första är född 2011 så blir rätt stor åldersskillnad mellan barnen.


    Grattis, vad kul med en sladdis :) Barnvaktshjälp :P
  • Mon 21 Sep 2020 11:54
    Bäbiiiis skrev 2020-09-21 11:25:55 följande:

    Är nästäppa något man brukar får tidigt i graviditeten? Vad beror det på? Jag har varit lite snorig senaste veckorna men tänk att det kanske är en envis förkylning. Vore ju jobbigt att gå o snora i nio månader såhär i coronatider.

    I övrigt har jag ganska kraftig molvärk, lite svullen mage och kissnödig ofta. Är bara i v 4+3 än så länge och har precis skrivit in mig på mvc som är kraftigt underbemannade pga både personalbrist och corona (sjukfrånvaro och vab). Så det blir inget hälsosamtal eller annat "onödigt" förutom nödvändiga blodprover och ultraljud såhär initialt i alla fall.


    Oj, får du skriva in dig och göra ul så tidigt :O? Jag fick tid för hälsosamtal 8 oktober (då vecka 8) och inskrivning och ul och sådant verkar de efter vad jag läst ej erbjuda förrän vecka 12-13 :/ Jag bor i Kalmar län.
  • Tue 22 Sep 2020 13:15

    Jag har fortfarande mest ont i brösten men idag känt något slags illamående, som en klump i halsen eller som om jag ätit alldeles för mycket, fast jag inte ätit på ett tag.

    Jag tycker också att hjärtat rusat lite de senaste dagarna med, känt mig nästan lite "darrig"... Vet nån om det är normalt?

  • Tue 22 Sep 2020 13:25
    zqw123 skrev 2020-09-21 12:57:50 följande:

    Stort grattis! Och jag känner verkligen igen mig. Jag är 34 och gravid med första barnet, v. 5 nu. Jag fick missfall i somras i vecka 6 vilket gör att jag inte vågar glädjas lika mycket. Tar en dag i taget typ. Jag har heller inga symtom, så det känns liksom inte helt verkligt. Kanske får ångra mig sen, men på ett sätt önskar jag nästan att jag kände av lite illamående och ömma bröst ändå. :)


    Åh, vad roligt att flera i denna grupp håller vår ålder :) Stort grattis till dig med!!

    Jag försöker också verkligen bara ta en dag i taget, men åh vad man hoppas ändå <3

    Hade du mer symtom vid förra graviditeten?
Svar på tråden BF Maj 2021 (stannar på fl)