• Anonym (Vill hjälpa.)

    En person som alltid hamnar i drama och konflikter?

    Min sambo är enligt mig världens mest underbara tjej. Jag älskar henne, mitt barn älskar henne och skall jag någon gång ha fler barn vill jag att hon skall vara mamma till det. Hoppas att hon blir min fru en dag. Hon är snäll, rolig, temperamentsfull (men inte på ett dåligt sätt), spontan, jättesnygg och helt underbar.

    Det här känns lite som jag sviker den jag älskar eller snackar skit om henne, men jag behöver hjälp för jag vill hjälpa henne. Min dotter älskar henne, jag älskar henne, men jag tror hon har en annan sida med.

    Hon hamnar ofta i konflikt med folk. Kollegor, vänner, sina egna föräldrar. Jag ser inte vad hon gör för fel, men när tom. hennes mamma sagt åt mig att om någon hamnar i konstant konflikt med alla andra, så är det inte alla andra det är fel på. Lite kryptiskt...men jag kan inte se "felet".

    Hon kommer hem ledsen från jobbet, hon byter ofta avdelning hon jobbar på, eller till motsvarande jobb på annat ställe för att slippa bråk men hamnar i nya. Skär sig aldrig med vårdtagarna men alltid med andra i personalgruppen. Speciellt kvinnor, kanske hade vart med män med men det jobbar få män i det jobbet. Det blir bråk om scheman, min sambo är lite perfektionist av sig och säger ifrån när hon tycker någon slarvar eller försöker bestämma vilket kan orsaka en del? Men det är någon månad med nya kollegor sedan kommer hon hem ledsen för att det har vart bråk.

    Mina vänner gillar henne, tycker hon är rolig, smart osv. så det verkar mest gälla andra kvinnor. Min dotter går dock jättebra. Hon hamnar i bråk med sin mamma, sina systrar, de få vänner hon har rätt ofta. Hon säger vad hon tycker, tex. om någon har fel, eller betett sig dåligt, tex. om hennes mamma säger något elakt om hennes pappa så påpekar hon att pappa har rätt om hon tycker pappa har rätt istället för att hålla med, just det kanske är orsaken till många bråk. Hon moraliserar kanske en del? Vid tex. ett tillfälle när en väninna bedrog sin man och berättade om sin "lover" så blev hon väldigt kritisk istället för som de andra att "heja på". Då blev det väldig osämja, och hon var dömande och kritisk satt på hög häst osv.

    Men hon säger mest vad hon tycker som jag ser det, och det är en positiv egenskap, jag är själv rätt feg av mig och ser upp till henne för det, men det skär sig väldigt ofta spec. på hennes jobb.

    Någon slags diagnos? Hur kan jag hjälpa henne att hamna i färre konflikter?   

  • Svar på tråden En person som alltid hamnar i drama och konflikter?
  • Anonym (Amanda)
    Anonym (Vill hjälpa.) skrev 2020-09-13 15:07:25 följande:

     Vid tex. ett tillfälle när en väninna bedrog sin man och berättade om sin "lover" så blev hon väldigt kritisk istället för som de andra att "heja på". Då blev det väldig osämja, och hon var dömande och kritisk satt på hög häst osv.


    Jag hade också sagt ifrån om min väninna betett sig så svinaktigt och kanske omvärderat vänskapen. Från de exempel du ger kan jag inte se att din flickvän beter sig fel (möjligen kunde hon ha sagt till sjuksköterskan på ett lite mer diplomatiskt sätt, svårt att veta då jag inte var där).

  • Anonym (T)
    Anonym (Vill hjälpa.) skrev 2020-09-13 19:13:22 följande:

    Hon är en besserwisser men det är ofta vad jag uppfattar för att hon faktiskt vet vad hon pratar om och kan saker. Säger någon fel så vill hon informera om att det är fel...och berätta hur det är egentligen. Tex. om någon läser horoskop och tror på det, sådant blir hon provocerad av.


    Grejen är att folk vill oftast inte bli rättade och vill dem det så måste man vara smidig när man gör det. Grejen med en besserwisser är att man oftast inte får en syl i vädret utan det är deras åsikt som räknas. Och ibland måste man även se den andres persons syn på det hela fast det inte är rätt.

    Jag tror heller inte på horoskop men jag säger inget när folk pratar om det. Vissa personer på jobbet hummar jag bara med åt när de pratar eller ursäktar mig och går därifrån. Är man socialt smidig vet man vilka man ska undvika att ha vissa samtalsämnen med. Och lära sig att allt är inte vitt eller svart.

    Sen så har nog tyvärr din flickvän ett rykte om att vara en besserwisser och om hon inte slutar att påpeka saker så kommer hon alltid hamna i konflikt. På hennes jobb kan det vara lite svårt då hon har vårdtagare som ska få bra vård men när det kommer till vardagspratet på raster så får hon nog tyvärr sluta och börja försöka tyda folks signaler och kroppsspråk.
  • Anonym (Jenn)
    Anonym (Vill hjälpa.) skrev 2020-09-13 19:13:22 följande:
    Hon är en besserwisser men det är ofta vad jag uppfattar för att hon faktiskt vet vad hon pratar om och kan saker. Säger någon fel så vill hon informera om att det är fel...och berätta hur det är egentligen. Tex. om någon läser horoskop och tror på det, sådant blir hon provocerad av.
    Ärligt talat, hon låter sjukt störig. Jag hamnar också i sammanhang där någon säger/gör fel men istället för att korrigera på ett "rakt och ärligt" (en omskrivning för otrevligt och elakt) sätt så brukar jag försöka tänka att det är bättre att vara ödmjuk, även om jag vet att jag har rätt, t.ex. säga "jag har för mig att...", "jag har inte stenkoll och kan ha fel men..." eller "jag läste någonstans...". Det är det som kallas social kompetens. 

    Det där med horoskopet, det har väl inget med att "ha rätt" att göra egentligen? Hon är bara av en annan åsikt? Jag kan också tycka att horoskop är trams men om någon säger att dom tror på det så säger jag bara "aa, okej" och låter det vara. Jag behöver inte starta en diskussion om att personen har fel som tror på horoskop. I vissa fall tycker folk bara olika. Om jag älskar lasagne och två kollegor uttrycker att dom har svårt för lasagne och att dom inte tycker det är gott så startar jag ju inte ett ordkrig om detta utan kanske säger glatt "vilken tur att vi tycker olika, mer lasagne till mig! Haha!" så är saken ur världen.
    Om din sambo blir så fruktansvärt provocerad av att någon tror på horoskop är det ju någonting din sambo måste lära sig hantera. Det är inte omvärlden som ska lära sig hantera det som din sambo eventuellt blir provocerad av. 

    Du skriver att din sambo är lite av en perfektionist. Jag har jobbat med några perfektionister genom åren och det som dom oftast måste lära sig den hårda vägen är; Det är okej att vara perfektionist så länge det gäller ens egna arbetsuppgifter, men det funkar inte att ställa samma höga krav (oftast för höga) på alla andra. Perfektionister måste acceptera att det oftast finns en good enough-nivå där majoriteten oftast lägger ribban, och om deras perfektionist-ribba är två kilometer över good enough så är det dom som måste sänka sina krav närmare alla andra. 

    Att i alla givna situationer säga exakt vad man tycker är ingen positiv egenskap. Din sambos problem på arbetet visar just detta. 

    Men för att ge ett konkret råd: Din sambo måste sluta tycka synd om sig själv, se sin egen del i problemet och köra lite jobbig, smärtsam självrannsakan. Hon kanske kommer behöva hjälp med detta av t.ex. en terapeut. 
  • Anonym (Amanda)
    Anonym (Vill hjälpa.) skrev 2020-09-13 19:13:22 följande:
    Hon är en besserwisser men det är ofta vad jag uppfattar för att hon faktiskt vet vad hon pratar om och kan saker. Säger någon fel så vill hon informera om att det är fel...och berätta hur det är egentligen. Tex. om någon läser horoskop och tror på det, sådant blir hon provocerad av.
    Ah ok, då förstår jag lite bättre. Hon låter som en skön person, men om det slår tillbaks mot henne så hon mår dåligt kanske hon får välja sina strider.

    Kanske kan hon markera lite mildare mot sin mor också, t.ex. säga nåt i stil med "Jag vill inte bli indragen" när det snackas skit om fadern i stället för att (som modern lär se det) ta hans parti.
  • Anonym (Amanda)
    Anonym (Jenn) skrev 2020-09-13 20:33:43 följande:
    Ärligt talat, hon låter sjukt störig. Jag hamnar också i sammanhang där någon säger/gör fel men istället för att korrigera på ett "rakt och ärligt" (en omskrivning för otrevligt och elakt) sätt så brukar jag försöka tänka att det är bättre att vara ödmjuk, även om jag vet att jag har rätt, t.ex. säga "jag har för mig att...", "jag har inte stenkoll och kan ha fel men..." eller "jag läste någonstans...". Det är det som kallas social kompetens. 
    Ah, jag trodde att det kallades att förminska sig själv, något som kvinnor brukar snapa upp att de ska göra.

    Svårt det där.
  • Anonym (Jenn)
    Anonym (Amanda) skrev 2020-09-13 20:39:58 följande:
    Ah, jag trodde att det kallades att förminska sig själv, något som kvinnor brukar snapa upp att de ska göra.

    Svårt det där.
    Jag skulle inte säga att det är att förminska sig själv. Jag ser män göra samma sak. Det är ett sätt att socialt smart inleda utan att säga "nej, du gör fel/har fel" eller "jag vet att jag kan det här bäst". Att inleda med "om jag inte minns fel..."  eller "jag har för mig att..." och sen backa upp sitt resonemang med den kompetens och kunskap man har. Man får fram sin åsikt utan att ha trampat någon på tårna eller kapat en kollega vid fotknölarna. Det är så man kan visa vad man kan utan att få epitetet besserwisser.
  • Anonym (Vill hjälpa.)
    Anonym (Amanda) skrev 2020-09-13 20:39:58 följande:
    Ah, jag trodde att det kallades att förminska sig själv, något som kvinnor brukar snapa upp att de ska göra.

    Svårt det där.
    Det har inte min sambo snappat upp trots kvinnligt kön :) Hon kan "mansplaina" nästan. (Det feminister hävdar att män gör)  Kan hon något så skäms hon inte över att hon kan något och förklarar hur det är. Det älskar jag som fan hos henne.

    Kan ju kanske vara så enkelt att andra kvinnor inte gillar när en 27årig kvinna mansplainar saker?


  • Anonym (CE)
    Anonym (Jenn) skrev 2020-09-13 20:33:43 följande:
    Ärligt talat, hon låter sjukt störig. Jag hamnar också i sammanhang där någon säger/gör fel men istället för att korrigera på ett "rakt och ärligt" (en omskrivning för otrevligt och elakt) sätt så brukar jag försöka tänka att det är bättre att vara ödmjuk, även om jag vet att jag har rätt, t.ex. säga "jag har för mig att...", "jag har inte stenkoll och kan ha fel men..." eller "jag läste någonstans...". Det är det som kallas social kompetens.
    Anonym (Amanda) skrev 2020-09-13 20:39:58 följande:
    Ah, jag trodde att det kallades att förminska sig själv, något som kvinnor brukar snapa upp att de ska göra.

    Svårt det där.
    Det handlar ju om situation när man gör det ena eller det andra.
    Är man på ett möte på jobbet som ska vara effektivt väljer nog de flesta att vara raka med sina svar som baseras på fakta - dock med bra ton och inte en dömande.

    Men handlar det om mer mjuka ämnen i sociala sammanhang kan man definitivt ha en mer ödmjuk ton och inte bestämt säga att något är fel bara för att man själv inte tror på det. Utan istället ta tillfället i akt och försöka reda i vad som får personen intresserad av just det ämnet. I alla fall om man vill ha en bra relation till personen i fråga. Eller välja att smyga undan lite diskret som man inte klarar att säga något vettigt.
  • Anonym (CE)
    Anonym (Vill hjälpa.) skrev 2020-09-13 20:56:38 följande:
    Det har inte min sambo snappat upp trots kvinnligt kön :) Hon kan "mansplaina" nästan. (Det feminister hävdar att män gör)  Kan hon något så skäms hon inte över att hon kan något och förklarar hur det är. Det älskar jag som fan hos henne.

    Kan ju kanske vara så enkelt att andra kvinnor inte gillar när en 27årig kvinna mansplainar saker?
    Det är väldigt få som vill få en föreläsning i något de inte bett om. Och i synnerhet om personen i fråga inte är intresserad av att lyssna på ens egna åsikter eller perspektiv. Så jag tror att du är rätt unik där. Kan du förstå att många känner sig förminskade i en sån situation och blir ledsna.

  • fornminne
    Anonym (Amanda) skrev 2020-09-13 20:39:58 följande:
    Ah, jag trodde att det kallades att förminska sig själv, något som kvinnor brukar snapa upp att de ska göra. Svårt det där.

    I vissa situationer måste man vara rakt på sak, kanske t om bestämd, om det t ex handlar om vård och risk för felbehandling. Men i vardagssituationer behöver man inte vara lika rak, inte heller alltid rätta andra. Att bli provocerad av att andra gillar horoskop tyder på att man har problem. Man behöver inte lyssna eller delta i pratet. Men istället för att tillrättavisa eller påpeka, kan man gå därifrån eller börja prata om annat. Det är inte att förminska sig själv, det kallas social kompetens. Även de flesta män klarar detta utmärkt.
Svar på tråden En person som alltid hamnar i drama och konflikter?