• Anonym (Ulf)
    Wed 16 Sep 2020 16:54
    3130 visningar
    65 svar
    -1
    65
    3130

    Sonen vill vara flicka - vad göra?

    Jag tror att det är bra att göra som ni, hänga med, inte säga emot. RFSL har en del info om barn och könsdysfori, 1177 också.

  • Anonym (Ulf)
    Thu 17 Sep 2020 07:16
    #30
    -1
    Glinda från Oz skrev 2020-09-16 20:19:52 följande:

    Men snälla! Barnet är FYRA ÅR! Sluta göra det här till en vuxengrej. Nej, man ska såklart inte motarbeta men man behöver inte slå på stora trumman och självdiagnosticera heller.


    Vad menar du med vuxengrej? Könsdysfori kan visa sig hos små barn, ungdomar och vuxna.

    På vilket sätt slår jag på stora trumman och självdiagnosticerar? Eftersom TS söker råd ger jag tips om var hon kan få det från proffs. Kanske har barnet könsdysfori, kanske inte. I båda fallen är det bara till barnets fördel om föräldrarna är insatta.
  • Anonym (Ulf)
    Thu 17 Sep 2020 07:41
    #31
    lövet2 skrev 2020-09-16 22:28:47 följande:

    Han säger att han VILL VARA tjej. Inte att han ÄR tjej. Två helt skilda saker.

    När jag var 4 år ville jag vara kille. När jag var 7 år ville jag fortfarande vara kille. När jag var 9 år hade jag bestämt mig för att jag kunde göra allt en kille gjorde, så jag behövde inte faktiskt vara en kille för det. Då var jag fullt nöjd med att vara tjej.

    Jag fick höra att tjejer inte kunde spela fotboll, klättra i träd, ha shorts på sommaren och mycket mer. Din son kanske har hört att killar inte får ha glitter, gilla rosa eller dansa. Då kan det fort bli så att han tror det är bättre att vara tjej.

    Mina barn har också velat pröva andra namn. Då har jag begränsat det till hemmet under vissa tider. Tur det, för de har kunnat byta namn rätt många gånger innan de växte i från det. Det är som en låtsaslek. "Nu leker jag att jag är Spindelmannen och nu leker jag att jag är en supersmart tjej som heter Ronja och nu leker jag att jag är ett monster som heter Casper".


    Det här tror jag är en jätteviktig grej - att vara tydlig inför barnet att det är ok att göra allt möjligt, oavsett kön. Mina barn verkar vara genom-cis men vi pratar ändå en hel del om att intressen, frisyr etc inte har med kön att göra utan bara om vad man gillar. Och bara för att det är vanligast att tjejer eller killar brukar göra något visst betyder inte det att det andra könet inte får göra det. För det vore meningslöst att förneka att det är vanligast med långt hår på flickor tex - det är ju sant.

    Vi pratar om tjejer som är fotbollsproffs och killar som dansar i klänning. Mm. Vi visar aktivt exempel som bryter mot normen för att de ska veta att möjligheten finns. Ofta utan kommentar om kön. De ser själva.

    De vet också att kön inte är allt eller inget, att det finns folk som är mittemellan på olika sätt (som en bekant till mig som de har träffat). Man måste inte välja det ena eller det andra. Kroppen ser ut som den gör, men hur det känns är en annan sak.

    Långt ifrån alla könsdysforiker gör en hel korrigering av kroppen. Personligen tror jag att fler kan vara tillfreds med sin kropp om de tidigt visas att kroppens utseende inte begränsar vad de får tycka om och hur de får bete sig.

    Ofta är leken med roller (kille/tjej, älva, batman mm) just en lek - en viktig lek - ibland är det väldigt allvarligt.
  • Anonym (Ulf)
    Fri 18 Sep 2020 09:49
    #58
    Anonym (Här också) skrev 2020-09-18 08:19:07 följande:

    Sonen började tidigt (kring 2-3år) säga att han vill vara flicka. Funderade också mycket över det men kom fram till att antingen är det en fas som han växer ur eller också är det inte det, det får tiden utvisa. Hur det än är så är han mitt älskade barn!

    Tror att det för vår son kom från att han beundrar långhåriga flickor och stora syster är idolen.

    Han är lite försiktigare och lugnare än pojkar "normalt" är i hans ålder och därför leker gärna med tjejer.

    Han fick använda systers klänningar när han ville och när vi slutade klippa honom och lät håret växa ut blev han nöjd med att vara kille.

    Idag är han 5 och klär sig mest i Batman/Spiderman utklädnadskläder istället för systerns princessklänningar men vill fortfarande inte klippa sig kort och vi låter håret växa.


    Såna här berättelser gör det så tydligt hur även små barn är medvetna om könsroller. Din son såg säkert bara flickor med långt hår och klänning och trodde kanske att man behövde vara flicka för att få ha det. Och för att få leka de lekarna. Så bra att han har kloka föräldrar.

    Vi behöver ge barnen 100 möjligheter istället för två, som Kristina Henkel och Marie Tomi?i? skriver.
  • Anonym (Ulf)
    Fri 18 Sep 2020 21:05
    #59
    Glinda från Oz skrev 2020-09-18 20:06:53 följande:

    Precis som vid alla medicinska tillstånd sätter man inte en diagnos på andra utan överlämnar det till vården och en 4- åring är på tok för liten för något sådan. Det finns en anledning till varför vården inte behandlar 4- åringar för något sånt här. Varför vill du inte att barn ska vara barn? jag tror inte på att tvinga in en 4- åring i en vuxenroll. 


    Vad menar du? Ingen sätter någon diagnos här.

    Varför skulle han inte få vara barn bara för att föräldrarna läser ett par texter om könsdysfori? Helt ärligt förstår jag inte vad du pratar om. Alls.

    Vad menar du med vuxenroll och vem tvingar TS barn till något? De verkar ju ha en öppen och tillåtande attityd.
  • Anonym (Ulf)
    Sat 19 Sep 2020 08:22
    #61
    -1
    Glinda från Oz skrev 2020-09-18 22:48:56 följande:

    Könsdysfori är en diagnos. Jag tycker det är smaklöst att ens ta upp att ts barn skulle ha en sjukdom efter hennes inlägg.


    Så det är TS du tycker är smaklös alltså? För just detta är ju en av de två huvudfrågorna i trådstarten: kan barnet eventuellt ha könsdysfori och hur ska familjen bemöta barnet? (De två nedersta styckena.)
  • Anonym (Ulf)
    Sun 20 Sep 2020 08:01
    #63
    Glinda från Oz skrev 2020-09-19 23:53:02 följande:

    Idag vill han vara tjej, imorgon Batman och nästa vecka något annat. Ingen skulle säga att han har vanföreställningar om han sa att han ville vara Batman, jag tror få ens skulle tänka tanken men vill han vara tjej ska det genast kommas med en psykiatrisk diagnos. Sånt hindrar barn från att utforska och utvecklas. När han väl är inne i könsdysforifacket kan det vara svårt att ta sig ur för att finns en massa PK politik bakom. Istället för att lägga på den pressen på honom kan han bara få vara barn. Viljan att sätta en diagnos så fort barnet avviker är just sånt som hindrar barn från att testa och utvecklas. TS nämner för övrigt inte könsdysfori en enda gång i trådstarten. 


    TS skriver: Är detta en vanlig fas eller bör vi ställa in oss på att han kommer att fortsätta vilja vara tjej?

    Vad handlar det om om inte könsdysfori?

    Annars håller jag med dig. Jag tycker att det du skriver i det här inlägget är jätteviktigt. Däremot har ju TS barn önskat det här i något år, om jag förstått saken rätt, inte någon vecka som du skriver.

    Men som du skriver så klokt här: man ska inte låsa in barn i fack utan låta dem utvecklas fritt. Just därför skrev jag inte att de skulle prata med barnet i de här termerna utan bara låta det vara. Men TS sökte efter information, och jag tipsade om var de kan hitta det. Att föräldrarna vet mer om något kan väl knappast skada barnet?
Svar på tråden Sonen vill vara flicka - vad göra?