Inlägg från: Anonym (Jobbigt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Jobbigt)

    Bebis och frånvarande sambo!!?? Hur gör man??

    Börjar få lite panik på vår situation nu när det är ett par veckor kvar till Bf. Min sambo blir pappa för första gången. Han jobbar på ett litet företag med få kollegor och en chef. Det är mest bemanning på dagen, men även på kvällen och passen är ca 9-15 eller 9-19.30. Min sambo brukade ha två kvällar/vecka, nu har han blivit tvingad att ta på sig tre pga hans kollegor vägrar ta fler än en kväll/ vägrar rulla på fredagskvällar. Jag kan förstås inte med ord beskriva hur förbannad jag är på dessa ärkesvin, som vet att han snart har en liten bebis att komma hem till, och inte kan dela på kvällspassen solidariskt ens en gång. Han skulle nu få nåt helgpass också, vilket jag först var positiv till eftersom jag själv jobbat i omsorgen och uppskattade då att få ett par lediga vardagar. Perfekt, då kan vi hjälpas åt med de stora barnen, jag kan få avlastning från bebis för läxor mm. Nej, då ska dom i stället dra timmar från hela veckan så han kan jobba helg, men börja 10 i stället för 9... Jag kommer gå sönder. Jag vet att det inte är krig, att man inte ska ta ut olyckan i förskott, att jag är bortskämd på många sätt. Men den här situationen ska inte behöva uppstå! Hans kvällspass är 10,5 timmar och han är helt slut när han kommer. Nu alltså, innan vaknätterna. Han får inte chansen att lära känna sitt barn, jag får inte nån avlastning.. Jag minns ju bebistiden från mina stora, hur man vissa dagar bara längtade tills pappan kom, så man fick sätta sig och gråta i fred en stund, få duscha eller ta en kort promenad. Isoleringen pga corona gör ju inte saken bättre precis, kommer inte kunna umgås med nån annan mammaledig utan får gå här i mitt fängelse..

    Jag har sagt att han måste stå på sig om att passen ska delas, då verkar det som att han kommer få sparken. Han ställer upp mest på jobbet, och tjänar minst. Jag har sagt till honom också att han kan ta första delen av föräldraledigheten så att vi kan var en familj på eftermiddagarna. Men egentligen vill jag inte det, dels pga amningen och dels pga mitt jobb som är så fruktansvärt slitsamt, jag jobbar på småbarnsavdelning i en stor barngrupp och kommer inte klara att vara ägd av andras behov både hemma och på jobbet. Nån annan som varit i liknande sits med sambo som är mycket borta? Smarta tips? Hur maxar man umgänget? Han säger att han ska väcka bebisen när han kommer hem för att umgås, jag tycker det låter sådär som lösning.. Kommer nog vilja hitta rutiner efter några månader och en dygnsrytm som innebär sovtajm runt 21 för oss som ska upp vid 06, jag måste väcka min dotter för skolan 06.30 varje dag.. Hur gör man när familjens älskade pappa bara är här halva veckan?

  • Svar på tråden Bebis och frånvarande sambo!!?? Hur gör man??
  • Anonym (Jobbigt)

    Tack för fina och konstruktiva råd! Pappaledig på deltid verkar omöjligt då hans jobb bara är på heltid tydligen. Jag föreslog det med innan. Jag klarar mig nog för att jag måste men ja, tycker synd om honom.

  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Jenny) skrev 2020-09-16 19:48:45 följande:

    Usch, det låter inte som något kul upplägg. Ett tips är att pappan tar barnet i sjal eller sele när han väl är hemma. Han kan klocka in många timmar med närkontakt genom att göra det. Annars se till att han använder den där timmen på morgonen (om han skulle börja 10 istället för 9) till att göra saker som kan underlätta för dig hemma. Storkok och göra matlådor, städning, tvätt ... 

    Ni har fördelen med att ni inte är nybörjare och att ni faktiskt har en hel del erfarenhet från tidigare barn. Ni har överlevt spädbarnstiden innan och ni kommer att göra det igen.

    Se till att ni ser över ert sociala nätverk innan så att du vet om och när du kan få avlastning och hjälp. Det är heller inte fel att lära upp en ny barnvakt, om ni har ont om sådana eller fundera på sätt ni kan förenkla och underlätta vardagen. Jag förstår absolut att du helst skulle vilja ha det stödet från pappan, men det går att fixa på annat håll. Om du kan hålla näsan över ytan så kommer det att vara mycket lättare för dig att stötta din partner och hans relation till babyn.


    Det med sjal låter bra, han har till och med köpt en :) Morgonen är också en bra stund för honom att ta hand om bebisen kanske. Jag har ju en del erfarenhet av de stora, men han är lite mer orutinerad. Han tror att han ska ta hand om bebisen nätterna igenom, sköta markservicen här och ta det mesta med de stora. Jag vet ju att det inte kommer hända, dygnet har ju bara 24 timmar och han är ju inte ens här. Inte ens nu orkar han med sina jobbtider egentligen.. Jag är ganska ensam här, inga andra anhöriga i närheten och inga vänner som har möjlighet att avlasta så mycket. Men barnvakt får jag kolla upp!
  • Anonym (Jobbigt)

    Det är ju själva arbetstiderna som är väldigt tråkiga med, att i stället för att komma hem ligger de spridda över dagen. Frågade lite mer igår om schemat, så tydligen är det 16 timmar var tredje helg och sedan kommer han 10.30 till sitt kvällspass antingen alla eller de flesta kvällspassen. Han tänkte själv att detta var bra tydligen, då han kan hjälpa oss innan han börjar jobba. Jag är dock lite tveksam för han älskar att sova så länge han kan, haha! Men kanske blir annat med en bebis som stör honom

  • Anonym (Jobbigt)

    Sedan på lagfrågorna, en har fått gå nu och man får då en månadslön, alltså en månads uppsägningstid. Antar att när det är omsorg har kunden rätten på sin sida, och kan helt enkelt säga att personen inte passar. Han vill ju inte vara där heller, så därför har han tackat nej till fast tjänst, men han säger att det inte spelar någon roll för hans rättigheter. Dygnsvilan finns det nog inga kryphål för, men hur dom gör med rätten till lediga dagar emellan har jag inte fattat, där säger han att det finns undantag i lagen. Kollektivavtal kan jag inte tänka mig att det finns. Det är rätt mycket som inte sköts rätt, så vill han sätta dit dom hade dom åkt på det hårt. Som det är nu så är det omtanken om sina kunder som är hans bevekelsgrund, de andra kan inte hjälpa till med hygien mm så därför måste han ta kvällarna.. Han tar på sig väldigt stort ansvar, gör saker hemifrån och påminner kollegor om saker. Facket är han med i och ör engagerad i arbetsrättsfrågor, så han vet ju att allt är helt fel. Samtidigt är det svårt att hitta jobb där vi bor och under corona, han ska plugga efter fl. Men klart jag helst hade sett att han fick nåt annat!

  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 08:17:39 följande:

    Va? Menar du att han arbetar delade pass? Tiderna var väl inte spridda över dagen?

    Att han vill sova är ju ett separat problem. Alltså han får

    Ju fortsätta gå upp den tiden han gjort om han arbetade


    Jag menar att om man jobbar 7-15 eller 15-22 (som exempel) sån finns det ju en sammanhängande fritid, antingen för eller efter passet, i stället för nån enstaka timme på morgonen och nån på kvällen som restiden äter upp ändå.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 08:18:50 följande:

    Och för perspektiv. Vårat barn somnade för natten vid 17 som liten. Här hade det alltså varit perfekt att börja senare. För pappan hann med sina arbetstider inte hem innan barnet somnade på kvällen


    Bra, tack! Då är ju ändå förmiddagarna värdefulla :) ska tänka så :)
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 08:33:19 följande:

    Jag tänker iof att hans tider ger sammanhängande fritid. Att jobba 7-15 är få förunnat.


    Ja man får ju anpassa sin egen tid i stället. Han är lite av en optimist och tror att han ska få saker gjort som sen inte blir av. Han är den mest morgontrötta jag känner! Men han får ju steppa upp nu bara.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Hmm) skrev 2020-09-17 08:21:50 följande:

    Exakt. Som ensamstående mamma så tycker jag detta inte ens borde vara något problem.


    Du var ensamstående från födseln alltså? Jag har ju levt ensam med mina stora barn från att den yngsta var ett, så vad det innebär vet jag och hade inga problem med. Men tiden med nyfödd är extra krävande tycker jag, jag var deprimerad kände mig ensam och hade en känsla av desperation att inte räcka till. Så jag är rädd att känna på likande sätt, men jag hoppas förstås att det inte blir så!
  • Anonym (Jobbigt)

    [quote=80650919][quote-nick]Anonym (Hmm) skrev 2020-09-17 15:18:56 följande:[/quote-nick]Ja från BB var jag helt ensam. Hade aldrig någonsin barnfri tid förutom då jag jobbade efter fl.[/quote

    Starkt av dig, det låter jättetufft

  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (33) skrev 2020-09-17 18:36:09 följande:

    Ta dubbeldagar.

    Säger han till 2 månader i förväg kan jobbet inte neka honom föräldrarledighet.

    En eller 2 dagar i veckan som han är hemma.

    Så farligt inkomsbortfall blir det inte, och det är det värt för att hela familjen ska må bra.


    Det hade varit fantastiskt om det gick. De kan inte neka, men de kan säga upp honom. Arbetsuppgifterna förutsätter att man är tillgänglig, så det verkar vara heltid eller inget som gäller.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 18:50:27 följande:

    Men han är alltså inte tillsvidareanställd? Vad har han för typ av anställning? Hur länge sträcker sig avtalet?

    För om han är tillsvidareanställd kan de inte säga upp honom. Och pratar vi visstidsanställning så är det inte uppsägning vi isf pratar om utan det handlar isf om att de inte skriver nytt avtal när nuvarande tar slut


    Det är tydligen särskilda regler inom assistans. Man får en månads uppsägning och behöver inte ha några starka skäl.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 18:55:06 följande:

    Du nämner tidigare att han arbetar inom omsorg? Är han anställd direkt av brukaren? Om så är fallet kan han bli uppsagd utan anledning. Men är han anställd av ett företag krävs saklig grund för uppsägning. Nu verkar han dock inte vara tillsvidareanställd? Helt idiotiskt av många skäl att tacka nej till det med tanke på att uppsägningstiden där trormigtvus är samma som han har nu. Och faktiskt har han i praktiken mer rättigheter som tillsvidareanställd


    Ja så är det. Han säger att det inte gör någon skillnad på fast och visstid
  • Anonym (Jobbigt)
    Kvittning skrev 2020-09-17 20:28:25 följande:

    Säg åt honom att söka ett nytt jobb, det verkar vara ett riktigt dåligt ställe han arbetar på nu. 

    Och att han gör det utan att bråka (man ska alltid hålla sig väl för att få bra referenser). 

    Han kan gott vara ärlig til chefen och säga att hans arbetstider inte kommer fungera med hans nya liv som förälder så han är så illa tvungen att söka nytt arbete. Och att han vill förvarna om det så att de får möjlighet att hitta någon ny som kan ersätta honom. 

    Om det är så att han är bra på sitt jobb och svår att ersätta så är det mycket möjligt att de kommer falla till föga och förbättra hans pass så att de inte är sämre än andras. Men det beror på om man lyckas framföra det (och att det uppfattas som) att man verkligen inte vill byta arbete och att det inte är någon form av utpressning/hot utan bara ett sorgset faktakonstaterande. 

    Risken finns ju också att han får sparken direkt, så han bör inte säga något sådant innan han känner att han har något nytt på gång. 


    Som du beskriver det går hans tankar också. Han har svårt att hitta annat och han klarar inte av att gå arbetslös.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 22:39:03 följande:

    www.google.se/amp/s/assistanskoll.se/guider-att-arbeta-som-personlig-assistent.amp.html

    Här står att vid visstid kan sägas upp om assistent och brukare inte fungerar längre, men detta ska ju isf vara på ett personligt plan. Det gäller dessutom endast vid visstid och inte vid tillsvidare


    Säkert det skäl som skulle anges då. En fastanställd fick gå på dagen för ett tag sen. Han fick en månadslön till bara.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-17 23:01:35 följande:

    Sedan vill jag säga att det snarare är till din partners fördel om arbetsgivaren INTE är ansluten till kollektivavtal. Är dom inte det så är det LAS som gäller rakt av och då försvinner alla dom där undantagen som kollektivavtalet i hans fall reglerar


    Han har nog inget kollektivavtal, och är anställd av brukaren, litet företag. Han har ju tänkt läsa, så det kanske blir tidigare om han inte står ut. Men det är ju ekonomi och sånt att tänka på också som kan göra det lite svårare. Men jag tycker att ens totala välbefinnande får gå före ekonomi om det går, men det gör det ju inte alltid. Men absolut, hans jobb är det största problemet för honom.
  • Anonym (Jobbigt)

    Jag sa också till honom igår att han borde ta någon dag föräldraledigt, han menar att det inte går som assistent. Så det är också hans ansvarskänsla mot sin brukare, som han är mycket förtjust i som spelar in. Han vill nog inte strida för det utan tycker att han får ställa upp på tiderna och sysselsättningsgraden som gäller. Det kan jag förstå, att det ska flyta på smidigt och då har man signat upp för det när man tog jobbet. Men alla borde vara med och dela på kvällarna då.

  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-18 08:08:54 följande:

    Han har enligt lag rätt till föräldraledigt. Arbetsgivaren får då ordna vikarie. Det är brukaren som anställt honom? Rimligtvis bör ju denne vilja ha kvar honom om de nu gillar varandra?

    Eftersom han är anställd direkt av brukaren kan han naturligtvis sägas upp om han går ner på deltid. Men man kan ju tycka att även brukaren ska vara tillmötesgående?

    Om han varit assistent och inte anstllld direkt av brukaren hade han inte kunnat nekas föräldraledigt eller sägas upp för det. Oavsett yrke så kan du inte nekas. Det är arbetsgivarens ansvar att lösa.


    Det kan man tycka, men med svår autism tar bredvidgågnen flera månader, så då hade han ändå känt att han behövs där för att lära upp den nya, s.a.s
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-18 08:53:03 följande:

    Du får tänka att om han haft normala arbetstider och kommer hem vid sextiden så hade det naturligtvis varit en självklarhet att han då inte kan gå och lägga sig så fort han kommer innanför dörren. På samma sätt är det med hans arbetstider inte Okej att han tar sovmorgon när han börjar så sent, utan han får då gå upp vid 06.30 precis som personer med normala arbettider gör


    Ja han säger att det kommer bli så, om han inte tar en vaknatt för att avlasta mig och då använder morgonen för att få lite mer sömn. Det är ju okej förstås, för på natten umgås han ju också med sitt barn. Jag har sagt nu till honom att vi får ju maxa tiden han är hemma, han kan ju inte jobba mer än heltid så han har ju samma ledighet som andra egentligen. Han höll med mig helt och han är ju en osjälvisk person, om än lite utmattad ibland nu redan innan. Det är det som oroat mig, men han tror att hans föräldraskap kommer motivera honom :)
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Eg) skrev 2020-09-18 08:58:41 följande:

    Och borde egentligen redan börjat med detta. Hur löser de situationen när någon är sjuk? Extrapersonal måste ju redan finnas? Dessutom får övriga vara med och lära upp?

    Din partner har uppenbarligen allt för stor lojalitet mot sin arbetsgivare? Och ingen lojalitet alls mot sitt framtida barn?


    Hans största lojalitet är ju till mig och barnet naturligtvis. Hans kollegor kommer sluta på dan om de måste jobba kväll tydligen, och min sambo vill inte bli arbetslös. Även om det är ett skitjobb är det ett jobb. Ber jag honom ta fl istället för mig så säger han upp sig och gör det.
Svar på tråden Bebis och frånvarande sambo!!?? Hur gör man??