Förlorad vänskap pga bröllop...

Ni verkar ha förtjänat varandra.

Jag har alltid försökt fostra mina barn i andan: "det spelar ingen roll vem som började, det viktiga är vem som slutar".

Ska du kasta bort eran vänskap pga denna skitsak egentligen eller ska du ta första steget till försoning?

Med vänner som du behöver man inga fiender.

Så du kastar bort all vänskap för en skitsak egentligen.
Så bra vän var du. *not*
Tror att din fd vän är rätt tacksam att du gjorde slut med henne för en bra vän är du inte.

Och det vet du för att?

Du menar alltså på fullt allvar att alla som någon gång känt sig djupt sårade måste ha din åsikt och ge dig medhåll?

Du menar alltså att det är totalt omöjligt att ha blivit djupt sårad och insett att sanningen alltid har två sidor, att man insett att man faktiskt är barnslig när man väljer att känna sig djupt sårad för att inte ha blivit utvald till något?

Möjligt att jag tagit illa upp.

Men jag slänger inte bort en vänskap hur som helst. Speciellt inte för skitsaker jag VÄLJER att känna mig oerhört jättekränkt över.

Nä så är det inte.
En brud som klär sig i VITT ska vara oskuld.

Jag är inte alls elak. Jag är rak och ärlig däremot.
Du är extremt lättkränkt och tål inte att höra annat än medhåll.

Så du vägrar svara på mina frågor bara för att du faktiskt inte kan? För att du vet att du bara gör bort dig om du försöker?

Men sluta, du gör bara bort dig än mer. Helt ärligt och rakt.

Sanningen är att du är extremt lättkränkt för du vrålar bara hur elaka och oempatiska människor är som inte håller med dig.

Allvarligt. i nästa tråd bör du skriva redan i trådstarten att du bara accepterar medhåll.

Läs det jag skriver och inte det du vill läsa så ser kanske även du det konstruktiva.