• Chicic

    Hjälp! Varför håller jag på såhär??

    Fattar inte vad som hänt, all min motivation att leva hälsosamt är som bortblåst.

    Är 41 år, behöver tänka på vad jag äter för att inte gå upp i vikt sakta men säkert. Fram till semestern i somras tränade jag regelbundet och åt hälsosamt. Hade nästan nått min målvikt på 65 kg, hade bara ett par kg kvar (gått ner från 75 kg i december).

    Och precis då sätter jag käppar i hjulet för mig själv. Tänker att jag kan ?unna mig? nåt gott för att jag varit så duktig.

    Nu sitter jag här, 1,5 månad senare och vågar inte kliva upp på vågen. Känner mig helt misslyckad. Har säkert gått upp hur mycket som helst igen.

    Äter godis, bröd och annat onyttigt hela tiden. Smygäter när familjen inte ser det. Känner mig bara så jävla dålig.

    Jag mår ju MYCKET bättre när jag rör på mig och äter bra mat. Nu är jag bara trött, tjock och orkar ingenting.

    Hjälp mig!! Hur får jag tag i motivationen igen?? Hur gör ni??

  • Svar på tråden Hjälp! Varför håller jag på såhär??
  • LasseBD

    En del av problemet är nog att du ser dessa godsaker som belöningar när det egentligen förhåller sig precis tvärtom.

    Tillåt dig att ha suget men glorifiera inte känslan av att unna dig. Tänk på baksidorna/nackdelarna av att unna sig. Fokusera på hur du mår och hur du känner dig när suget inträffar. Försök tänka om så att du ser träning och motion som belöningen. Typ, efter jobbet så unnar du dig en promenad.

  • Chicic
    LasseBD skrev 2020-09-30 16:46:18 följande:

    En del av problemet är nog att du ser dessa godsaker som belöningar när det egentligen förhåller sig precis tvärtom.

    Tillåt dig att ha suget men glorifiera inte känslan av att unna dig. Tänk på baksidorna/nackdelarna av att unna sig. Fokusera på hur du mår och hur du känner dig när suget inträffar. Försök tänka om så att du ser träning och motion som belöningen. Typ, efter jobbet så unnar du dig en promenad.


    Tack för ditt svar! Jag ska verkligen försöka tänka så hädanefter. Behöver nog lägga om mitt tankemönster helt.
  • Xlr8

    Om du vill äta något onyttigt gör det då men tvinga dig att bränna dubbla kalorier av det du vill äta. Tro mig blir inte mkt läsk eller godis efter det.

    Så vill du äta 200g choklad då får du lägga på 30-40 min löpning utöver vanlig träning för att förbruka vanlig kost. Följer du det strickt s0 år det bara å tugga på. Men rätt snart inser eu att det inte är var det då du får springa hur mkt som helst för lite snacka.

  • KittyK80

    Jag kan också hamna i sådana svackor. Det enda som hjälper mig är att väga mig varenda dag. Varje dag. Helt utan undantag. Då ser jag direkt resultatet och äcklas lite över mig själv (menar inte att det är äckligt, men du fattar. Man blir så jävla arg på sig själv). Så därför hoppar jag upp på vågen och ser sanningen i vitögat. Varenda gång jag slutat har det gått åt helvete.

  • MeAndBaby

    Jag har också helt tappat motivationen och äter skräp på jobbet, bara för att det finns - helt dumt i huvudet men kan inte sluta. Har liksom blivit slapp i motivation. Från att ha kört stenhårt med 16:8 och då ätit först 11.30 och inget bröd eller nåt. Suck, för byxorna sitter för hårt i midjan och jag både känner och ser skillnaden :(

  • ettlitetknytt

    Åh, vad jag känner igen mig i det du skriver! Det enda som fungerar för mig är när jag försöker "leva hälsosamt" tillsammans med någon annan. Att jag tillsammans med någon gör en slags överenskommelse för då upplever jag att det är lättare att hålla mina sockerlöften.
    Skulle du vilja ha en överenskommelse med mig?

    (Jag är 46 år och gillar egentligen att äta ganska hälsosamt och gillar att röra mig men på sista tiden har jag rört mig allt mindre och ätit galet mycket socker i alla former och dessutom för mycket mat).

Svar på tråden Hjälp! Varför håller jag på såhär??