Mitt liv består av en jävla massa sökande

Du är inte ensam om detta, tror det kan vara mer vanligt än man tror. Ha inte så mycket press på dig själv men nästa gång du påbörjar något som du bestämt så ge inte upp för tidigt. Du måste lägga ner jobb och hjärta när du väl bestämt dig och hålla fast utan att ge upp för tidigt, (om det varit ett problem). Kanske ska du bara ha ett jobb som funkar tills du hittar vad du verkligen vill göra eller utbilda dig till. Du kanske behöver stöd i detta, be om hjälp av någon du känner förtroende för eller på din vårdcentral. Vi behöver alla stöd i livet ibland för att komma ur och hitta rätt! Du kommer fixa detta men håll dig borta från droger! Var rädd om dig!

Vill tillägga att jag tror att många bara "wingin it". Vårt samhälle idag är ett problem på många sätt med att vi ska vara så "lyckade", ha utbildning, "bra jobb", med det kommer pengar och konsumtion, lyx av alla dess slag. Se bara på all fejk på instagram osv. Det är inte konstigt att unga människor idag mår dåligt eller har väldigt höga krav på sig själva. På detta ska alla ha perfekta kroppar/utseende och den "rätta" looken. Jag vet också de som gått 3 år högskoleutbildning och börjat på sitt nya välbetalda jobb men efter ca ett år slutade och sa att detta arbetet var inget för mig och startade med något helt annat. Man kan se det som en förlust/slösade csn-pengar men samtidigt är all utbildning ändå en utbildning och en stor erfarenhet. Många människor byter arbeten, omskolar sig när de är över 40 år. Själv sökte jag en utbildning, klarade alla tester men föll på att jag var för gammal (var då 23) det var mitt drömjobb sen jag var liten, arbetade med annat, ville påbörja min dröm igen, fick höra att jag nu inte var för gammal (var då 33) men då blev jag sjuk istället. Livet blir nog för de flesta inte som de tänker sig det även om allt verkar "perfekt" och gå på räls för många. Det är inte fel att söka, du kommer hitta rätt till slut, ta bara hand om dig så länge och låt det ta tid utan stress! 

Problemet med att vara en sökare är väl dels föreställningen av att det finns ett "expiration date". En tid då sökandet ska vara avslutat.

Men sen är det ju det där när folk vaknar upp i sina 30 och fortfarande söker. Inget finns riktigt på "plats".

Att söka livet ut bär inget motsägande i sig, utan kan vara en nyttig del av en personlighet. Likt att det kan betraktas sunt att slå sig ner tidigt i livet och bygga upp stabilitet/trygghet.

Men problemet kanske är när det blir för mycket av det ena eller det andra.

Din uppgift är nog mest bara att få in lite ordning i ditt liv och lite mindre kaos.

Vad lever du av?