Varför är det så många som har märkliga fetischer eller behovet av sexuella utsvävningar?

Ja gud ja. Varför kan folk inte bara nöja sig med att ligga i missionären nån gång i veckan, istället för att göra sånt de tänder på? Varför räcker det inte med lite strumpebandshållare och bakifrån nån gång i halvåret för att spica upp sexlivet?

Det är så märkligt.

Är det ens "så många"? Vad lägger du i begreppet "så många"? 
Hur vet du vad folk har för sexuella preferenser? Du kan knappast känna till en större mängd människors preferenser. 

Jag tror att det beror på att vi börjat tänka på oss själva och våra val på ett annat sätt än tidigare. Rättare sagt så har vi börjat tänka att ALLT är val. Vi tänker att vi inte vet om vi tänder på något, förrän vi prövat det. Vi tänker inte på kiss-sex som något avvikande och annorlunda, utan bara som en av många grejer som man kan välja att prova. Och många känner nog lite dåligt samvete om man inte provar alla de där sakerna som finns på det sexuella smörgåsbordet.

Jag tror att det är del i en större utveckling, där vi inte längre litar på våra instinkter. Vi tror att vi måste prova oss fram vad gäller yrkesliv, andlighet, sex osv, tills vi hittar det perfekta. Inget är bättre eller sämre. Inget är normalt och inget är annorlunda. Alla valmöjligheter bara finns där i ett icke-hierarkiskt kaos. Jag tror att det är ganska dålig utveckling, som vi kan komma att behöva bryta och motverka så småningom.

Varför har vi inte vanlig sex numera? Ja av samma anledning som att vi inte vill äta potatismos och köttbullar varje dag året om.
Och varför har vi dessa "märkliga fetischer"? Ja därför att sex inte bara är stimulans av nervändar och fortplantning utan är i mycket ett sätt att kanalisera en rad psykologiska aspekter. Rent av terapeutiskt i bland.
Även då får de som ser sig "normala" i sin sex, har detta förmodligen, men tämligen omedvetet.
Mycket av porren i dag kanaliserar det på samma sätt, men delar av den har vi vant oss vid så pass att ingen tycker det är konstigt.

Mm "så många" i sammanhanget berör många trådar som poppar upp på Internet samt kollegor, bekanta och vänners vittnesmål om sina egna eller andras sexuella preferenser. (Ja, folk pratar påriktigt med varandra om sånt här).

Hmm dåligt samvete? Varför då?

Spännande att du jämför det med den ökade upplevelsen av val och möjligheten att gå miste om något. Lite som "fear of missing out".

Jag får kanske börja betrakta det på samma vis som att en viss person gillar att resa, en annan att besöka olika restauranger, en tredje att testa märkliga sexuella inriktningar.

Typ "hans stora dröm är att resa till Nigeria", alt. "hans stora dröm är att få ligga med sin fru som precis blivit nyknullad av sin chef".

Tänker att man läser och ser det man vill läsa och se och struntar i resten.

Ja för vissa är det väl väldigt mainstream som konsumerar porr ofta, så det blir en clash för de som inte gör det. Dvs för vissa är det självklart, och för andra inte alls.

Hur blir det t.ex. en terapi att kissa på någon/ vs bli kissad på? Vad tar man itu med för psykologiska problem då?

Det beror inte på att det inte fanns, utan att folk inte vågade leva ut det. Jag själv var över 40 när jag började att leva ut det på riktigt. 

Och att folk har fetischer betyder inte att de inte skulle ha vanilj-sex också, nån gång ibland. 

För mycket porrkonsumtion. Om du har tittat på tusen samlag behöver du tyngre och tyngre grejor för att komma igång.

Det som ansågs extremt för 20 år sedan har blivit mainstream idag, och gränserna tänjs allt mer.

Vaniljsex har blivit ett skällsord.