Det beror kanske på i vilken form otroheten varit men avslöjandet av min mans otrohet hade jag kunnat vara utan. Jag hade hellre fortsatt leva lyckligt ovetande och det fick hon veta. Det var endast av egoistiska motiv och knappast för min skull hon avslöjade det, oavsett vad hon uppgav som anledning.

Man bör tänka sig för mer än en gång innan man avslöjar en sådan sak. I de flesta fall känner man inte personen i fråga vars liv man ställer på ända. Man känner inte till deras livssituation eller hur deras förhållande är. Tänk om personen i fråga mår inte är psykiskt stabil och ditt brev/mess/samtal med avslöjandet är vad som får personen att ta steget att ta livet av sig. Tänk om det finns ett sjukt barn i familjen som upptar deras tid och kraft och så kommer du med ett avslöjande som knappast är vad hen behöver i sitt liv. Bara två exempel på hur ovälkommet ett avslöjande kan vara. Man bör även tänka på om det verkligen är för personen i frågas skull man gör avslöjandet eller din egen.

Och hur vet du när det är undantagsfall och inte?

Om man inte känner personen och känner till dess livssituation så bör som någon annan sade försiktigthetsprincipen råda och man ska vara tyst och inte blanda sig i. Man leker med någons liv och ställer det helt på ända. Det är ett oerhört ansvar man tar när man avslöjar en otrohet och man bör verkligen se till att man vet vad man gör innan man släpper en så livsförändrande bomb. Man vet aldrig hur någon annan mår och vilka resultat ett sånt avslöjande kan få. 

Jag håller helt med.

Min mans otrohet var inte av så allvarlig karaktär att jag ville lämna honom men den sårade mig naturligtvis och tog mig hårt ändå. Tjejen som avslöjade det känner mig inte alls och känner inte till vår livssituation. Hon hade varit deprimerad och ville nu berätta för att lätta sitt samvete och för att hon tyckte att jag förtjänade att veta. Naturligtvis var hämnd och drama inkluderat i motivationen. Förtjänade är ett uttjatat ord i detta sammanhang. Förtjänade jag att må så dåligt? För det var det enda hennes avslöjande ledde till. Mittt förtjänande att veta var lika med att förtjäna att må dåligt. Hon var frisk från sin depression men tyckte att det var OK att riskera att skicka ner mig i en depression istället! Fy fan! Tänk om jag redan var deprimerad och detta fick mig att ta livet av mig? Det visste inte hon. Tänk om avslöjandet ledde till en skilsmässa och vår oskyldiga dotter tvingades gå igenom detta när hon istället hade kunnat ha den lyckliga familjen kvar? Varför riskera vår dotters lycka och trygghet. Nu blev det inte så men hon hade kunnat förstöra livet för hela familjen. Ja, det var min man som var otrogen men jag visste inte om det. Det såg dock hon till att ändra på. Som att det inte räckte att ligga med en gift man var hon tvungen att berätta det för frun också. Alla vill inte veta. Alla klarar inte av att få veta. Tänk på konsekvenserna. Tänk ett steg längre. Fria hellre än fäll. Fundera på varför du egentligen vill avslöja. Låt inte dina egna behov gå före.  Känner du inte personen och familjen så låt bli. Håll tyst!

Du vet ingenting. Jag resonerar ur egen erfarenhet. Nog fan vet jag att det är min man som varit otrogen och att han bär skulden. Jag är knappast dum nog att inte förstå det. Otroheten med dess omfång och dess uppkomst är noga utredd. I mitt fall hade jag dock inte velat veta och det hade jag hade sluppit om hon inte lagt sig i vårt liv och avslöjat det. Där bär hon skulden. Gällande vad som händer med en otrogen som inte blir avslöjad spekulerar du bara och drar alla över en kam. Det finns de som vet att de gjort fel och inte gör om det. Alla otrogna är inte notoriska skitstövlar. Och återigen, inte alla bedragna vill veta.

Ja, det skulle nog varit skillnad. Jag hade i mitt fall fortfarande inte velat veta men jag hade haft mycket större förståelse för avslöjandet åtminstone.

När du pratar om otrohet så tar du upp mångårig otrohet, dubbelliv och notoriskt otrogna personer. Det finns också otrohet som bara förekommer en gång och där den otrogna personen mår väldigt dåligt av det. Och det kanske inte är värt att få livet förstört för bara för att någon är sugen på att avslöja det. Det var sannerligen inte värt det för mig.

Gissa på du...

Förmodligen för att det räcker med att den 1 av 10 tar livet av sig för att hålla tyst. 

Jag sade inte att det var ofarligt och skyldigt så lägg inte ord i munnen på mig. Det är däremot inte något jag lämnar min man för.