Tvillingar BF maj 2021- livrädd !
Mina tvillingar är födda i november 2013. Fick veta att jag väntade två i v7+5 (blev tillbakaflyttad till 7+2). Fick total chock. Då jag hade två misslyckade graviditeter bakom mig var jag väldigt oroligt fram till RUL.
Jag hade en moderkaka i framvägg och en i bakvägg (mina är bedömda att vara tvåäggstvillingar) och de mest sparkades mot varandra så gick jag miste mycket av känslan av sparkar. Var väl i 7 månaden när jag väl kände och såg något. Innan dess var det bara på ultraljuden som jag såg att de levde, vilket också var en konstig känsla, att se dem leva rövare där inne och inte känna något 
Under själva graviditeten mådde jag superbt. Inga foglossningar, inget överdrivet illamående, inga problem alls förutom att jag var sjukt trött efter jobbet (somnade i bilen varje eftermiddag, sambon skjutsade mig till och från jobbet, och la mig tidigt varje kväll). Hade bra järnvärden med hjälp av järntabletter och inga problem med högt blodtryck eller graviditetsdiabetes.
På BF blev det igångsättning. Efter 40 timmar och ett akutsnitt kom de ut. Min kropp pallade inte mer och när vi fick beskedet att jag var ihopsydd så hamnade min kropp i chock så jag missade barnens första dygn i livet då jag istället låg på IVA (man trodde jag hade fått en allergisk reaktion men det var bara att jag var helt slut).
Hade problem med amningen, delammade de första 4 månaderna innan jag gav upp helt.
För oss var det en lycka att barnen var synkade redan från start, inget vi behövde jobba på. Barnens pappa var hemma första månaden på sina pappadagar och för oss räckte det tillräckligt.
Nu fyller de snart 7 år, går i varsin klass i skolan och det är full rulle konstant. Har två barn med massvis med energi men de kan även sitta och pyssla och pärla i timmar.