• Sun 18 Oct 2020 09:24
    3644 visningar
    24 svar
    24
    3644

    Tidiga tecken på autism

    Ragges morsa skrev 2020-10-17 19:18:46 följande:

    Jag känner igen mig i din oro. Min dotter är sex månader och jag har varit orolig för autism sedan hon var bara några veckor. Hon hade bristande ögonkontakt och har inte varit en så glad och leende bebis.

    Vad gäller samspelet har jag googlat mig till att det enda en så liten bebis kan göra är att följa din blick. Tittar du på punkt A ska hen alltså följa din blick till den punkten. Hen ska också, när hen väl börjar röra sig framåt, kolla bak på oss föräldrar då och då för att se att vi fortfarande är kvar. Gör ditt barn något sånt?

    Beskriv gärna vad ?ingen ögonkontakt? innebär. Inte vid matning eller blöjbyte? På min BVC har de sagt att sådan kontakt är tillräckligt än så länge.

    Jag förstår din oro till 100%. Att googla och stirra sig blind på ?småsaker? gör ju inte situationen lättare.


    Jag vill bara lugnande säga att det du har googlat dig till angående samspel gällande ögonkontakt och blickar, det är ingen hundraprocentig sanning. Jag har fyra, ej autistiska, barn och INGEN av dem har följt min blick på det viset som du beskriver. De har haft fullt upp med sin utveckling och om jag har tittat på en punkt så har de inte följt min blick utan oftast tittat på något annat som de tycker är spännande.

    Med första barnet kunde jag bli lite stressad över det för jag hade också (så dumt) råkat läsa något om att barn ska älska att titta i sina föräldrars ansikten och ha en massa ögonkontakt under amning exempelvis. Men mina barn låg bara och stirrade på kontrastrika saker, typ den svartvita tavlan bakom min axel. Ibland kunde de såklart titta på mitt ansikte, men verkligen inte så mycket som google sa att de skulle göra.

    Inget av barnen har heller kollat bakåt och sett att jag och min man är där när de har börjat röra sig ifrån oss. Det är klart att de har gjort det någon enstaka gång, men absolut inte mycket eller ofta. Nu är de mellan 1 och 7 år och allihop är väldigt trygga individer som inte har separationsångest. Man märkte det från början liksom. De har aldrig blivit oroliga om de har försvunnit iväg från oss i affären eller liknande. Lämningar i skolan går oftast smidigt.

    Barn är olika, mina barn är helt normala och har inga diagnoser. De är bara trygga i sig själva och känner kanske att de vet att mamma och pappa finns där utan att de behöver dubbelkolla det hela tiden. Det känns som att de föddes sådana.
  • Sun 18 Oct 2020 13:55
    #14
    pepsimax skrev 2020-10-18 10:49:17 följande:
    Kan även berätta en motsatshistoria, min lillebror har autism, och han hade bra ögonkontakt som bebis samt svarade bra emotionellt på stimulans. Dvs skrattade åt oss syskon när vi skojade med honom när han var 6-7 månader, visade inget avvikande på det sättet alls. Det som var lite avvikande var att han tidigt hade motoriska problem och lärde sig gå senare än andra, samt att han "snurrade" med händerna väldigt tidigt. Det gör han nu som vuxen också ibland. I smyg.
    Nej visst är det så att vissa barn har autism, det förstår jag förstås. Men jag tror att många föräldrar oroar sig i onödan för saker som är helt normala. Försenad motorik och tvångsbeteenden är såklart inga bra tecken. Speciellt inte i samband med dåligt socialt samspel. Men att ett barn inte alltid tittar i ögonen behöver inte betyda något. Jag menar bara att peppa och normalisera vanliga beteenden.

    Googlar man så hittar man alltid något barn som visade sig ha cancer, autism osv. Även om det i själva verket är väldigt ovanligt och oftast är barnet helt friskt.

    En kompis till mig var orolig för sin son och trodde att han hade autism. Hon läste på om symptom och övertolkade allt. Min dotter, som inte har nån NPF, hade massor av beteenden som beskrevs som typiskt autistiska. Ex att gå på tå, gå baklänges, snurra runt runt, rada upp leksaker osv. Det jag vill komma till är att det nog handlar om att barnen ska uppvisa många olika symptom samtidigt. Exempelvis dåligt socialt samspel i samband med flera avvikande beteenden.
  • Sun 18 Oct 2020 19:35
    #16
    pepsimax skrev 2020-10-18 15:10:59 följande:

    Det var inte riktigt så jag menade, jag menade att man inte alltid kan utläsa efter beteenden i tidig ålder om barnet har diagnos eller inte. Min lillebror "verkade inte autistisk", lekte och samspelade med andra barn i viss mån, det med motoriken var inte jättesent så man tänkte att det var en diagnos, och vridningar på händerna gjorde han när han var väldigt glad och exalterad. Jag har sett barn utan diagnos som gjort samma sak/liknande saker.


    Absolut, det är väl andra sidan av spektrat. Men vanligtvis så är det ju inget fel på ett barn som inte uppvisar några konstiga symptom/beteenden. De flesta barn med autism visar ju tydliga signaler om att något är annorlunda.
  • Sun 18 Oct 2020 23:23
    #19
    pepsimax skrev 2020-10-18 22:31:23 följande:

    Jag tror inte det är korrekt faktiskt. Många som är högfungerande autister får ju inte diagnos förrän i tonåren eller i vuxen ålder, eller aldrig.


    Nej, men då talar vi ju om högfungerande autism. Det är inte så konstigt att de inte alltid diagnosticeras. Det är väl väldigt svårt att diagnostisera hos många eftersom de är just högfungerande. Vad är högfungerande autism och vad är ett vanligt personlighetsdrag? Dissekerar man människor så hittar man alltid olika lustig personlighetsdrag. Men strunt samma. Att sätta diagnosen autism på en sjumånaders baby är inte rimligt i vilket fall. Hon är för ung.
Svar på tråden Tidiga tecken på autism