Äter ALLA barnfamiljer godis/chips/popcorn eller liknande fredag och lördag?

Det konstigaste i alltihop tycker jag är att ni släpper fritt vid ledighet och äter chips och glass varje dag. Varför gör ni så?

För att svara på frågan hur andra gör så tror jag de flesta har något på helgen. Vi har inte lördagsgodis då det blir mycket nog ändå. Någon fika där och varje helg umgås vi med vänner och då är det också alltid något. Och så köper vi godis ibland. Skulle däremot inte gå med på glass varje dag för att det är lov.

Och det beror helt på vad man har för barn. Jag är själv galet sockerberoende, barnen är det inte. Värsta perioden på året för mig är jul. Så mycket tillgång. Hur jag än försöker trillar jag dit och det accelererar när det blir varje dag och så blir det avgiftning efter nyår.

Så är du själv sockerberoende förstår jag inte varje dag på lov grejen.

Såhär var det för mig:

Min mamma var (troligen) "lätt ätstörd" när jag var barn och ung. Hon har alltid haft bra ämnesomsättning och legat på gränsen för undervikt, men var alltid EXTREMT strikt med att vi inte skulle äta sött för ofta. Pappa hängde med på hennes sätt (även han normalviktig, och båda kommer från normalviktiga familjer - jag har verkligen inte en enda överviktig person i min släkt...). Vi hade det alltså ungefär som ni: betydligt slappare på loven, och sedan jättestrikt under terminerna.

Resultat:

SÅ FORT jag och brorsan fick chansen VRÄKTE vi i oss. Om vi var på kalas, då var vi de där ungarna som tryckte i sig. Hemma hos vänner med vettigt förhållningssätt hade vi SÅ svårt att ta en rimlig mängd o.s.v. Så fort jag fick egna pengar - OJ vad jag proppade i mig sött, snabbmat, chips o.s.v. Utvecklade sedan bulimi i tonåren. Troligen delvis p.g.a. mammas ångest kring dessa bitar, blandat med att vi fick lära oss om kalorier etc. i 6an. Och ärligt talat TS tror jag att det är exakt något sånt här ni håller på och leder era barn in i.

Idag har jag ett sunt förhållningssätt till mat och sött. I vår familj äter vi inte sött under veckorna, om det inte är något särskilt, men vi har alltid lördagsgott på just lördag. Då delar vi alla på popcorn, och alla får en liten skål godis. Så turas vi om att välja en lördagsfilm vi ser tillsammans - men vill man hellre vara för sig själv är det såklart också okej (jag förstår inte din aversion mot detta).

Inte alls likvärdigt. Chips är mycket onyttigare än popcorn. Popcorn innehåller ett visst mått fibrer utöver snabba kolhydrater och fett. Chips innehåller mycket mer fett, ofta tillsatser samt att det bildas giftiga ämnen vid friteringen. Vissa chips innehåller dessutom ganska mycket socker. Saltet är enligt den senaste forskningen troligtvis inte ändra skadligt för barn och unga, det är när man börjar bli gammal och få högt blodtryck som man bör vara försiktig med salt. Eftersom det här är familjeliv så ja med riktigt små barn bör man också vara försiktig med salt.

Näringsmässigt är det nog ingen större skillnad på gelegodis och läsk men det går mycket snabbare att dricka ett glas läsk eller saft än att äta motsvarande mängd godis. Därför är det lätt att få i sig mycket mer socker med saft eller läsk.

Jag har tvåäggstvillingar och de har fått samma uppfostran och blivit erbjuden likadan mat och godsaker. Den ena är en godisråtta som inte verkar ha något stopp när det gäller sötsaker, den andra äter sällan upp allt sitt lördagsgodis. Det är inte så att barn är oskrivna blad som man formar hur man vill, man föds med väldigt olika förutsättningar.

Jag tror att det är viktigt att skapa goda vanor och värderingar kring mat och hälsa när barnen är små men tyvärr så går det inte att sudda ut ett medfött sockersug, det handlar om att lära sig att hantera det.

Vad är syftet med att låta dem frossa på lov (uppkommer inte samma problem då? Hur löser ni dem då?) Istället för att lära måttlighet året om?

Mina barn kan få snacks på fredagarna och lördagsgodis på lördagarna.
De tjatar inte om godis under veckorna då de vet att de inte får godis då.
De kan få fika ibland och glass på varma sommardagar eller om de är sjuka t ex.
Att det eskalerade för dig som barn innebär ju inte att det är likadant för alla andra.
Men får de aldrig äta godis på helgerna så är det inte så konstigt om det eskalerar när de får göra det på loven.

I den stund barnen börjar röra sig utanför hemmet på egen hand så äter de godis och snacks om de vill och då är det ju bra om man lärt dem vad "lagom" är. Att vara stenhård och säga NEJ till söta och salta onyttigheter kanske inte är det bästa? Minns när vi hade en godisskål framme (ja det kunde vi ha fast barnen var små) så kom det ett grannbarn och svepte i sig alltihop! HENNES mamma var rigid vill jag lova. En gång gav jag mina barn pannkakor när det inte var "lunchtid" (vi kunde göra så vid enstaka tillfällen) och hennes dotter ville också ha och då sa jag att hon fick gå hem och fråga mamma! Efter fem minuter kommer mamman tågande och spänner ögonen i mig och frågar....-"Är det lunch eller middag"?

Jag har svårt det här du förstår med att det skulle eskalera, det bestämmer ju ni som föräldrar. De lär sig fort hur mycket godis man får ta eller hur ofta man äter snacks. Det har aldrig varit något tjat med våra barn.