Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Mitt ältande förstör mitt äktenskap!!!

    Sön 18 okt 09:24 Läst 0 gånger Totalt 58 svar
    Anonym (Kan inte sluta älta!)
    Visa endast
    Sön 18 okt 09:24

    Jag har erkänt att jag har snokat på min makes messenger och där såg jag att han hade skrivit till en kollega på jobbet. Inget allvarligt men typ värst vad du är borta mycket och typ vart är du någon stans. Helt ofarligt jag vet.

    Till saken hör att min man var känslomässigt otrogen för 7 år sedan och att se honom skriva till sin kollega rev upp gamla sår och visst jag har släppt det och litar på honom men har blivit hemskt rädd för att bli lämnad och ältar sedan tre veckor cirka det varje dag. Frågar min man obekväma frågor varje dag och vill ha bekräftelse. Är så himla jobbigt men kommer inte ur tankarna. Är så rädd att förstöra detta.

    Vi har gått i familjerådgivning och det kändes bra. Är så himla frustrerande att jag blivit såhär av något som inte ens är på grund av att sår slets upp. När min man var känslomässigt otrogen sa han även i stundens hetta att han ville göra slut och det är det som har satt sig i min hjärna.

    Innan den 25/8 när jag frågade om tjejen på hans jobb var allt fantastiskt. Helt otroligt bra. Kan inte förstå hur det kunnat bli såhär. Är det normalt att gamla sår ställer till detta så mycket?

    Vi har varit tillsammans 14 år och har två barn. Kan ärligt säga att den emotionella otroheten förde oss närmre varandra och så blir det såhär nu tack vare mina "hjärnspöken"

    Mycket har hänt denna tid oxå. Makens syster gick bort och vi håller på att bygga hus igen....

    Någon som varit med om liknande eller har några inputs?

  • Anonym (Kan inte sluta älta!) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 18 okt 09:32 #1

    Kan tillägga att jag inte är orolig för hans kollega eller något sånt. Är inte svartsjuk och har alltid litat på min man efter det som hände för 7 år sedan även om det tog lite tid att bygga upp tilliten.

    Hur kommer jag över mina "hjärnspöken" har berättat vad jag känner för min man och han förstår inte riktigt det där med hjärnspöken och tror att det är mina faktiska tankar på vad jag känner.

    Vet innerst inne att min man älskar mig och vill leva med mig för alltid men har så svårt att ta upp saker med min man när mina hjärnspöken kommer hela tiden. Har bett min man ryta i åt mig när jag tar upp detta men han vill inte. Kanske blir lättare för mig att komma ur detta om han säger ifrån.

    Även på familjerådgivningen förstod han varför jag var som jag var för att det hade rivit upp gamla sår men fick i läxa att inte älta detta tillsammans med min man och det har jag ju gjort varje dag ????

    Får sån ångest över allt jag har tagit upp och förstört så många fina dagar. Min man förtjänar verkligen inte detta. En bättre man får jag leta efter!

  • Anonym (Tja)
    Visa endast
    Sön 18 okt 10:42 #2

    Ja du, jag vet inte om detta är hans eller ditt fel. Självklart ska man kunna kommunicera med sin kollega men det ska ju inte vara upphov till att ens partner går i taket.

    Antagligen är det ingenting men du säger ju att din man har varit otrogen tidigare vilket väcker en del varningsklockor. Man ska ju alltid gå efter sina känslor när det är något som skaver.

    Bestäm dig för att inte älta mer. Lägg ner, lägg av och släpp ätandet med honom. Men släpp inte saken i sig. Undersök saken lite runt omkring men inte så det märks. Håll ögonen öppna för tecken men bli inte hysterisk för då kommer allt han gör att vara tecken på konstigheter.

  • Anonym (Kan inte sluta älta!) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 18 okt 11:05 #3

    Tack för svar! Alltså min man är den mest fantastiska man som finns. Han ger mig bekräftelse och finns där alltid. Vi tar jämt på varandra och berättar hur mycket vi älskar varandra flera gånger per dag och vi kan kommunicera samt har ett fantastiskt sexliv.

    Är ingenting som är fel egentligen men så sätter hjärnspöken igång och jag får inte stopp på det. Är så hemskt. Inbillar mig att det är för sent för oss fastän min man säger att det inte är någon fara och att vi har kommit varandra närmre efter detta.

    Tyvärr har jag inga vänner eller någon jag kan prata med så blir lite som om min man blir min psykolog vilket jag vet är fel. Borde ju vara glad och må bra med tanke på när jag ser hur mycket min man gör för mig men jag kan inte. Överanalyserar allt och det är så jobbigt.

    Vet ju att hjärnspökena kommer från det gamla men min man tycks tro att det är en verklig känsla att det är så jag känner vilket det inte är alls.

  • Anonym (Ab)
    Visa endast
    Sön 18 okt 11:11 #4

    Hur menar du att han var känslomässigt otrogen? Vad gjorde han?

  • Anonym (jury)
    Visa endast
    Sön 18 okt 11:15 #5
    Anonym (Kan inte sluta älta!) skrev 2020-10-18 09:24:49 följande:

    Jag har erkänt att jag har snokat på min makes messenger och där såg jag att han hade skrivit till en kollega på jobbet. Inget allvarligt men typ värst vad du är borta mycket och typ vart är du någon stans. Helt ofarligt jag vet.


    Tycker egentligen inte att sådan kommunikation som på ytan handlar om ingenting med en kollega på sociala medier är helt oskyldig. Speciellt när han har en historik av känslomässig otrohet. 

    Messenger hör privatlivet till och bör inte användas till chatt med kollegor. Det är alltid bra att ha klara gränser mellan arbetsliv och privatliv. Om man ändå insisterar på att kommunikera med kollegor genom sociala medier, bör innehållet av denna kommunikation vara fokuserat på annat än personen själv. Det han skriver kan ju lätt tolkas som ett budskap typ "jag saknar dig".

    Många par borde nog prata lite omkring vett & etikett på sociala medier, speciellt när det gäller kontakt med kollegor. 
  • Sön 18 okt 11:26 #6
    Anonym (Ab) skrev 2020-10-18 11:11:51 följande:

    Hur menar du att han var känslomässigt otrogen? Vad gjorde han?


    Ja, det skulle man ju vilja veta.
  • Anonym (Kan inte sluta älta!) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 18 okt 11:30 #7 -1

    Han tog ett nummer av en kollega för 7 år sedan och de messade lite ihop. Fick läsa och det var absolut inget allvarligt.

    Var på en fest hos henne tillsammans med min man och då skickade hon vill du pussas till min man när han satt bredvid mig i bussen och på så sätt såg jag det.

    Han menar att inget skulle hända men att han inte känt sig sedd av mig vilket jag förstår för jag är inte samma människa som jag var då.

    Efter det har vi gift ord, byggt ett hus och håller på att bygga ett hus till nu. Allt har verkligen blivit jättebra mellan oss och veckan innan vi började bråka nu frågade faktiskt vår son varför vi pussades och kramades så mycket.

    Visst kan hålla med om att det var lite olämpligt skrivet nu av min man men jag litar ju på honom när han säger att det inte är något att han inte alls tänkt på någon annan osv.

    När jag berättade att jag hade snokat visste han direkt vad jag menade. Jag får snoka när jag vill men jag vill inte. Han är en öppen bok så att säga. Är inte arg heller för att jag snokade. Förstår mig delvis men förstår inte mina hjärnspöken. Men hur förklarar man hjärnspöken lixom?

  • Sön 18 okt 12:08 #8 +1

    Låter som ptsd, samtidigt som jag tror att hans beteende för 7 år sedan har blottat en sårbarhet som funnits där redan innan din man fanns. Den där rädslan för att bli lämnad av en significant other som är "perfekt" och som inte får ifrågasättas.

    Har du funderat på att gå i terapi själv? Inte för att bli bättre för din man utan utan för att bygga ditt självvärde och fokusera mer på dig, inte på andra.

  • Anonym (Kan inte sluta älta!) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 18 okt 13:26 #9

    Jag har kontaktat psykolog online och har ett möte om två veckor. Vill gärna börja någon behandling.

    Min man däremot tycker att jag inte behöver någon mer att prata med att det räcker med familjerådgivningen för han förstår inte riktigt vad mitt problem är.....

  • Anonym (Linda­)
    Visa endast
    Sön 18 okt 13:59 #10
    Anonym (jury) skrev 2020-10-18 11:15:11 följande:
    Tycker egentligen inte att sådan kommunikation som på ytan handlar om ingenting med en kollega på sociala medier är helt oskyldig. Speciellt när han har en historik av känslomässig otrohet. 

    Messenger hör privatlivet till och bör inte användas till chatt med kollegor. Det är alltid bra att ha klara gränser mellan arbetsliv och privatliv. Om man ändå insisterar på att kommunikera med kollegor genom sociala medier, bör innehållet av denna kommunikation vara fokuserat på annat än personen själv. Det han skriver kan ju lätt tolkas som ett budskap typ "jag saknar dig".

    Många par borde nog prata lite omkring vett & etikett på sociala medier, speciellt när det gäller kontakt med kollegor. 
    Eh, va? Sådär skriver jag och min ena kollega till varandra och han är bög. Vi ser oss som både vänner och kollegor och kan chatta eller prata IRL om privata saker och mellanmänskliga problem på arbetsplatsen också. Det hade varit väldigt jobbigt att inte ha en enda vän på jobbet.

    Sen tror jag att det är väldigt vanligt att under en lång relation få känslor för andra (även om inte särskilt mycket tyder på att det hänt med just TS man och kollegan). Man kan fortfarande värdera kärleken till sin make/maka högst och välja att stanna och vara trogen för att man själv vill det. Crushes blåser över. Som jag ser det är det något som hör till många förhållanden och något som man får hantera. Förhoppningsvis är det inget större hot till den egna relationen om den överlag är bra. Och tillfälliga svackor (som TS med make har nu) är också naturligt. Det är bara att jobba på sitt eget beteende och vänta på bättre tider. Tycker inte du behöver ha dåligt samvete, TS. Relationer går ofta upp och ned. Efter regn kommer solsken.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll