Anonym (Hundägaren) skrev 2020-10-18 21:15:19 följande:
Jag är ägare till en STOR men väldigt snäll blandrashund. Han älskar alla och har aldrig morrat i hela sitt liv. Han är fortfarande ung, under året, men större än en fullvuxen schäfer. När han ser andra hundar som ser lekglada ut så exploderar han i kopplet, och det har ju hänt att han slitit sig. Han har också jagat en och annan joggare för att dom ser så sjukt roliga ut. Det ha bla hänt när han varit nära mig och vi tränat inkallning eller spår, och så helt plötsligt dyker det upp en flåsande man i lycra precis vid oss och han tappar fokus. Att han är ung, glad och genomsnäll hjälper ju inte när han är stor som en normalstor svensk varg och ser ut som en också 
I vilket fall - jag förstår alla som blir arga och skäms massor. Men jag blir också lite trött när jag säger - han är ung, han är snäll, stå still så fångar jag in honom. Värst var väl mannen som ylade i falsett, hoppade på stället med sina lilla feta mops i famen och fick min hund att glädje skutta jättelänge, för att han ville hälsa på mopsen i famnen.
Jag har ingen lösning heller. Min hund får nästan aldrig vara lös utom på inhängnat område, men visst tränar vi ibland utan koppel när jag tror vi är ensamma, visst händer det att han rymmer ut genom dörren, visst har han slitat sig för att han är så stark. Lär hända igen.
Själv retar jag ihjäl mig på alla lösspringande katter som kissar överallt, och på män i livskris som cyklar sönder min skog i jakten på snygg kropp att visa upp på Tinder, men det är ju jag det. Jag låter dom hållas ändå och tänker att även crazy-cat-women kollektivet och de deperata männen är värda ett gott liv där de får förverkliga sig själv. Som jag och min alldeles för stora, glada, busiga och snälla hund
Tänk dig för riktigt noga. Du har fullt ersättningsansvar om det händer att din hund skulle skada en annan hund eller människa. Att tycka att det är okej att din hund springer ut genom dörren eller sliter sig då och då är helt oacceptabelt.
I lördags när jag var ute och promenerade min hund här på Grönland (i koppel då det är koppeltvång här) dök det upp en hund utan varen halsband eller sele. Jag har en alaskan malamute och hunden som dök upp var lite större än min. Helt plötsligt flög den på min hund, bet sig fast i hans öra och nacke och ryckte i min hund som skrek av smärta. Jag var tvungen att slänga mig över hunden och försöka bända upp greppet med all min styrka och jag är väldigt stark men den släppte inte. Jag låg på marken och brottades med denna hund för att rädda livet på min hund och även jag blev biten. Plötsligt dyker ägaren upp i sin bil då han är ute och letar efter hunden då den sprungit ut genom dörren där hemma. Den hunden var nära på att slita av örat av min hund och om jag inte hade offrat min egen säkerhet och hälsa genom att fysiskt brottas med den, hade jag fått åka hem från Grönland utan min fyrbenta bästa vän. Min hund fick akutopereras på sjukhuset och går nu runt med tratt och har ont. Jag fick åka till sjukhus för att få vård för mina sår samt antibiotika och spruta. Vår resterande del av resan på Grönland är förstörd då min hund nu måste vila. Allt detta för att ägaren inte tog ansvar och hade uppsikt över sin hund.
Ägaren sa att det var första gången hunden hade gjort så. Så du kan inte säga att du vet att din hund inte skulle kunna göra likaså när den smiter ut genom dörren eller sliter sig ur kopplet. Är du verkligen lämplig som hundägare när du inte kan garantera andra hundars och människors säkerhet? Min hund älskar också andra hundar och han vill också säga hej till alla människor, men just för att han är på det viset har jag honom alltid kopplad om vi inte är på inhägnat område. Det borde du också ha.
