Varför gör styvmammor till sitt livsinnehåll att kämpa mot styvbarnens mamma?
Vi (jag) ligger i konflikt med bio mamman.
Anledningen till att jag är med i detta drama är för att jag tagit ett föräldraansvar över min bonusdotter. Jag läser läxor med henne, nattar och hittar på roliga saker. Det kom sig helt naturligt speciellt när jag och mannen fick ett gemensamt barn. Skulle vara så konstigt om jag bara hittade på saker med vårt barn och inte involverade hennes syster! Jag ser oss som en hel familj. I och med att jag tar ett föräldraansvar för bonus så anser jag att jag också har en röst i detta.
Tyvärr är min man konflikträdd och låter biomamman köra över oss. Detta vägrar jag och det är huvudsakligen för att det går ut över min bonusdotter. Biomamman använder henne emot oss och bonusdottern blir väldigt ledsen över detta då hon trivs med oss (och även sin mamma).
Så ja, jag är en av alla de hemska bonusmammor man pratar om. Och jag hade önskat att det var annorlunda. Jag hade önskat att min man kunde stå upp för sin äldsta dotter, jag önskar att han kunde engagera sig mer i sina barn. Problemet är i huvudsak hans vekhet och tillkortakommande. Därför måste jag gå in och få ordning på röran och få familjen att funka. I detta är jag väldig ensam eftersom bio mamman ogillar mig och mannen låtsas som det regnar. Det enda som gör att jag orkar stålsätta mig och stå emot den här kvinnan är barns mående och bästa. Inget annat.