• Anonym (Sara)

    Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

    Anonym (Rebecca) skrev 2020-10-19 17:08:22 följande:

    Ja, nu skulle jag personligen aldrig försöka något med någon som är gift. Känns ju lite sådär att veta att ens nya partner skulle vara okej med att vara otrogen, liksom... Men! Om min man skulle lämna mig för någon annan skulle jag inte börja beskylla den nya för att ha "stulit" min man, då han valt att lämna själv.

    Och visst, den tredje parten väljer ju själv att beblanda sig med någon som är upptagen, men det är ju inte enbart den som ansvarar för vad som händer. Tänker ju bara på om någon skulle börja ragga på mig, så kommer ju personen inte komma någon vart då jag inte kommer ge gensvar. Är jag inte intresserad av personen kommer jag ju inte börja chatta, ge ut mitt nummer, gå på en dejt etc etc. Mitt egna engagemang behövs ju i allra högsta grad. 


    Du samanfattade det hela väldigt bra.

    Man kan inte vara otrogen och skylla på den andre.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 09:14:00 följande:

    Man kan inte knulla någon annans man och påstå att man inte har något ansvar för sitt deltagande heller, det går åt båda hållen.


    Självklart är man ansvarig för sina egna handlingar.

    Men den som bryter mot ett löfte (den otrogne) får ju stå för att hen brutit löftet själv och kan inte skylla det på att någon annan var flirtig, manipulativ och annat som nämndes.

    Den som har en relation med en gift man eller kvinna är givetvis själv ansvarig för sitt val, men inte för den otrognes val. Man ansvarar var och en för sin egen handling.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 10:03:43 följande:

    Ja, som sagt BÅDA har ett ansvar för sina handlingar.

    Och ja det är fel att lägga ansvaret för hans agerande på den andra kvinnan, men det är precis lika fel att lägga ansvaret för hennes agerande på honom.


    Är drt någon som gjort det i tråden?

    Sagt att det är den otrognes fel att den andre väljer att vara älskarinna?
  • Anonym (Sara)
    Bjoer skrev 2020-10-20 11:21:39 följande:

    Alltså, ja och nej. Det beror ju på vem som är drivande och hur drivande den är. Klassiskt exempel är väl dörrknackande dammsugarförsäljare som säljer dammsugare för 40 tusen till pensionerade änklingar genom att charma dem. Dammsugare de absolut inte behöver och aldrig skulle köpt om inte försäljaren hade varit så påtryckande, charmig och manipulativ. Ja, de är ansvariga för sitt beslut men få skulle nog argumentera för att försäljaren inte har något delansvar alls.

    Samma gäller vid alla interaktioner människor emellan. Du kan påverka den andras beslut med olika metoder och vissa är mer lättpåverkade än andra. Är man drivande så anser jag att man är delansvarig för beslut den andra tar.


    Jag tycker att det beror på sammanhang.

    Det är klart att det kan finnas något sammanhang där en gift man eller kvinna blir lurad/manipulerad till att vara otrogen (tex om man befinner sig i beroendeställning eller liknande) men i normalfallet är det inte så

    Jag tycker inte riktigt att jämförelsen håller på ett generellt plan.

    Så om vi inte diskuterar extremfall håller jag inte med om att en otrogen kan skylla på sin älskare/älskarinna för att hen är otrogen. Men visst kan det finnas sådana apecifika fall
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 12:08:45 följande:

    Fast det är ju inte extremfall. ALLA parrelationer börjar med attraktion och det säger väl sig självt att ju mer man lockar desto större kommer frestelsen bli. Det är väl själva syftet med att locka öht, eller?

    Att det är omoralisk att vara otrogen och att det är personens eget val är vi nog alla överens om. Men frågan är om det är moraliskt korrekt att öht försöka locka någon till otrohet när man vet vad det innebär för personens familj?

    Om man själv tycker otrohet är fel och man själv aldrig skulle vilja utsättas för det, varför försöker man locka någon annan till det? Varför låter man bara inte bli personen?


    Det är extremfall att manipulera någon till sex likt exemplet som Bjier drog om dammsugarförsäljare. Jag antar att man då hamnar på gränsen till sexualbrott, likt dammsugarförsäljaren kan hamna på gränsen till annan brottslighet. Känns inte som otroheten är det stora problemet i ett sådant extremfall.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 12:24:16 följande:

    Nej det är inte alls extremfall. Manipulation är när man försöker få någon att göra något man själv önskar. Exakt HUR man gör det varierar såklart efter person och situation men manipulation ÄR det oavsett.

    Att flirta med någon för att locka personen till sex eller en relation är precis lika mycket manipulation som att försöka få en gamling att köpa en dammsugare. I båda fallen försöker man få personen att agera som man själv vill och i båda fallen gör man det för egen vinnings skull och struntar i vilka konsekvenser det får för andra.


    Jag anser inte att en vanlig flirt med en vuxen frisk jämbörig person på något sätt kan kallas för manipulation.

    Menar du att alla människor som någon gång haft en partner har manipulerat denna?
  • Anonym (Sara)
    Bjoer skrev 2020-10-20 12:31:34 följande:

    Jag menar inte heller att man kan skylla helt på den personen. Jag menar att om den är drivande har den ett delansvar för de negativa konsekvenserna för alla andra. Vissa är aldrig otrogna för att de har bra impulskontroll och vissa är aldrig otrogna för att de hade turen att aldrig hamna i en situation där det fanns något som lockade tillräckligt mycket. Det spelar ingen roll för personens partner och barn vilket av dessa ovan som gäller, i båda fallen är man trogen och livet flyter (förhoppningsvis) på lyckligt. Så om man medvetet utsätter någon för frestelser som man vet kan förstöra livet för inte bara den personen utan också dens familj, så är man absolut delansvarig. Notera, DEL-ansvarig.


    Men om älsksren/älskrinnan inte ser det på det sättet då? Utan är helt övertygad om att partnern kommer bli mycket lyckligare av att lämna sin make/maka, och att även den bedragne kommer vinna på det hela i längden? Folk har ju en tendens att tolka situationer utifrån sitt eget perspektiv.

    Personligen skulle jag nog se mig själv som skyldig om jag var med i en aktivitet som bidrog yill att flera personer mådde dåligt eftersom det sku,le gå emot min personliga moral. Men det innebär inte att jag anser att den otrogne eller dennes partner (med rätta) kan påstå att det var jag som stal honom eller manipulerade honom. Han får vara helt och hållet ansvarig för det han gör. Så den typen av argument tycker jag blir jätteknäppa. För de argumenten säger inte att älskaren/älskarinnan är ansvariga för sina egna handlingar utan att hen tar en del av den otrognes ansvar och därmed förminskar dennes ansvar. Man blir alltså delansvarig för den andres svek. Och det håller jag inte med om.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 12:45:06 följande:

    Det bero ju kanske på i vilket syfte du flirtar. Om du flirtar i syfte att locka personen till sex eller ett förhållande så är det absolut manipulation. Så fort du försöker få någon att känna eller agera på ett visst sätt så är det manipulation.

    sv.wikipedia.org/wiki/Manipulation

    "Manipulation är något de flesta gör, medvetet eller omedvetet. Barnet som berömmer sina föräldrar för något innan de ställer frågan de vet att det är risk för ett nej, mannen/kvinnan som förför sin motpart. Manipulation är ett sätt att försöka få igenom sin vilja. Som allt annat kan det vara i gott syfte, eller i ett dåligt syfte."

    Det du verkar syfta på är den stereotypa filmversionen av manipulation med någon som smider ondskefulla planer. Men manipulation är någon vi alla gör och som vi alla utsätts för dagligen. Så fort man försöker påverka en annan persons känslor och agerande så är det manipulation. All reklam vi utsätts för konstant, i radio, tv, appar, etc är oxå manipulation för det har i syfte att locka dig till att köpa något. Så fort du kliver in butik så utsätts du för manipulation för att försöka få dig att agera så som de vill att du ska agera. Varorna placeras inte bara ut random, f


    Så då har alltså även frun och maken manipulerat varandra? Eftersom de ville ha varandra?

    Då förstår jag inte varför det ens är relevant att lyfta manipulation i denna diskussion, om det är ett normalt mellanmänskligt beteende.
  • Anonym (Sara)
    Bjoer skrev 2020-10-20 12:55:33 följande:

    Jag ser inte riktigt hur ditt första stycke är en invändning mot ansvar? Eventuellt visar det snarare att alla otrohetsaffärer kanske inte är moraliskt fel, men det fråntar inte något ansvar från den som flirtar. Ansvaret för situationen är ju detsamma, däremot har situationen ändrats pga. andra omständigheter. Dvs, du är moraliskt delansvarig för ett gott utfall istället för ett dåligt. Men fortfarande delansvarig.

    Jag menar att det handlar om en skala från inget ansvar (man vet inte om att den andra ens var i ett förhållande) till delansvar (man flörtar aktivt med någon man vet är i ett förhållande) till helt ansvarig (extremfall av att ljuga och manipulera den andra till att dens partner är farlig/döljer "hemska" saker/själv är otrogen etc. för att få över personen på ens sida). Man kan inte bara säga att det är på ett visst sätt vid otrohetsaffärer, eller vad som helst för den delen, utan varje situation är unik och sanningen ligger oftast på en gråskala någonstans mellan extremerna.

    Jag vet inte, men det känns generellt vid sådana här diskussioner att det finns ett visst oförstående för att verkligheten är nyanserad och komplex.


    Jag tänker (att så länge vi i te snackar extrem manipulation eller barn/vuxen osv) att en person aldrig kan vara ansvarig för någon annans handlingar.

    Om jag skulleha sex med en gift man (som exempel, jag har aldrig varit nåns älskarinna i verkligehten och skulle aldrig vata) är jag förstås ansvarig för min egen handling. Jag är ansvarig för att sätta mig själv j en sårbar sitiation och att agera på ett sätt som kan såra andra.

    Men jag är aldrig ansvrig för mannens otrohet, jag har inget delansvar för den. Den är han helt ansvarig för själv. Jag är definotivt inte ansvarig för att ha stilit en annan människa. Och jag är inte ansvarig för att ha manipulerat honom till att ta felatiga beslut. Sin egen otrohet får han stå för själv.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-20 13:48:44 följande:

    Absolut, alla par manipulerar varandra i början av ett förhållande när man på det ena eller andra sättet försöker locka den andra till sig.

    Men den stora skillnaden är att när två singlar manipulerar varandra till sex eller ett förhållande så sker det inte på bekostnad av någon annan, ingen annan än  dem själva drabbas. Men när man försöker locka någon som redan är i ett förhållande eller om personen själv försöker locka någon annan till sex eller ett förhållande så sker det på bekostnad av personens familj. Ur ett moraliskt perspektiv är det två väldigt skilda saker.

    Varför frågan om manipulation kommit upp och är relevant i denna tråd är för att man dels förnekar att det öht handlar om manipulation och dessutom försöker sudda bort ansvaret som personen som försöker manipulera någon som redan är upptagen har för sitt agerande och menar att personen är oskyldig enbart för att den som valt att vara otrogen själv valt det. 


    Du har ett väldigt speciellt sätt att se på saker och ting. Två personer som är kära i varandra och vill vqra med varandra manipulerar varandra till sex? Det är inte riktigt så man brukar anvönda det begreppet.

    Jag tänker i alla fall att man i normalfallet inte blir så bortkollrad av en intresserad man eller kvinna att man tappar förmågan att ansvara för sina belsut. Oavsett vilket begrepp du använder. Man får alltså själv stå för sina egna handlingar och kan inte skylla på manipulation .
Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?