Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

Citera gärna var jag påstått att just DU jagar gifta män?
Varför svarar du inte sakligt istället?

Är det ok att ligga med upptagna bara för att andra gör det?

Om det finns skit, måste man då välja att vara en fluga eller kan man välja att låta bli?

Tråden handlar inte enbart om vad otrogna män gör, den handlar lika mycket om kvinnor som väljer att delta i en otrohet. Varför tar du bara upp männens felaktiga beteende men ignorerar kvinnornas? 

Fast det är ju inte det som är frågeställningen i diskussionen. Frågeställningen är snarare om det är rätt eller fel att delta i en otrohet och om man har ett ansvar för det, där vissa verkar tycka att det inte är fel och att man inte har något ansvar för vad man väljer att delta i.

Det handlar fortfarande inte om att lägga skulden på kvinnan, det handlar om kvinnans eget ansvar för sin medverkan.

Om det deltar i något som såra och förnedrar en annan människa och någon säger att du har ett ansvar för ditt deltagande så betyder inte det att man lägger hela skulden på dig, det betyder att ber dig ta ansvar för ditt deltagande.

Vad hon känner är irrelevant, det är snarare en fråga om hon har eller inte har ett ansvar. Bara för att jag känner att det är helt ok att göra precis som jag vill mot vem jag vill så betyder inte det att jag inte har ett ansvar för vad jag väljer att göra eller delta i att göra mot andra.

Ok, hon deltar men har inte ansvar för sitt deltagande? Hur får du ihop det där?

Det här känns som en naiv syn på hur människor fungerar. Tillfället gör tjuven, så att säga och alla har sin egen tröskelnivå på vilka frestelser som man kan stå emot. Det handlar ju inte om att vilja vara otrogen utan snarare om att det här tillfället är värt, eller inte värt, risken att bli påkommen. Jag vet ju med mig själv t.ex. att jag inte är mer än människa och att jag skulle kunna trilla dit om det fanns något som lockade tillräckligt. Vilket är varför jag aktivt väljer att inte utsätta mig för risksituationer.

Folk som säger att de aaaldrig skulle kunna vara otrogna tror jag helt enkelt inte har koll på vad de snackar om. Det finns massor av folk som har trott det och varit otrogna när "rätt" tillfälle uppenbarat sig och när relationen varit lite skakig. Hur vet du, eller någon som säger då, att de inte är den personen? Det vet de inte! Tror det är bättre att var ödmjuk för att världen inte är ideal och helt enkelt acceptera det.

Du skriver tex, okända kvinnors lojalitet mot dig. Men enligt ditt resonemang så spelar det väl ingen roll om kvinnan är okänd eller din bästa kompis, Enligt dig så har han ju inget ansvar för sitt deltagande och om hon då ligger med din man så är hon ju inte olojal?

Hur kan hon vara olojal om allt är din mans fel och han är den enda som har något ansvar?

Och om du då anser att hon gjort fel, betyder det att du baserar ditt förhållandes lycka på dina vänner?

Fast det är inte antingen eller utan en skala på vad som skulle räcka. Om ditt krav är att din man inte skulle kunna falla för någon alls, oavsett situation, så finns ingen på jorden som duger. Om kravet är att han skulle kunna motstå de flesta frestelser, tja, då är du redan inne på skalan. Det handlar ju inte om att inga frestelser existerar, utan att tillräckligt få och för dåliga existerar för att han ska vara trogen. Det gäller ju alla människor, även dig. Att andra då inte försöker hjälper den situationen.