Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

    Mån 19 okt 2020 15:10 Läst 0 gånger Totalt 673 svar
    Anonym (Anna-­Maria)
    Visa endast
    Mån 19 okt 2020 15:10 -5 +6

    Jag hade ett tag tankarna på en gift man med två söner, på jobbet. Jag skickade en vänförfrågan på Facebook, och vi blev vänner där. Då kunde jag se vad han hade skrivit på olika sidor, och hittade bland annat en betraktelse om hur han tänkte sig att resten av livet skulle bli.

    När yngsta pojken var tio år, skulle familjen ta time out i ett år och segla jorden runt. När pojkarna blev vuxna, hoppades han att någon av dem skulle vilja stanna i det lilla samhälle där de bor. I så fall skulle de kunna stycka av tomten, och så skulle mannen och sonen bygga ett hus åt sonen och hans familj där. Frun skulle få nära till barnbarnen, och kunna passa dem när ungdomarna ville ha lite barnfri tid. Han drömde även om att han och frun skulle köpa en ferievåning på Solkusten. 

    ...då skämdes jag! Vem var jag, liksom, att gå in och förstöra allt detta? Inte bara för mannen, utan för frun och sönerna - som var helt oskyldiga? Med vilken rätt? Sedan försökte jag inte lägga an på mannen mer, utan höll kontakten så kort som möjligt tills känslorna gick över. Vilket dom alltid gör, fast man inte tror det. 

    Ni som har agerat på era känslor, och faktiskt stulit en gift man, och förstört allt som han och hans fru och deras barn planerat livet ut. Mår ni bra..?

    Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.

  • Ons 21 okt 2020 14:53 #121
    Anonym (Sara) skrev 2020-10-21 12:25:20 följande:
    Jag tror du svarade mig på ett inlägg där jag skrev att man i normalfallet inte kan vara ansvarig flr det en annan person gör. Så om jag tolkar dig rätt säger du inte emot det (om man bortser från specialfall med extrem manipulation, hot mm). Man kan däremot bli skyldig till ett annat brott som innebär atthjälpa en annan person begå ett brott men blir inte skyldig till dennes brott?

    Det är lite svårt för mig att hänga med i jämförelsen då inte otrohet är ett brott, men jag försöker förklara hur jag tänker.

    Jag anser att det är bara den som är skyldig till otrohet som är skyldig till otroheten, eftersom det bara är hen som har gjort ett sådant frivilligt avtal om trohet dem emellan.

    Älskaren gör sig "skyldig" till att att ha sex med en person som redan har en partner och därmed kanske såra denne paryner. Inget annat.Hen delar inte skulden för otroheten på något sätt, enligt mitt sätt att se på saken,
    Om det är ett brott eller inte är egentligen oväsentligt. Det handlar ju om någon slags moralisk bedömning i slutändan. Det är ju det lagar är i grund och botten, en formalisering av samhällets gemensamma moral. Anledningen till att jag tog upp medhjälp till brott som exempel var mest för att visa på att samhället på ett formellt plan tycker man är medansvarig för något även om man inte utförde handlingen själv, så länge man hjälpte till på andra sätt. Det handlar ju om att möjliggöra handlingen. Medhjälp hade ju inte varit brottsligt om samhället inte ansåg att man var delansvarig för brottet. Att hålla någons rock är ju inte brottsligt.

    På samma sätt möjliggör man otroheten när man ligger med någon som är upptagen. Utan dig kan personen inte vara otrogen (med dig). Därför är man medansvarig. Det tar inte bort från den andra personens ansvar per automatik, men det kan göra det beroende på hur pådrivande man har varit. Som sagt, en flytande skala från inte ansvarig alls till helt ansvarig.
  • Anonym (sådär­)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 14:57 #122
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 14:45:06 följande:
    I den här frågan anser jag att kvinnan inte har ett ansvar. 
    Ok, hon deltar men har inte ansvar för sitt deltagande? Hur får du ihop det där?
  • Anonym (!)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 15:05 #123
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-21 14:57:30 följande:
    Ok, hon deltar men har inte ansvar för sitt deltagande? Hur får du ihop det där?
    Hon hade inte kunnat delta om mannen inte hade låtit henne. För mig kokar allt ner till mannen och hans val. Det är han som sviker ett löfte. Det är han som sårar. 

    Som sagt. För mig är kvinnans deltagande, ansvar eller moral en ickefråga. Jag förlitar inte min lycka på okända kvinnor. Jag ställer inte krav på okända människor på det sättet. 

    Eftersom att jag lägger 100% av ansvaret på mannen så finns det inga % över till kvinnan. Vad hennes samvete säger henne i frågan spelar absolut ingen som helst roll. Om hon njuter av det eller mår skit är inget jag bryr mig om.
  • Ons 21 okt 2020 15:16 #124
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 13:44:25 följande:
    Frågan var inte riktad till mig, men jag svarar ändå. 

    För mig spelar det inte någon som helst roll hur många kvinnor det finns som väljer att ligga med upptagna män. Vill min man inte vara otrogen så spelar det ingen roll om det finns kvinnor som vill ligga med upptagna män. Han kommer ändå inte att göra det. Vill han däremot vara otrogen så vill inte jag att den enda anledningen till att han inte är det är för att det inte finns någon kvinna som vill ligga med honom för att han upptagen. 

    Jag vill leva med en man som vill vara trogen mot mig av helt egen vilja. Jag vill inte att mitt förhållande ska hålla ihop pga andra kvinnors lojalitet mot mig. 

    Jag ser inte andra kvinnor som problemet. Jag ser inte andra kvinnor som ett hot då problemet i förhållandet finns oavsett. Det är inte kvinnan som sårar mig. Det är mannen. 
    Det här känns som en naiv syn på hur människor fungerar. Tillfället gör tjuven, så att säga och alla har sin egen tröskelnivå på vilka frestelser som man kan stå emot. Det handlar ju inte om att vilja vara otrogen utan snarare om att det här tillfället är värt, eller inte värt, risken att bli påkommen. Jag vet ju med mig själv t.ex. att jag inte är mer än människa och att jag skulle kunna trilla dit om det fanns något som lockade tillräckligt. Vilket är varför jag aktivt väljer att inte utsätta mig för risksituationer.

    Folk som säger att de aaaldrig skulle kunna vara otrogna tror jag helt enkelt inte har koll på vad de snackar om. Det finns massor av folk som har trott det och varit otrogna när "rätt" tillfälle uppenbarat sig och när relationen varit lite skakig. Hur vet du, eller någon som säger då, att de inte är den personen? Det vet de inte! Tror det är bättre att var ödmjuk för att världen inte är ideal och helt enkelt acceptera det.
  • Anonym (sådär­)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 15:20 #125
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 15:05:20 följande:
    Hon hade inte kunnat delta om mannen inte hade låtit henne. För mig kokar allt ner till mannen och hans val. Det är han som sviker ett löfte. Det är han som sårar. 

    Som sagt. För mig är kvinnans deltagande, ansvar eller moral en ickefråga. Jag förlitar inte min lycka på okända kvinnor. Jag ställer inte krav på okända människor på det sättet. 

    Eftersom att jag lägger 100% av ansvaret på mannen så finns det inga % över till kvinnan. Vad hennes samvete säger henne i frågan spelar absolut ingen som helst roll. Om hon njuter av det eller mår skit är inget jag bryr mig om.
    Fast även om mannen vill det så behöver hon ju inte delta om hon inte själv vill det så i slutändan är det ju hennes eget val inte hans. Och hon ansvar väl själv för vad hon väljer?

    Ingen har påstått att hon bryter ett löfte, vi pratar fortfarande om deltagande i en otrohet inte om att hon skulle vara otrogen själv.

    Japp, man får tycka vad man vill kring frågan, men det som diskuteras är som sagt deltagande och vilket ansvar man har för sitt deltagande.
  • Anonym (!)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 15:29 #126
    Bjoer skrev 2020-10-21 15:16:41 följande:
    Det här känns som en naiv syn på hur människor fungerar. Tillfället gör tjuven, så att säga och alla har sin egen tröskelnivå på vilka frestelser som man kan stå emot. Det handlar ju inte om att vilja vara otrogen utan snarare om att det här tillfället är värt, eller inte värt, risken att bli påkommen. Jag vet ju med mig själv t.ex. att jag inte är mer än människa och att jag skulle kunna trilla dit om det fanns något som lockade tillräckligt. Vilket är varför jag aktivt väljer att inte utsätta mig för risksituationer.

    Folk som säger att de aaaldrig skulle kunna vara otrogna tror jag helt enkelt inte har koll på vad de snackar om. Det finns massor av folk som har trott det och varit otrogna när "rätt" tillfälle uppenbarat sig och när relationen varit lite skakig. Hur vet du, eller någon som säger då, att de inte är den personen? Det vet de inte! Tror det är bättre att var ödmjuk för att världen inte är ideal och helt enkelt acceptera det.
    Som sagt. Jag lägger inte ansvaret för min lycka i händerna på okända kvinnors lojalitet mot mig. En man som bara är trogen för att inga frestelser finns saknar värde för mig. En sån man vill jag inte leva med. För mig är frivillighet den viktigaste grundstommen i kärlek. Det är inte kärlek om den inte är frivillig. 

    Om min man väljer att vara otrogen, oavsett anledning så är det hans eget val. Precis som att det skulle vara mitt eget val om jag skulle vara otrogen. 
  • Anonym (sådär­)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 15:33 #127
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 15:29:02 följande:
    Som sagt. Jag lägger inte ansvaret för min lycka i händerna på okända kvinnors lojalitet mot mig. En man som bara är trogen för att inga frestelser finns saknar värde för mig. En sån man vill jag inte leva med. För mig är frivillighet den viktigaste grundstommen i kärlek. Det är inte kärlek om den inte är frivillig. 

    Om min man väljer att vara otrogen, oavsett anledning så är det hans eget val. Precis som att det skulle vara mitt eget val om jag skulle vara otrogen. 
    Och kvinna som väljer att ligga med honom har ju oxå gjort ett val

    Det handlar som sagt inte om att lägga skulden för hans otrohet på henne, det handlar om man har eller inte har ett ansvar för vad man väljer att delta i.
  • Anonym (sådär­)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 15:38 #128
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 15:29:02 följande:
    Som sagt. Jag lägger inte ansvaret för min lycka i händerna på okända kvinnors lojalitet mot mig. En man som bara är trogen för att inga frestelser finns saknar värde för mig. En sån man vill jag inte leva med. För mig är frivillighet den viktigaste grundstommen i kärlek. Det är inte kärlek om den inte är frivillig. 

    Om min man väljer att vara otrogen, oavsett anledning så är det hans eget val. Precis som att det skulle vara mitt eget val om jag skulle vara otrogen. 
    Du skriver tex, okända kvinnors lojalitet mot dig. Men enligt ditt resonemang så spelar det väl ingen roll om kvinnan är okänd eller din bästa kompis, Enligt dig så har han ju inget ansvar för sitt deltagande och om hon då ligger med din man så är hon ju inte olojal?

    Hur kan hon vara olojal om allt är din mans fel och han är den enda som har något ansvar?

    Och om du då anser att hon gjort fel, betyder det att du baserar ditt förhållandes lycka på dina vänner?
  • Ons 21 okt 2020 16:03 #129 +1
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 15:29:02 följande:
    Som sagt. Jag lägger inte ansvaret för min lycka i händerna på okända kvinnors lojalitet mot mig. En man som bara är trogen för att inga frestelser finns saknar värde för mig. En sån man vill jag inte leva med. För mig är frivillighet den viktigaste grundstommen i kärlek. Det är inte kärlek om den inte är frivillig. 

    Om min man väljer att vara otrogen, oavsett anledning så är det hans eget val. Precis som att det skulle vara mitt eget val om jag skulle vara otrogen. 
    Fast det är inte antingen eller utan en skala på vad som skulle räcka. Om ditt krav är att din man inte skulle kunna falla för någon alls, oavsett situation, så finns ingen på jorden som duger. Om kravet är att han skulle kunna motstå de flesta frestelser, tja, då är du redan inne på skalan. Det handlar ju inte om att inga frestelser existerar, utan att tillräckligt få och för dåliga existerar för att han ska vara trogen. Det gäller ju alla människor, även dig. Att andra då inte försöker hjälper den situationen.
  • Anonym (Mamma­n)
    Visa endast
    Ons 21 okt 2020 16:20 #131
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 14:34:07 följande:
    Jag tycker inte att kvinnan behöver känna något ansvar för sin medverkan. 
    Allt man gör i livet ska man kunna stå för och ta ansvar för. Om man väljer att delta i rån eller mobbning trots att man inte är den drivande så är man självfallet medskyldig.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll