• Anonym (Anna-Maria)

    Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

    Jag hade ett tag tankarna på en gift man med två söner, på jobbet. Jag skickade en vänförfrågan på Facebook, och vi blev vänner där. Då kunde jag se vad han hade skrivit på olika sidor, och hittade bland annat en betraktelse om hur han tänkte sig att resten av livet skulle bli.

    När yngsta pojken var tio år, skulle familjen ta time out i ett år och segla jorden runt. När pojkarna blev vuxna, hoppades han att någon av dem skulle vilja stanna i det lilla samhälle där de bor. I så fall skulle de kunna stycka av tomten, och så skulle mannen och sonen bygga ett hus åt sonen och hans familj där. Frun skulle få nära till barnbarnen, och kunna passa dem när ungdomarna ville ha lite barnfri tid. Han drömde även om att han och frun skulle köpa en ferievåning på Solkusten. 

    ...då skämdes jag! Vem var jag, liksom, att gå in och förstöra allt detta? Inte bara för mannen, utan för frun och sönerna - som var helt oskyldiga? Med vilken rätt? Sedan försökte jag inte lägga an på mannen mer, utan höll kontakten så kort som möjligt tills känslorna gick över. Vilket dom alltid gör, fast man inte tror det. 

    Ni som har agerat på era känslor, och faktiskt stulit en gift man, och förstört allt som han och hans fru och deras barn planerat livet ut. Mår ni bra..?

    Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.

  • Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
  • Anonym (Q)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-21 14:57:30 följande:

    Ok, hon deltar men har inte ansvar för sitt deltagande? Hur får du ihop det där?


    Hon har ju inte lovat någon trohet. Jag kan inte bryta någon annans löften. Till exempel kan jag inte hållas ansvarig för att någon annan kommer försent även om lovat att komma i tid till samma arbetsplats och jobbar i team.
  • Alex som vill bygga hus
    Min fru stack med en annan man utomlands, och tog barnen med sig...

    Läser nästan varje vecka artiklar stående efter varandra i dagstidningar som torde ha journalistiskt ansvar, den första om kvinnans frihet till sin egen kropp och med det menar avsändaren att hon har rätt att ligga runt om hon så behagar. Men sedan står det skrivet i feta rubriker strax under om de djävulska män som tar sig friheten att vara otrogna... Hur går det ihop? Tänk om de hade bytt kön i artiklarna, det hade blivit ramaskri.

    Jag har valt att inte stressa in i något nytt långt förhållande. Istället lägger jag tid på mina barn och mig själv, så pass att jag nu lever i en liten campervan runt Europas kuster och surfar allt jag orkar. Jo barnen bor här nere så det blev en bra kombo i slutändan. Men vägen till mitt nya lugna jag var inte en spikrak resa, det blev en bok om det.

    Googla titeln:
    Och jag gav mig iväg
    av Alex Epicure
  • Anonym (Sara)
    Bjoer skrev 2020-10-21 14:53:50 följande:

    Om det är ett brott eller inte är egentligen oväsentligt. Det handlar ju om någon slags moralisk bedömning i slutändan. Det är ju det lagar är i grund och botten, en formalisering av samhällets gemensamma moral. Anledningen till att jag tog upp medhjälp till brott som exempel var mest för att visa på att samhället på ett formellt plan tycker man är medansvarig för något även om man inte utförde handlingen själv, så länge man hjälpte till på andra sätt. Det handlar ju om att möjliggöra handlingen. Medhjälp hade ju inte varit brottsligt om samhället inte ansåg att man var delansvarig för brottet. Att hålla någons rock är ju inte brottsligt.

    På samma sätt möjliggör man otroheten när man ligger med någon som är upptagen. Utan dig kan personen inte vara otrogen (med dig). Därför är man medansvarig. Det tar inte bort från den andra personens ansvar per automatik, men det kan göra det beroende på hur pådrivande man har varit. Som sagt, en flytande skala från inte ansvarig alls till helt ansvarig.


    Jag är inte expert på lagstiftning, långt iftån, men jag tänker att när man lagstiftar så bestämmer man olika saker som är brottsligt, tex råna en bank eller att hjälpa en bankrånare att fly. Och så bestämmer man straffvärde osv för de olika brotten. Nör man sedan blir åttalad för ett brott blir man bara åttalad för det man själv gjort. Man blir inte delaktig i den andre personens brott, det får den ansvara för själv. Har två personer rånat en bank blir båda två var för sig åtalade för brottet ifråga.

    Om vi skul,e ha en galen moralpolis som förbjöd otrohet är det väl inte helt omöjligt att "sex med gift person" också skulle bli ett brott. Vid en otrohetsaffär skulle då den otrogne bli åttalad för sin otrohet och den andre för att ha haft sex med en gift person. Men varoch en skulle vara skyldig till sin egen specifika handling.

    Det är det jag försöker säga. Jag tycker att ts genom att påstå att en älskarinna stjäl en man ganska påtagligt lägger över ansvaret för otroheten på älskarinnan. Om man blir stulen kan man knappast ha ett sörskilt stort ansvar själv.

    Och jag anser att man (förutom i extremfall) enbart har ansvar för sin egen handling och för sina egna överenskommelser. Jag kan inte vara ansvarig för att du bryter ett löfte om jag inte har tvingat dig till det eller manipulerat dig så pass att du inte längre är förmögen att ta beslut. Du är helt och hållet själv ansvarig för de löften du bryter anser jag. Och jag kan ju inte vara skyldig till att ha brutit ett löfte eftersom jag inte brutit något löfte. SÅ ansvaret för otroheten ligger enbart på den otrogne, enligt mig.

    Sen är var och en anavarig för sina egna handlingar och hur de kan tänkas påverka andra.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-21 13:18:48 följande:

    Fast ingen har ju sagt att man ansvarar för andras handlingar, det som sägs är att man ansvarar för sitt eget deltagande. Det är ingen som sagt att det är man själv som är otrogen, det som sägs är att man då deltar i någon annans otrohet.

    Ja  precis att köra bil är ju inte olagligt, det man straffas för när man kör en flyktbil är att man deltagit i ett bankrån inte för att man kört bil. På samma sätt så kritiseras man för att ha deltagit i en otrohet inte för att man haft sex när man ligger med någon som är upptagen.

    Men enligt dig så deltar man ju inte i en otrohet när man ligger med någon som är upptagen, man har bara sex. Hur får du ihop det där? Det är ju dig personen är otrogen med, och ändå menar du att du inte deltar?


    Det anser jag att ts säger. En person som blir stulen kan bäl knappast ha särskilt stort ansvar i att någon annan stjäl denne.

    Om du ser tilkbaka i tråden handlar mitt första inlägg om att man inte kan vara otrogen och sen skylla på den andre. Detta har jag sedan forttsatt att diskurera på o,ika sätt beroende på vilka svar som jag fått.

    Har jag skrivit att "man bara har sex". Jag har ju skrivit att man gör sig skyldig till att ha sex med en upptagen man/kvinna, något som många anser omoraliskt..det gör man sig "skyldig" till.

    Nej jag anser inte att man deltar i otroheten. Otrohet är ett löfte mellan två personer som bryts av en person. Det kan en tredje part som inte gett något löfte göra sig skyldig till. Bara de två perosner som lovat varandra något kan ocks bryta löften och därmed vara skyldiga tillatt ha brutit det.
  • Anonym (asdf)
    Anonym (Anna-Maria) skrev 2020-10-19 15:10:55 följande:

    Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.


    Har du något belägg för påståendet att män inte skiljer sig på eget bevåg?
  • Anonym (H)

    Jag träffade en upptagen man genom gemensamma vänner. Till en början utvecklade vi en form av vänskap men det fanns något mer och det var starka känslor, fast vi hade inte sex. Sedan fick jag veta att hans sambo var gravid och då avslutade jag det vi hade direkt. Lite senare separerade han från henne men det var verkligen inget jag hade bett honom göra. Han sa att det hade varit dåligt mellan dem länge.

    Under någon månads tid träffades vi igen men det kändes inte rätt. Jag tänkte på henne och hur utsatt man känner sig som gravid. Jag har barn sedan tidigare och förklarade för honom att barn förändrar allt, det är en kärlek som överträffar alla andra, och att han sannolikt skulle se henne på ett annat sätt när hon blev mamma till hans barn. Så blev det också. Det lever tillsammans fortfarande och har fått fler barn. Han hade antagligen stannat hos mig om jag hade bett honom men jag hade aldrig klarat av det.

    Jag träffade en man för några år sedan som var på väg att separera och jag ville inte inleda något innan det var klart. Man kan bli förälskad i någon som är upptagen men jag skulle aldrig klara av att ha en affär. Det är fruktansvärt att bli bedragen så jag drar gränsen där.

    Sedan undrar jag om man verkligen ?stjäl? en man. Han har ju en fri vilja och måste ta ansvar för sina egna handlingar. Jag skulle aldrig göra det bara för att se om jag kan utan de två gånger det har hänt så har jag haft starka känslor. Jag skulle aldrig heller tävla om en man utan går han tillbaka till henne så släpper jag det direkt.

  • Anonym (!)
    Anonym (sådär) skrev 2020-10-21 15:38:44 följande:
    Du skriver tex, okända kvinnors lojalitet mot dig. Men enligt ditt resonemang så spelar det väl ingen roll om kvinnan är okänd eller din bästa kompis, Enligt dig så har han ju inget ansvar för sitt deltagande och om hon då ligger med din man så är hon ju inte olojal?

    Hur kan hon vara olojal om allt är din mans fel och han är den enda som har något ansvar?

    Och om du då anser att hon gjort fel, betyder det att du baserar ditt förhållandes lycka på dina vänner?
    Ja, jag gör skillnad på mina vänner och okända kvinnor. Vänner kan man till skillnad på okända människor ha andra krav på. 
  • Anonym (!)
    Bjoer skrev 2020-10-21 16:03:09 följande:
    Fast det är inte antingen eller utan en skala på vad som skulle räcka. Om ditt krav är att din man inte skulle kunna falla för någon alls, oavsett situation, så finns ingen på jorden som duger. Om kravet är att han skulle kunna motstå de flesta frestelser, tja, då är du redan inne på skalan. Det handlar ju inte om att inga frestelser existerar, utan att tillräckligt få och för dåliga existerar för att han ska vara trogen. Det gäller ju alla människor, även dig. Att andra då inte försöker hjälper den situationen.
    Jag har inga krav på att min man inte får falla för någon annan. Det jag menar är att om han skulle göra det så vill inte jag att den enda anledningen till att han inte skulle vara otrogen är för att ingen vill ligga med honom för att är i ett förhållande med mig. Jag vill inte vara någon som han stannar hos för att det inte finns några andra alternativ. Jag vill att han är med mig för att han vill det och att han är trogen för att han vill det. 
  • Anonym (B)
    Anonym (!) skrev 2020-10-21 13:44:25 följande:

    Frågan var inte riktad till mig, men jag svarar ändå. 

    För mig spelar det inte någon som helst roll hur många kvinnor det finns som väljer att ligga med upptagna män. Vill min man inte vara otrogen så spelar det ingen roll om det finns kvinnor som vill ligga med upptagna män. Han kommer ändå inte att göra det. Vill han däremot vara otrogen så vill inte jag att den enda anledningen till att han inte är det är för att det inte finns någon kvinna som vill ligga med honom för att han upptagen. 

    Jag vill leva med en man som vill vara trogen mot mig av helt egen vilja. Jag vill inte att mitt förhållande ska hålla ihop pga andra kvinnors lojalitet mot mig. 

    Jag ser inte andra kvinnor som problemet. Jag ser inte andra kvinnor som ett hot då problemet i förhållandet finns oavsett. Det är inte kvinnan som sårar mig. Det är mannen. 


    Jag tycker precis som du.
  • Anonym (Helga)

    Om man väljer att ligga med en man som är upptagen då finns en avsaknad empati. Nånstans måste man väl ändå kunna tänka att han har en fru hemma som skulle bli totalt förstörd om hon fick veta. Han är ansvarslös och beter sig vidrigt men hon är totalt empatilös.

Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?