Vad tusan har hänt med svenska skrivkunskaper?

Särskrivningen är inte längre det värsta, även om jag tyckte så förr. Idag blir jag på riktigt oroad över att man inte förstår skillnaden mellan tex han - honom. Ja, på riktigt inte förstår. 
Att människor skriver utav och inte av, trots att utav enbart är talspråk (än så länge åtminstone)  osv. 

Finns många fler saker, men exemplet med pronomen ovan påvisar hur själva språkkänslan urholkas. Jag är helt övertygad om att det beror på den sjunkande läsförståelsen som nu är dokumenterad. 

Jag arbetar på gymnasiet som specialpedagog och på bara ett par år har antalet elever som vill göra läs/skrivkartläggning för att de tror att de kanske har dyslexi, mångdubblats. Enbart ett fåtal har dyslexi. De ber om att få göra testerna för att de upplever studierna så svåra och tunga, pga läs och skriv-uppgifter, så de får för sig att de nog måste ha dyslexi. 
När jag då kan se att de flesta inte verkar ha det, men att jag ser att deras lästempo är långsamt och att deras läserfarenhet påverkar hur stort ordförråd de har - och att enda boten på det är lästräning, blir en hel del elever modfällda. 

Vi måste få alla barn att läsa, mycket och gärna! Det påverkar både hur man förstår text och hur man skriver själv.