Vår letrozol resa- följas åt?

Jag var först på ett ultraljud i slutet av januari, skulle då ha varit i vecka 8+0 men blev flyttad till 6+3. Men allt såg ändå bra ut och hjärtat slog. 10 dagar senare (i måndags) hade fostret krympt från 6,4 mm till 3,5 mm och inget hjärtslag.

Får hoppas att jag börjar blöda snart eller att det går snabbt sen med tabletterna. Det är vårt första barn så det var väldigt efterlängtat.

Beklagar ditt missfall! Det är så tråkigt att man inte kan vara gravid utan att behöva oroa sig :( Hoppas ni får ett plus snart igen!

Jo det är nog så man måste tänka. Ibland brukar jag tänka att varför det är som det är, är för att vi är starka och är de par som skulle orka gå igenom detta när man ser alla sina vänner bli gravida till höger och vänster. Sen går ju alla känslor upp och ner, får hoppas att man blir mer positiv snart, man brukar ju bli det när man börjar om med ny kur.  

Du gör det så himla bra som kämpar, har du någon som du pratar med om allt det ni går igenom alltså jag tänker någon professionell? 

Men värst är ju såklart väntan som du skriver, speciellt om man känner sig redo att bara börja om på ny kur. Jag hoppas du ska slippa ta tabletter som startar igång blödningen. Får du börja om direkt med letrozol då på dag 3? 

Jag är som i valet och kvalet hur jag ska göra med att få tillbaka min mens, har inte haft någon mens nu sedan drygt 40dagar så vet inte om jag ska ta tabletterna för att framkalla den eller vänta tills den startar igång naturligt. Dock har jag så himla långa cyklar ibland så jag har som beslutångest. 

Hej på er igen. Det var ett tag sedan jag skrev och har väl inte varit särskilt aktiv alls för jag har mått så dåligt av allt dethär med svårigheter att bli gravid. Men grattis till er som plussat och jag beklagar era missfall Sprallan och Barnlängtan. Jag är så ledsen för er skulle att ni ska behöva gå igenom det också.. 

Jag själv har ätit två kurer av letrozol och andra gången dubbel kur och på den lyckades vi äntligen plussa men tyvärr blev det ett tidigt missfall/kemisk gravidtet, vet inte vars gränsen går där. Jag hann bara tro i 1 vecka att vi äntligen skulle få bli föräldrar och jag blev helt förstörd när blödningen kom så förstår att ni måste haft/ha det fruktansvärt jobbigt nu med alla känslor kring det hela.. 

Min räddning var att precis efter blödningen fick vi på jobbet börja vaccineras mot covid-19 så jag fick ett break från detta med att tänka på barn och all stress kring det. Men nu är jag färdig vaccinerad och när mensen kommer igång nån gång har vi tänkt börja om med letrozol igen. 

Det skulle vara skönt ge varandra stöd i allt detta. Jag mådde så bra nu när vi haft denna paus från allt med barn men nu när det inte längre finns någon anledning att inte börjar försöka igen så kommer många jobbiga tankar och en fruktansvärd bitterhet tillbaka. Det känns bara så jävla orättvist att det ska behöva vara såhär rent ut sagt! Och jag är på ett sätt livrädd att börja om att försöka bli gravid igen för det blir sån besvikelse när mensen kommer och det är en sånn känsla av maktlöshet. Hur gör ni för att känna att det är värt det? Jag är så imponerad av erat kämparanda att ni orkar fortsätta efter alla nederlag, själv kan jag nästa känna ibland att jag inte orkar mer, att jag längre inte vill bli mamma trotts att jag innerst inne faktiskt vill det men jag orkar bara inte bli besviken hela tiden. 

Förlåt för detta långa meddelande och all bitterhet men kände bara att jag behöver skriva av mig. Känns inte som jag har någon i min närhet som förstår mig i allt dethär? 

Tredje letrozol kuren (dubbeldos) vul idag cd 12 en äggblåsa på endast 13 mm. Någon som ägglossat på de? Trots så liten blåsa?

Hade innan jag började med letrozol en äggblåsa på 15 mm som tillbakabildades helt och fick då aldrig äl. Har pcos :).

Vid VUL på dag 13 denna månaden hade jag en på 11mm, ÄL höjning visades på stickan på dag 22, tog blodprov i torsdags på dag 28 för o se om jag verkligen haft ÄL. Väntar svar så kan höra av mig så fortf jag vet. Har också PCOS och tar dubbel dos letrozol.

Åh tack för svar! Vad skönt att få höra att de kanske blir äl ändå men lite senare.

Har de hänt dig tidigare att blåsan varit liten men stor kuren innan?

Håller tummarna att du fick äl!

Tack så mycket jag skulle uppskatta de så mycket!

Faktiskt inte, jag gjorde 3 kurer i höstas med dubbel dos, alltid stor blåsa på typ 18 mm på dag 14, brukade lossa på dag 17 alla 3 cykler. Blev gravid på tredje men tyvärr MA i vecka 10 :( nu är det andra kuren därefter och mina cykler har då varit några dagar längre, kroppen verkar inte vara lika ?känslig? för medicinen efter missfallet. Så hoppas jag fått ÄL som stickorna visat :)