Tonåring envisas med att prata engelska

Har hon autism?

Jag har träffat flera ungdomar med Asperger som har gjort så. Hon har inte det eller? 

Tack! Det finns diagnos inblandat och vi har såklart dragit den parallellen. Sedan får tonåringar märkliga idéer/uppfattningar ibland. I många fall är det svårt att veta var gränsen mellan diagnos och tonårig går, och vi utgår i regel alltid från att det är tonårsfasoner tills motsatsen är bevisad.

När det handlar om högfungerande autism är gränsdragning ännu svårare. Hon vill inget hellre än att ?vara som alla andra? och vi vill därför alltid ge henne möjligheten att vara tonåring före sin diagnos. Det är även därför som jag ställde frågan så pass öppet utan att medvetet leda in på autism-spåret.

Jag har personligen inte hört eller läst något om just autism och att använda andra språk, men det ligger nära tillhands nu när du säger det.

Vi är inte ouppmärksamma på beteenden som kan härröra till diagnosen, men vi vill som sagt bemöta hennes vilja att vara som alla andra innan vi bemöter hennes olika ageranden som en del av diagnosen.

Tack för att du delade med dig.

Jo, så är faktiskt fallet. Vi har skäl att misstänka att beteendet grundar sig i diagnosen, men samtidigt är det lätt att avfärda dylika tilltag som rena tonårsfasoner. Det är en väldigt svår gränsdragning i vissa lägen.

Hon ä tonår och kommer snart hitta någonting annat. Det är väl dessutom bra att hon tränar upp engelskan. Jag minns att min engelsklärare i gymnasiet sa att vi borde tänka på engelskan i huvudet för att lära oss mer engelska. Prata gärna mycket engelska för det är så man lär sig.

Låt henne vara. Hon tycker engelska språket och kanske även kultur/traditionen är vackert.

Varför befinner ni er obekväma?

Hon kanske bara försöker hitta sin egen stil eller har detta som en intresse hos sig. Hon är tonår och det tillhör att exprimentera, vara nyfiken m.m. Det är så hon tar med sig det till vuxna livet.

Det värsta som kan hända tycker jag är föräldrar som inte förstår och försöker kontrollera något som är så oskyldigt. Var glad att hon har intresse/hobby och inte tvärtom!

Mitt barnbarn 7 år pratar också mycket engelska, vet inte var hon har lärt sig upptäckte det när hon träffade en annan liten flicka som inte pratade svenska 

Min 17åring älskar engelska har alltid gjort, hon pratar ofta på engelska med oss och vänner. Just nu håller hon på att jobba bort den svenska brytningen i talet. Jag tycker det är så kul och bra att hon är så duktig och hoppas verkligen att det är något hon kommer att kunna jobba med i framtiden så jag pratar mer än gärna engelska med henne och uppmuntrar det.

Sen har jag en 14åring med språkstörning han har oxå ett större ordförråd på engelska ön svenska och många ggr svarar han på eng för att han inte vet lr hittar orden på svenska.

Varför tycker ni det känns löjligt att prata engelska med henne? Tycker ni ska uppmuntra henne istället.

Jag tänkre också direkt på asperger. Har också en dotter med det som länge kände sig mer bekväm att prata engelska. Hon har dock haft många engelskspråkiga vänner som hon pratat engelska med. Hon har oc?så gått på engelskspråkig skola.

Med mig som förälder har hon pratat engelska när det är något extra viktigt eller jobbigt som hon ska säga. Jag pratar då svenska tillbaka (förstås).

Jag tänker att om du märker att kmpisarna blir obekväma kan du berätta det för dottern (om inte dottern är väldigt känslig för den typen av "kritik" och hellre drar sig undan då), så att hon är medveten om det, men sedan släppa det och låta henne ta sitt beslut själv om hur hon vill göra.

Och prata givetvis svenska själva oavsett vilket språk hon pratar.

Jag ser att du svarar lite olika om personer svarar Asperger eller autism, vi pratar alltså om samma sak :)

Varför ser ni det som ett problem över huvud taget? Att prata engelska är i sig inga problem då ni både kan tala och förstå det.
Förstår inte varför det ses som pinsamt.

Vänner är kanske obekväma idag för de är själva inte vana att tala engelska men det går över. När de vänjer sig.
Alla har vi något som andra måste vänja sig vid mer eller mindre och engelska är något alla talar idag.

Finns så många pinsamma och jobbiga saker här i världen men detta ingår inte i det, tycker jag.

Eftersom ni funderar på om det finns en diagnos antar jag att det finns troligtvis andra saker som är viktigare att oroa sig för och adressera som problem.

/npf-förälder