• Anonym (VadÄr­Hälsos­amt?)
    Mon 26 Oct 2020 20:47
    4565 visningar
    100 svar
    100
    4565

    Beroende eller normalt? Datorspelande sambo.

    Hej!

    Jag och min sambo har varit ihop i ca 7 år, jag jobbar heltid och han studerar heltid. Vi har inga barn, min sambo vill vi båda har en högskoleutbildning med tillsvidareanställning först samt köpt hus innan vi planerar barn och giftemål. Något som gnager i ögat på mig då vi båda är runt 30 år. Men men, det är inte problemet som jag ska ta upp idag utan följande:

    I början av vårt förhållande umgicks vi dag som natt, vi promenerade, samtalade sent in på morgonen om livet, körde runt och bodde på hotell, käkade ute, gick på bio ja allt sånt. Såklart är det ju extra mysigt i början men jag anser inte att man behöver dra ner på allt det roliga enbart för att åren gått.

    Problemet är dock att min sambo införskaffade sig en dator för 3-4 år sedan, och har sedan dess återupptagit gamla spel som han tidigare spelat i ungdomen. Detta spelandet började med någon timme i veckan och även jag kunde sitta ner och spela ihop med honom, som en kul grej ihop. Allteftersom avtog mitt intresse (efter 8-10mån) och jag sysslade med mina intressen och hans datorspelande eskalerade. han började spela mer och mer seriöst, gick med i olika grupper där 20+ personer pratade samtidigt med varandra.

    Det övergick successivt till att jag började ta mer ansvar i hemmet, dammsugning och tvättning, matlagning, handling ja det mesta, då han ej ex kunde spontant dammsuga. (Kan tillägga att min sambo var pedant när vi träffades och kunde stå och diska mitt i natten medans jag lämnade disk tills morgonen).

    Vi flyttade till en större lägenhet för en tid sen och spelande har aldrig varit så illa som det är nu. På helgerna startar han datorn det första han gör, jag ordnar frukost och får tjata att han ska komma och äta. Sen sätter han sig igen vid datorn. Jag börjar då plocka lite och sköta om hemmet. Behöver vi handla på helgen så får jag tjata att han ska följa med, han vill veta vad vi ska handla och till vilken affär, just för att räkna ut tiden han behöver vara hemifrån. Han spelar då i bilen på mobilen. Vad vi än åker på, något spontant så vill han Veta i förväg så han kan planera med sina spel vänner. Åker vi och grillar ex så spelar han i bilen på mobilen på väg dit och hem, även medans vi grillar. Jag sitter då tyst i bilen... inte jätte kul.

    På vardagarna (han studerar och jag jobbar heltid) så är datorn på när jag kommer hem från jobbet, (han studerar ju från datorn också) men jag får gå in i sovrummet där datorn står och ge han en puss. Han frågar hur dagen varit och vad vi ska äta. Jag lagar sedan mat, dukar och tjatar att han ska ordna film. (Vi äter framför tv:n) Sen brukar maten kallna medans jag väntar på att han är redo. Vi äter och ser sällan klart en film, utan när vi ätit så ligger vi på varsin ände av soffan i 10-15 min senare säger han ?ska vi duka undan?? vilket vi gör. ?vi kan väl se klart filmen imorgon?? Då dukar jag undan, diskar och ordnar matlådor etc, han sätter sig direkt och fortsätter spelar. (Skulle vi någon gång se klart en film, så spelar han från mobilen samtidigt.) oftast hjälper han till att duka undan och ställa in i kylen, ibland diskar han men han går och tittar till datorn var 3-5min.

    Han kan även pausa filmen när vi äter och ?ska bara kolla till datorn?. Efter jag ordnat allt i köket och han satt sig framför datorn så brukar jag städa, ringa familjen/vänner, gå kvällspromenad (han vill sällan följa med) så brukar möta upp någon kompis istället etc. Sen slutar det oftast med att jag slö tittar på tv, dricker kaffe och varvar ner.

    Sovrummet går inte att vara för han pratar högt och skriker, pratar alltid med någon i lurarna och skulle jag avbryta så höjer han pekfingret som att han ej kan prata utan jag får vänta. Vid 22 har jag sagt det ska vara tyst och datorn ska vara avstängd då jag vill komma till ro med någon bok i sängen innan jag ska sova då jag stiger upp tidigt.

    Hans argument är då att jag på helgerna ändå somnar förr eller senare trots hans spelande, så då borde samma gälla på vardagarna. (På helgerna somnar jag ju ändå då han spelar tills 01-02) ?är du riktigt trött så somnar du oavsett? brukar han säga. Vilket har ibland slutat i att jag i ren trötthet och frustration vid 23 - tiden har brustit ut i gråt för att jag måste få sova. (1-2 gånge per månad kanske) stiger upp 04.

    Men såhär ser våra vardagskvällar och helger ut. Oftast när jag kommer hem från jobbet är varken disken gjord eller soporna tömda. Han kan ibland ringa när jag är på jobbet och fråga vad jag vill ha till kvällsmat, men jag vet att när jag kommer hem så spelar han och jag får laga maten.

    Är detta ok? Såklart får min sambo spela när det är hans intresse, men ska jag verkligen godta ett spelande som förhindrar ett hälsosamt förhållande för mig/oss? Då jag personligen ej anser att detta är så givande för ett bra och hälsosamt förhållande. Jag har pratat med honom om detta såååå många gånger. Jag har hotat med att lämna, men då kan han säga ?ja du vet vart dörren är?? Eller ?jaha och hur ska du klara dig utan mig?? Vet inte om han är seriös eller inte, men är det något som stör mig får jag lämna honom helt enkelt. Vilket gör mig ledsen att han hellre ser mig gå en att kompromissa.

    Ibland kan han säga ?ja men jag spelar ju för jag tjänar pengar till oss? men han får spela flera hundra timmar för att ?tjäna? några kronor. Han har även sagt att spelandet är hans sett att koppla av...

    Vill tillägga att i hans mening är han inte beroende då han sköter sina studier, sitt jobb och sin hygien etc. Vilket han gör. Men det är tiden utöver allt det där som enbart läggs på datorn. Han prioriterar ej tid med mig, för enligt honom umgås vi så länge vi är under samma tak. Innan kunde vi se flera filmer på rak, duscha ihop långa stunder, ligga och mysa i soffan som slutade med flera timmars sex, långa kvällspromenader, kramar och omfamningar... men det är senaste året (1 1/2) som det ändrats, (det var inte fasen som nykära, då var det ännu mer såklart)

    Sex nu har vi 1-4 gånger per månad och det är tills han kommit, jag känner stress och kan ej slappna av, så då varar det i 5-10 min. Sen duschar vi (eller ja han duschar 2-4 min och går ut medans jag står kvar) och han sätter sig vid datorn.

    Jag kan göra listan lång men jag vet inte om detta grundar sig i datorspelet eller bara att han kanske är bekväm med mig och egentligen ej har lika starka känslor längre? Det förnekar han alltid, han älskar mig mer för varje dag säger han...

    Någon annan som har liknande erfarenhet? Jag vill ju umgås med min sambo, jag lever utefter att aldrig ta livet föregivet, utan att ta vara på varje dag. Skapa minnen, uppleva och vara närvarande i nuet, i det verkliga. Ta vara på nära och köra. Sånt är viktigt för mig. Vad ska man annars tänka tillbaka på och glädjas åt som gammal sittandes i stolen på ålderdomshemmet? Livet har så mycket att ge och såvitt vi vet, har vi bara ett liv och en chans till att leva. Varför sitta framför en skärm i en låtsas värld när det verkliga står bakom ryggen? Ja.... skenade iväg lite kanske men hopps någon annan kan ge lite perspektiv.

    Tog även upp det igen nu ikväll att hans spelande är ett problem för mig och enligt mig inte hälsosamt varpå han undrar vad som är hälsosamt och hur det påverkar mig negativt, jag sa att jag ville umgås mer, ?och göra vad?? Undrade han. Han menar på att ingen bestämmer över honom, vad han vill göra sin lediga tid, han har inga barn och behöver därmed ej lägga ner tid på sånt. Att jag vill umgås mer menar han är mitt bekymmer och att han måste få göra det han vill. Jag bad han stänga av datorn helt så vi kunde umgås resterande tid av kvällen (1 timme) men då sa han ?det kan du glömma, aldrig att du bestämmer när min dator ska stängas av? sen gick han in och satte sig och tårarna på mig kom.... sa till honom att jag kommer skriva och försöka få andras perspektiv varpå han menar att människor på flshabck/familjeliv?s åsikter inte går att ta på allvar.. och att de svar jag eventuellt får tar han ej på allvar.

    Vad ska jag göra?? Överdriver jag?

  • Svar på tråden Beroende eller normalt? Datorspelande sambo.
  • Anonym (Anony­m)
    Mon 26 Oct 2020 20:50
    #1
    -1

    Han måste skaffa hjälp. Detta är riktigt allvarligt. Ställt ultimatum.  

    Sedan förstår jag inte hur du kan tända på honom, att ha datorberoende, eller ens att spela i vuxen ålder, är sjukt avtändande. 

  • Anonym (R)
    Mon 26 Oct 2020 21:09
    #2
    +1

    Han är jätteberoende! Min kille har varit det med, men jag satte ner foten och han vaknade långt innan det gått så långt som i ett fall. Tack och lov slutade han tvärt med de spel som han inte kan hantera, typ wow, och kan nu spela andra spel måttligt lite då och då. Men det är inte alla som bara kan sluta, man måste inse sin problematik själv och jag tror din sambo skulle behöva hjälp utifrån.

    Jag förstår din sorg, det gör så ont att känna sig bortprioriterad...

    Jag tycker din sambos attityd är rent utsagt förj*vlig när du pratar med honom. Man beter sig inte så. Tecken på beroende. Men kan även vara att han är emotionellt omogen och inte redo för en relation. I en relation är man två, och man ska lyssna och vårda varandras känslor och hjälpas åt för att ha en sån bra relation som möjligt tsm där båda mår bra.

    Jag hade i din sits satt mig ner med honom och bett honom vara tyst tills du pratat klart. Säg att du inte vill leva såhär och att du vill ha mer av en partner. Att du ser att han uppenbarligen har ett beroende, att du inte vet om han fattar det själv men att du vill att han ska söka hjälp för detta, att det finns hjälp att få, annars så gör du slut.

    Tro mig, blir han inte bättre vill du inte leva med honom. Du kan inte göra allt hemma! Får ni barn kommer du troligtvis få göra ALLT själv utan stöd. Han måste vakna!

  • Anonym (R)
    Mon 26 Oct 2020 21:10
    #3

    Börja med att sluta serva honom frukost med mera. Laga mat till dig själv bara och städa efter dig själv bara. Du är inte hans mamma.

  • Mon 26 Oct 2020 21:10
    #4

    Jag tycker absolut att han har ett problem och du är fullt rimlig i dina önskningar. Om du försöker prata med honom om hur du vill ha det istället? Jag vill kunna umgås med dig närvarande, utan skärmar. Jag vill hitta på saker med dig som att ha sex och ligga och småprata i sängen,ta en promenad osv.inte skuldbelägga eller klaga på spelandet utan betätta hur du vill ha det och vad du saknar.är inte han intresserad av de sakerna längre? I så fall kanske inte er relation är så intressant för dig längre?

  • Anonym (This)
    Mon 26 Oct 2020 21:17
    #5
    Anonym (R) skrev 2020-10-26 21:10:04 följande:

    Börja med att sluta serva honom frukost med mera. Laga mat till dig själv bara och städa efter dig själv bara. Du är inte hans mamma.


    Ja, håller med!

    Ts, förstår att du har en otroligt jobbig situation, och JA, han är väldigt beroende! MEN, ta nu hand om dig själv. Det kommer bara eskalera, och till sist har du två heltidsjobb, ditt riktiga jobb, och att sköta hemmet. Det är oförlåtligt att han sitter på sin röv på dagarna (studerar eller ej men frågan är ju hur mkt studerande han faktiskt får gjort när du är borta) och frågar DIG vad ni ska äta när du kommer hem efter en lång arbetsdag!

    Usch jag blir så arg. Du har helt normala krav och tankar på hur ni ska kunna umgås. Låt honom läsa svaren här, oavsett om han tycker svaren är skit. Skriv ut din text och låt någon ut hans familj läsa och kommentera. Vad som helst! Men att han nekar och slår bakut är ju bara för att han själv vet att det inte är normalt.
  • Anonym (Elvir­a)
    Mon 26 Oct 2020 21:22
    #6
    +2

    Klocka hur mycket tid han lägger vid datorn och hur mycket tid han är närvarande för dig på en vecka. Lev ditt liv under tiden, ät frukost själv osv och låt honom komma till dig om han kommer på tanken.

    Sätt honom sen ner och visa siffrorna.

    Om han inte fattar ens då hur sjukt han prioriterar så kommer han aldrig att göra det och då är din replik: När jag inte får se mer av dig än sån här så är det inte en relation, jag kunde lika gärna varit ihop med kassören på matbutiken och fått en snabbis på lagret då och då.

    Vill du inte ändra på det och söka kvalificerad hjälp så får du leva själv med din dator.

  • Mon 26 Oct 2020 21:40
    #7

    ...och sen vill du sitta där med hus att ta hand om, ett eller två barn att ta hand om (om han kan slita sig från datorn tillräckligt länge för att tillverka dem) i tillägg till att jobba och sköta om hemmet och ta hand om din lata sambo? Han kommer inte lyfta ett finger. Annu har du tid att hitta en man som kan prioritera dig/er, men du kan inte låta åren bara fortsätta gå.

  • Mon 26 Oct 2020 22:08
    #8

    Att du ens funderar på att fortsätta med honom? Tycker du själv att det skulle vara rimligt att skaffa barn med honom? Jag jobbar heltid, en normal dag tar barnen 7h utöver jobbet.

    06-08 vakna, frukost komma iväg till skolan

    16-21 hämtas, mat, träning, umgås osv

    Hur tror du det skulle gå med din sambo?


    Ride it like you stole it
  • Mon 26 Oct 2020 22:40
    #9

    Men herre gud! Bortsett från att han uppenbart har ett spelberoende så behandlar han dig otroligt respektlöst. Självklart ska det vara tyst i sovrummet när du ska sova. Självklart håller man inte upp fingret åt någon som ska säga något. Självklart ska du inte serva honom med frukost, middag och planering av livet. Helt ärligt: släpp honom. Låt honom fixa mat själv, rodda ditt liv. Och sparka ut jättebebisen!

  • Anonym (sant)
    Tue 27 Oct 2020 04:49
    #10
    -1 +1

    Datorspel > flickvän

    Att sitta 10 kompisar och umgås samtidigt som man spelar är ju fan så mycket roligare än att sitta och slötitta på nån film med samma tjej varenda kväll. Att ni tjejer inte har något roligare för er är ju underligt.

Svar på tråden Beroende eller normalt? Datorspelande sambo.