• Wed 11 Nov 2020 08:54
    13462 visningar
    78 svar
    78
    13462

    14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan

    Vi har en 14-årig dotter som isolerar sig hemma och vägrar gå till skolan. Hon går nu i åttan, men problemen började i sjuan, när hon började på en ny skola. Dessförinnan så var det inga problem i skolan, tvärtom, och hon hade fina betyg i sexan. I den nya skolan, som är nystartad och privat, så märktes det direkt att det var en liten annan nivå och prestationsinriktning där eleverna nästan verka ?tävla? mot varandra. Detta påverkade vår dotter negativt som fick en del oro över skolan. Skolan är väl medvetna om problemet med prestationshetsen och jobbar faktiskt ganska bra mot den.


    i våras, i sjuan, bröt hon samman ett par gånger över inlämningsuppgifter och prov och vägrade gå till skolan under ett par veckor. Skolan var tillmötesgående och lät henne så få fullfölja vårterminen utan krav på att hon skulle ha inlämningsuppgifter och prov.


    Under hösten, i åttan, har problemen tilltagit. Först var hon borta några strödagar med ont i huvudet och i magen, fast det egentligen berodde mest på ångest över skolan. Sedan blev frånvaro i ett par veckor igen.


    Vi pratade en hel del om att hon behöver hjälp och det gick hon med på. Hon ville inte ha hjälp på skolan/av kurator, men hon gick med på att träffa en ungdomsstödjare på Socialtjänsten som hon nu har träffat en gång tillsammans med oss och två gånger själv.


    Skolan är engagerad och vill hjälpa till och vår dotter fick åter möjligheten att gå i skolan utan krav, vilket hon gjorde i två veckor före höstlovet.


    Höstlovet tillbringades dock tyvärr mest hemma med telefonen i handen, och man började ana oro igen. Tidigare har hon var väldigt socialt och har många fina vänner. Vännerna finns nog kvar och hon påstår sig ju ha kontakt med dem via sociala medier. För egen del så undrar man ju lite varför inte kompisarna aktivt kommer och hälsar på mm.


    Efter höstlovet så har dock blivit kvar hemma och tiden rullar på. Vi har provat att rejält säga ifrån nu och tagit telefonen ifrån henne några gånger för att hon ska förstå allvaret och vår oro, men det urartar i stora bråk och hon blir helt galen och förtvivlad. Idag skulle hon ha träffat ungdomsstödjaren igen, men det orkar hon inte.


    Att hon inte mår bra är ju rätt uppenbart och det förstår vi och respekterar vi, men hur ska vi få henne förstå att hon aktivt måste ta hand om sig själv. Hon har tidigare varit aktiv och idrottat, men nu ligger hon hemma istället och har konstiga sovvanor, framförallt så brukar hon ha svårt att somna dagar före skoldag.


    Man blir ju orolig att ska behöva gå om åttan. Det viktigaste är ju att hon mår bra, men det vore synd att gå om en klass speciellt att hon har alla sina kompisar i åttan nu.


    Hur ska man gå vidare? Kontakten med Ungdomsstödjaren känns bra, men om hon struntar i den också så känns väldigt jobbigt. Skolan kommer ju att göra en skolpliktsanmälan till Barn- och ungdomsnämnden i vår kommun eftersom hon har så hög frånvaro. Vad som händer till följd av det vet jag ännu inte.


    Vad gör man för att sjuk tjej ska förstå att hon måste ta hand om sig själv, och inte bara fly in i sig själv och telefonen.


    Vi har provat att ta telefonen från henne också-. Då spårar det ur fullständigt och hon blir galen och slåss och blir otroligt arg och ledsen. Ibland behöver ju ha telefonen för att kommunicera med kompisar och ungdomsstödjare.

  • Svar på tråden 14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan
  • Wed 11 Nov 2020 13:33
    #2

    Hon har alltid haft många, och bra, vänner och varit social, och vi tror inte att hon har utsatts för någon mobbing. Däremot så är nog självkänsla/självförtroende (Jag har tyvärr svårt med skillnaden mellan de begreppen) ganska dålig har blivit sämre. Utseendefixeringen i samhället och att man ska vara så duktig påverkar förmodligen henne negativt.


    Hon har alla sina vänner på den skolan hon går nu, så att byta skola har inte kommit på tal.

  • Wed 11 Nov 2020 14:50
    #5

    Hon var väldigt taggad på nya skolan. Spännande med ny skola (nystartad skolan också), där nästan alla hennes kompisar började, men som jag skrev så blev det en ganska dålig miljö för henne med den press hon upplevde.


    BUP har vi pratade med, men de "kan inte göra något" om hon inte vill komma dit. Hon vägrar allt stöd, utom ungdomsstödjaren, som vi tycker är mycket bra, men denne går ganska försiktigt fram för att skapa förtroende och för att dottern inte ska uppleva press där. Vi sätter just nu hoppet till ungdomsstödjaren, men samtidigt rullar tiden på och dottern tappar allt mer tid i skolan och missar mycket annat när hon isolerar sig hemma. ...

  • Thu 12 Nov 2020 08:16
    #7

    Vi har jättebra kontakt med ungdomsstödjaren, men ska det fortsätta i det här tempot så tar det för lång tid och dottern förlorar massor av skoltid.

  • Mon 16 Nov 2020 08:30
    #10
    -1

    Vad gör om bara stänger in sig i sitt rum och tar kudden över huvudet så fort man pratar om något som är jobbigt för henne? Ja, vi går givetvis in i hennes rum ändå, men hon stänger bara av när vi pratar om skolan eller hennes mående. En givetvis ohållbar skyddsmekanism hon försöker med.

  • Tue 17 Nov 2020 14:22
    #14

    Att byta skola vill hon inte. Hon har alla sina vänner på den nuvarande skolan.


    Gryntroll: Tack för tipsen. Hon är med i en lagidrott, men de senaste veckorna har hon tappat lite lust för det och hon verkar tycka att det är pinsamt att visa sig där när hon inte är i skolan. Många vänner från skolan är med där också och är allmänt aktiva och sportiga. Hon och jag har gått på gym ibland, men nu har inte haft någon lust med det heller. Dessutom ska man ju hålla sig borta från gymmet nu i coronatider.

    Andra aktiviteter är ju en bra idé, men det är svårt att komma på något som hon gillar att göra.

    Hon är mest på sitt rum, men hon äter middag med övriga familjen och ibland så är hon i soffan på kvällarna också. Börjar man prata om något jobbigt med henne så svarar hon inte och springer oftast direkt in i sitt rum.

    Skolfrånvaro är ju det som är mest bekymrade, men det är oroande att hon inte umgås alls med några kompisar längre. Hon påstår ju att hon "umgås" via sociala medier med kompisarna. Jag tycker det är väldigt synd att hennes kompisar inte mer aktivt kanske kommer och hälsar på etc. Hon har haft väldigt fina vänner som har tagit hand om varandra tidigare. 

  • Thu 19 Nov 2020 10:11
    #24

    Tack för alla svar! Just nu är hon lite mer uppåt och lite mer pratsam och vi har kommit överens om att hon ska försöka komma tillbaka till skolan nästa vecka. Vi har en deal med skolan att det viktigaste är att hon är där och att hon inte behöver göra några prov eller inlämningsuppgifter den närmaste tiden.


    Det känns ju bra just nu, men det känns ju nervös. Själv kommer jag nog ha svårt att sova på söndag och vara nervös för att hon inte kommer att komma iväg till skolan.


     

  • Thu 19 Nov 2020 15:36
    #31

    Anonym (BYT SKOLA):


    Självklart vill vi att hon ska må bra, och det är viktigare än att komma iväg till skolan varje dag. Vi försöker ge henne mycket kärlek och försöker prata mycket med henne. Hon har som sagt kontakt med en s k Ungdomsstödjare på Socialtjänsten, som går försiktigt fram med henne. All annan hjälp vill hon inte veta av. Vi har försökt med kuratorn på skolan, BUP, läkarbesök (för mer allmän hälsoundersökning) och att träffa sin lärare/mentor utanför skolan, men allt det har hon vägrat. Hon är väl medveten om att hon inte mår bra, men ändå skärmar hon av sig från hjälp utifrån, förutom just Ungdomsstödjaren. Vi har suttit i flera möten med skolan och de är väldigt tillmötesgående, men som de säger: Om hon inte är i skolan och inte vill prata om hur man ska lägga upp hennes skolarbete, så är det ju väldigt svårt att hjälpa henne.


    De senaste dagarna ser vi lite ljusglimtar och det är härligt, men man är ju skitnervös för bakslag och mår dåligt själv över det.

  • Fri 27 Nov 2020 08:14
    #33

    Den senaste veckan har känts bra och hon var inställd på att komma tillbaka till skolan. Äntligen fick vi iväg henne till skolan igår för första gången efter höstlovet! Hon var på gott humör och det kändes bra!


    ... men så hände något. Hon somnade på soffan vid 19:30 och när vi försökte hålla henne blev hon sur och gick in i sitt rum. Humöret var som förändrat och vi anade oråd. Mycket riktigt så vägrade hon gå upp i morse och vägrar säga någonting. Känns så tungt! Man blir så ledsen och förbannad att hon vägrar säga något, samtidigt som vet att det inte hjälper att bli arg.

  • Mon 30 Nov 2020 15:30
    #35

    Angående BUP, så verkar det inte vara så länga väntetider där vi bor. Dock så är ju problemet att vår dotter vägrar prata med dem. Just nu förlitar vi oss enbart på kontakten med ungdomsstödjaren, men även om denna känns jättebra så känns det som blir för mycket bakslag hela tiden för dottern.


    Vi har en tid bokad för läkarundersökning snart också. Den är hon ytterst tveksam till och vi bävar för att hon kommer att vägra gå dit. Vi följer givetvis med, men det är inte lätta att fysiskt tvinga med en 14-åring.

    Ett annat problem är ju att vår dotter har problem med sömnen. Trots att hon mycket väl vet att det är viktigt att hålla bra dygnsrytm så struntar hon i det gång på gång. När vi är hemma så försöker vi givetvis påverka (även om hon blir jättetjurig när man försöker väcka henne), men när vi jobbar så går det ju inte att ha koll på så att hon inte sover. Här har vi misslyckats, men det är märkligt att hon gång på gång sabbar sin dygnsrytm, trots att hon vet hur viktigt det är.

  • Wed 2 Dec 2020 11:15
    #45

    Utsatt för mobbing? - Nej. Hon har alltid varit en bra vän och haft många fina vänner och hon förnekar bestämt att hon någonsin utsatts för mobbing. Däremot så är ju självförtroendet/självkänslan inget vidare. Hon upplever nog att hon är lite sämre på mycket än andra, fast hon inte är det. Bra betyg i sexan. Har alltid idrottat, men kom kanske lite efter i fotboll och det fäste hon nog en del vikt vid och slutade tyvärr nyligen med fotboll. Synd, för det var fantastisk stämning och sammanhållning i fotbollslaget. 


    Byta skola? - Det vill hon inte. Hon har alla vänner på sin nuvarande skola. Det skulle bli tufft att byta skola.


    Gå om ett år? - Ja, tyvärr är ju risken stor eftersom hon missat så mycket nu. Det skulle inte vara bra då hennes vänner är viktiga och nästan alla vänner går i samma årskurs på samma skola.

  • Thu 3 Dec 2020 09:11
    #48
    +1

    Igår blev det en riktigt bra dag. Vi lyckades få iväg henne på ett läkarbesök med provtagning och det blev en remiss till BUP. Vår dotter har ju tidigare vägrat kontakt med BUP, men nu verkar hon ha öppnat sig lite för det. Man hoppas ju nästan på att provtagningen visar något så att man kan sätta in åtgärder på den fronten. Det känns ju på något sätt enklare än de mentala problemen som hon har.

    Efter läkarbesöket kom hon faktiskt iväg till skolan och har även idag på morgonen kommit iväg till skolan. Just nu känns det bra, men nervöst för bakslag.


    Även om hon nu förhoppningsvis kommer att lyckas komma iväg till skolan de flesta dagar så ligger hon långt efter i skolarbetet och det kommer att oroa oss och henne mycket, men jag tänker att om hon bara klarar av att komma iväg till skolan i ett par veckor nu så väntar tre veckors jullov sedan. Ett jullov där vi får försöka förbereda och peppa oss inför vårterminen. Vi slappnade nog av för mycket när vi nådde fram till höstlovet.

  • Mon 7 Dec 2020 08:22
    #49

    Usch vad jobbigt med bakslag!


    Det kändes riktigt bra när dottern kom iväg till skolan onsdag-fredag, men så igår söndag så låg bara kvar i sängen hela dagen. Först sov alldeles för länge och sedan låg kvar och tittade på telefonen och åt nästan ingenting. Vi var givetvis på henne och tjatade att hon skulle gå upp och att skulle äta. Hon var inte så pratsam, men sa att det var "inget speciellt" när vi frågade hur det var med henne.

    Som väntat så kom hon inte iväg till skolan idag. Hon "ska gå imorgon", men tyvärr så vet man ju att det mycket väl kanske inte blir så.

    Det är så jobbigt att hon gör precis det så är dåligt för hennes mående, som rubbar dygnsrytmen, inte äter och inte gör något annat än ligger i sängen och tittar på mobiltelefonen.

  • Thu 14 Jan 2021 16:51
    #55
    +2

    Efter ett långt jullov, faktiskt 25 dagar på raken ledigt här, så blev det distansundervisning fr o m igår. Fantastiskt skönt! Nu är tröskeln att "inta orka gå till skolan" mycket lägre. Än då länge är bara två skoldagar avklarade, men det känns lovande. Nu är det beslutat om distansundervisning nästa vecka också, men jag hoppas verkligen på en förlängning. Inte hållbart på sikt, men om hon är med på alla lektioner så kommer snart att känna att hon hänger med bättre och då kanske det blir lättare att komma till fysiskt till skolan, även det så klart bli svårare också när man fysiskt varit borta därifrån länge. Hon var iofs en kort stund i skolan i tisdags och hämtade material och fick, i halvklass, en kort genomgång av upplägget av undervisningen

    Annars så hände det inte så mycket kul på jullovet, delvis beroende på pandemin, vilket var synd. Hon vände på dygnet en hel del, vilket ledde till lite konflikter.

  • Mon 8 Feb 2021 08:22
    #57

    Idag, måndag 8 februari, så var då dags för första skoldagen på plats efter nästan fyra veckors distansundervisning. Det har varit bra med distansundervisning, då tröskeln att ta sig iväg till skolan inte har funnits och det känns som att hon hängt med hyfsat i skolarbetet. Det har dock ändå blivit tre frånvarodagar, trots att man kan sitta hemma med datorn och i de flesta lektioner faktiskt kan ta det rätt lugnt. Dottern mår ju fortfarande inte bra, men det får ju ändå ses som är en framgång med så hög närvaro efter den jobbig höstterminen. 

    Hur gick det idag då? Nej, tyvärr så kom hon inte iväg till skolan. Tungt!

    Nästa vecka väntar äntligen det första besöket hos BUP.

  • Thu 11 Feb 2021 16:15
    #64

    Det är en tung vecka. Hon tillbringar dagarna med att sova eller titta på telefonen i sin säng större delen av dagarna istället för att gå till skolan. Nu har hon missat fyra dagar den här veckan och jag kan inte tänka mig att hon kommer iväg till skolan imorgon heller. Jag hoppas på nästa vecka, när det är distansundervisning igen.

    Hon har bra vänner som bryr sig om henne, men kontakten sker ju bara via sociala medier. Hennes lagidrott har kommit igång igen efter Coronaupphåll, men hon går inte på de träningarna heller, så hon träffar bara oss i familjen. Känns ju så jobbigt att hon bara är hemma utan att göra något vettigt.

    Positivt är i alla fall att hon om de två senaste kvällarna ätit middag med oss och myst i TV-soffan. Hon ville dock inte prata om sin situation, då blir hon tyst bara. Igår skulle hon träffa ungdomsstödjaren från socialtjänsten, men bokade av det pga hon inte "orkade". På tisdag väntar första besöket på BUP. Där är det ju lång väntetid, så där får hon bara inte slingra sig ur.

    Jag bekymrar mig mycket över att hon förmodligen kommer att behöva gå om åttan, eftersom allas hennes kompisar går i åttan. Skolan är väldigt tillmötesgående, men fokus har ju varit att hon ska komma dit så att de kan hjälpa henne att hitta en plan för att klara minimikraven i skolan. 

    Är det någon som vet vilka krav det är för att "flyttas upp" en årskurs? Måste man ha minst betyg E i alla ämnen? Jag har inte fråga skolan.

  • Mon 1 Mar 2021 10:28
    #75
    -1

    Idag började skolan efter sportlovet igen och nu kommer det att bli på-plats-undervisning och distansundervisning varannan vecka framöver. Naturligtvis så kom min dotter inte iväg till skolan idag.

    Vi har hunnit med två besök på BUP nu. Vi första besöket konstaterades det att dottern hade en "medel till svår depression" och sömnen är helt galet dålig. Kuratorn på BUP tyckte att prio ett var att få ordning på sömnen först. Det har tyvärr gått dåligt och dottern har helt enkelt skitit i alla råd och de papper hon har fått.

    Under sportlovet var hon mestadels på gott humör, även om hon inte gjort så mycket. Ett tag kändes det som att det blev lite bättre rytm i sömnen, men så har hon varit riktigt nere i helgen. Igår söndag kom hon inte ur sängen på hela dagen. Jag misstänker att det svängde i fredags kväll efter att hon varit med ett par kompisar, vilket ju inte är ofta nu för tiden, under dagen. Hon var positiv, vi åt middag och tittade på TV tillsammans. Då pratade vi kort om skolan och att det var på-plats-undervisning vecka 9 och det verkar ha utlöst mycket negativt.

    Nytt besök på BUP den här veckan och det känns som att kuratorn behöver byta taktik.

Svar på tråden 14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan