• Wed 11 Nov 2020 08:54
    13649 visningar
    78 svar
    78
    13649

    14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan

    Vi har en 14-årig dotter som isolerar sig hemma och vägrar gå till skolan. Hon går nu i åttan, men problemen började i sjuan, när hon började på en ny skola. Dessförinnan så var det inga problem i skolan, tvärtom, och hon hade fina betyg i sexan. I den nya skolan, som är nystartad och privat, så märktes det direkt att det var en liten annan nivå och prestationsinriktning där eleverna nästan verka ?tävla? mot varandra. Detta påverkade vår dotter negativt som fick en del oro över skolan. Skolan är väl medvetna om problemet med prestationshetsen och jobbar faktiskt ganska bra mot den.


    i våras, i sjuan, bröt hon samman ett par gånger över inlämningsuppgifter och prov och vägrade gå till skolan under ett par veckor. Skolan var tillmötesgående och lät henne så få fullfölja vårterminen utan krav på att hon skulle ha inlämningsuppgifter och prov.


    Under hösten, i åttan, har problemen tilltagit. Först var hon borta några strödagar med ont i huvudet och i magen, fast det egentligen berodde mest på ångest över skolan. Sedan blev frånvaro i ett par veckor igen.


    Vi pratade en hel del om att hon behöver hjälp och det gick hon med på. Hon ville inte ha hjälp på skolan/av kurator, men hon gick med på att träffa en ungdomsstödjare på Socialtjänsten som hon nu har träffat en gång tillsammans med oss och två gånger själv.


    Skolan är engagerad och vill hjälpa till och vår dotter fick åter möjligheten att gå i skolan utan krav, vilket hon gjorde i två veckor före höstlovet.


    Höstlovet tillbringades dock tyvärr mest hemma med telefonen i handen, och man började ana oro igen. Tidigare har hon var väldigt socialt och har många fina vänner. Vännerna finns nog kvar och hon påstår sig ju ha kontakt med dem via sociala medier. För egen del så undrar man ju lite varför inte kompisarna aktivt kommer och hälsar på mm.


    Efter höstlovet så har dock blivit kvar hemma och tiden rullar på. Vi har provat att rejält säga ifrån nu och tagit telefonen ifrån henne några gånger för att hon ska förstå allvaret och vår oro, men det urartar i stora bråk och hon blir helt galen och förtvivlad. Idag skulle hon ha träffat ungdomsstödjaren igen, men det orkar hon inte.


    Att hon inte mår bra är ju rätt uppenbart och det förstår vi och respekterar vi, men hur ska vi få henne förstå att hon aktivt måste ta hand om sig själv. Hon har tidigare varit aktiv och idrottat, men nu ligger hon hemma istället och har konstiga sovvanor, framförallt så brukar hon ha svårt att somna dagar före skoldag.


    Man blir ju orolig att ska behöva gå om åttan. Det viktigaste är ju att hon mår bra, men det vore synd att gå om en klass speciellt att hon har alla sina kompisar i åttan nu.


    Hur ska man gå vidare? Kontakten med Ungdomsstödjaren känns bra, men om hon struntar i den också så känns väldigt jobbigt. Skolan kommer ju att göra en skolpliktsanmälan till Barn- och ungdomsnämnden i vår kommun eftersom hon har så hög frånvaro. Vad som händer till följd av det vet jag ännu inte.


    Vad gör man för att sjuk tjej ska förstå att hon måste ta hand om sig själv, och inte bara fly in i sig själv och telefonen.


    Vi har provat att ta telefonen från henne också-. Då spårar det ur fullständigt och hon blir galen och slåss och blir otroligt arg och ledsen. Ibland behöver ju ha telefonen för att kommunicera med kompisar och ungdomsstödjare.

  • Svar på tråden 14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan
  • Anonym (Mamma till två)
    Tue 8 Dec 2020 08:48
    #51

    Waldorf, finns det någon Waldorfskola i närheten? Jag vet att det finns barn i min stad som mått dåligt som blommat upp när de fått börja i Waldorfskola. De har mycket fokus på skapande och estetik och sång och musik. De fokuserar inte heller så mycket på prov och betyg, man får skriftliga omdömen istället för betyg. Man kan gå i vanligt gymnasium efter Waldorfgrundskola, vet flera som gjort det. 

  • Thu 10 Dec 2020 20:52
    #52
    En uppgiven pappa skrev 2020-12-07 08:22:58 följande:

    Usch vad jobbigt med bakslag!

    Det kändes riktigt bra när dottern kom iväg till skolan onsdag-fredag, men så igår söndag så låg bara kvar i sängen hela dagen. Först sov alldeles för länge och sedan låg kvar och tittade på telefonen och åt nästan ingenting. Vi var givetvis på henne och tjatade att hon skulle gå upp och att skulle äta. Hon var inte så pratsam, men sa att det var "inget speciellt" när vi frågade hur det var med henne.

    Som väntat så kom hon inte iväg till skolan idag. Hon "ska gå imorgon", men tyvärr så vet man ju att det mycket väl kanske inte blir så.

    Det är så jobbigt att hon gör precis det så är dåligt för hennes mående, som rubbar dygnsrytmen, inte äter och inte gör något annat än ligger i sängen och tittar på mobiltelefonen.


    Deprimerad. BUP, återigen. Hjälp nu. Klyftan mellan henne och kompisarna ökar bara mer för varje dag, socialt och kunskapsmässigt. Hon har missat en termin i stort sett.
  • Anonym (.)
    Mon 21 Dec 2020 11:43
    #53
    En uppgiven pappa skrev 2020-12-07 08:22:58 följande:

    Usch vad jobbigt med bakslag!

    Det kändes riktigt bra när dottern kom iväg till skolan onsdag-fredag, men så igår söndag så låg bara kvar i sängen hela dagen. Först sov alldeles för länge och sedan låg kvar och tittade på telefonen och åt nästan ingenting. Vi var givetvis på henne och tjatade att hon skulle gå upp och att skulle äta. Hon var inte så pratsam, men sa att det var "inget speciellt" när vi frågade hur det var med henne.

    Som väntat så kom hon inte iväg till skolan idag. Hon "ska gå imorgon", men tyvärr så vet man ju att det mycket väl kanske inte blir så.

    Det är så jobbigt att hon gör precis det så är dåligt för hennes mående, som rubbar dygnsrytmen, inte äter och inte gör något annat än ligger i sängen och tittar på mobiltelefonen.


    Hur har det gått?
  • Fri 25 Dec 2020 09:47
    #54

    Hej,

    Jag har samma har en dotter på 15 som har blivit en hemmasittare, vårat började i 8:an började med att jag inte fick hjälpa till med läxorna helt plötsligt kunde allt själv sen märktes det på prov läxor. Sen började magont huvudvärk håll på ett tag hon fixade till sig på morgonen sen när hon skulle gå fick hon ont i magen missade första lektionen sen var det kört. Gick till vårdcentralen klämde & kände tog prover. Stressmage fick man höra. Sen eskalerade mer & mer möten med skolan hur gör vi det bättre ? Allt gjordes ändå gick hon inte. Sen stängdes högstadiet då blev det teams hemma då var hon med hon syntes inte det tyckte hon var skönt. Vi har haft träff med socialen det ska bli möten därmed möte med skolläkaren och nu ska det bli utredning. Jag känner så med dig man blir känslomässigt störd man vet inte vart man ska ta vägen. Det går upp man blir glad när dom mår bra sen går det ned när dom mår dåligt. Jag brukar promenera mycket då brukar det bubbla ut massa saker det är ett tips jag finns här om du undrar något. Jag vet hur det känns.

    //Susanne

  • Thu 14 Jan 2021 16:51
    #55
    +2

    Efter ett långt jullov, faktiskt 25 dagar på raken ledigt här, så blev det distansundervisning fr o m igår. Fantastiskt skönt! Nu är tröskeln att "inta orka gå till skolan" mycket lägre. Än då länge är bara två skoldagar avklarade, men det känns lovande. Nu är det beslutat om distansundervisning nästa vecka också, men jag hoppas verkligen på en förlängning. Inte hållbart på sikt, men om hon är med på alla lektioner så kommer snart att känna att hon hänger med bättre och då kanske det blir lättare att komma till fysiskt till skolan, även det så klart bli svårare också när man fysiskt varit borta därifrån länge. Hon var iofs en kort stund i skolan i tisdags och hämtade material och fick, i halvklass, en kort genomgång av upplägget av undervisningen

    Annars så hände det inte så mycket kul på jullovet, delvis beroende på pandemin, vilket var synd. Hon vände på dygnet en hel del, vilket ledde till lite konflikter.

  • Anonym (Robot­)
    Thu 14 Jan 2021 18:05
    #56

    Har skolan gett som förslag att använda robot? Hade en elev tidigare som inte gick till skolan på grund av ångest. Till slut provade vi att använda en robot, det gick bra. Den var ungefär som den här www.noisolation.com/se/av1/

    Dock håller jag med om tidigare kommentarer, ni behöver söka vård akut. Det är prio.

  • Mon 8 Feb 2021 08:22
    #57

    Idag, måndag 8 februari, så var då dags för första skoldagen på plats efter nästan fyra veckors distansundervisning. Det har varit bra med distansundervisning, då tröskeln att ta sig iväg till skolan inte har funnits och det känns som att hon hängt med hyfsat i skolarbetet. Det har dock ändå blivit tre frånvarodagar, trots att man kan sitta hemma med datorn och i de flesta lektioner faktiskt kan ta det rätt lugnt. Dottern mår ju fortfarande inte bra, men det får ju ändå ses som är en framgång med så hög närvaro efter den jobbig höstterminen. 

    Hur gick det idag då? Nej, tyvärr så kom hon inte iväg till skolan. Tungt!

    Nästa vecka väntar äntligen det första besöket hos BUP.

  • Anonym (.)
    Mon 8 Feb 2021 12:07
    #58
    +1
    En uppgiven pappa skrev 2021-02-08 08:22:01 följande:

    Idag, måndag 8 februari, så var då dags för första skoldagen på plats efter nästan fyra veckors distansundervisning. Det har varit bra med distansundervisning, då tröskeln att ta sig iväg till skolan inte har funnits och det känns som att hon hängt med hyfsat i skolarbetet. Det har dock ändå blivit tre frånvarodagar, trots att man kan sitta hemma med datorn och i de flesta lektioner faktiskt kan ta det rätt lugnt. Dottern mår ju fortfarande inte bra, men det får ju ändå ses som är en framgång med så hög närvaro efter den jobbig höstterminen. 

    Hur gick det idag då? Nej, tyvärr så kom hon inte iväg till skolan. Tungt!

    Nästa vecka väntar äntligen det första besöket hos BUP.


    Bra att ni fått tid så att ni får professionell hjälp.
  • Anonym (Ta det lugnt)
    Mon 8 Feb 2021 22:56
    #59

    Kan en förälder följande med henne i morgon eller är det pinsamt?

  • Anonym (Nonym­)
    Tue 9 Feb 2021 08:41
    #60
    +1

    Jag känner igen väldigt från min dotter, tyvärr. Vi höll på stor del av åttan att prova att åka till skolan varje dag, ofta bara grät hon och vi vände hem, förstås. Så småningom fick hon plugga hemifrån flera dagar i veckan (pga måendet) men det hjälpte egentligen ingenting.

    Vi sökte hjälp ganska tidigt eftersom hon uttryckte att hon inte ville leva... BUP bedömde att hon hade en depression, och vi fick gå I en familjebehandling. Ingen medicin tyvärr, för det vill de helst inte ge barn i första taget, men jag själv tyckte det behövdes.

    Inte förrän jag hittade knivar på hennes rum fick vi medicin och det blev prat om mer intensiv terapi. Sommarlovet kom men hon mådde inte bättre utan stängde in sig mer och mer.

    Ändå planerade vi tillsammans inför skolstart. Hon skulle få gå i en mindre grupp och ha möjlighet att plugga hemma. Men kvällen före skolstarten gjorde hon ett självmordsförsök.

    Vill inte skrämma upp dig, men skaka om dig. I början av tråden var det en ung tjej som skrev fint om sitt eget mående, läs igen kanske?

    Depression kan utveckla sig till en dödlig sjukdom, så är det bara. Det går inte att peppa eller tvinga en deprimerad person att bli frisk utan hjälp, det gäller både unga och gamla.

    Min dotter kommer förresten få gå om ett år. Det spelar verkligen ingen roll, sett i perspektivet att vi kunde ha förlorat henne helt.

Svar på tråden 14-åring som mår dåligt och vägrar gå i skolan