Jobba hemma = ensam och i behov av närhet/sex

Vad glad att du har en partner i denna situationen, du har iallafall någon att prata med om detta. Någon som kan ge dig en kram ibland osv

Som singel så saknar jag kramar från vänner, en enkel klapp på axeln av en kollega, små spontana samtal och skämt på jobbet. Det är sjukt deprimerande och arbeta hemma.

Gift med en kvinna som jobbar på jobbet, och själv jobbar jag hemma. Blir ibland uttråkad och märker att jag blir mer sexfixerad.

Jag dricker mer än förut också, kan gå och längta efter en whisky hela dan. Det skrämmer mig lite, vill inte bli alkoholiserad.

Är halvpensionär, 66 år, så risken finns att det blir mer och mer sex och sprit.

Har bra sexliv med min kvinna, en gång i veckan. Vill inte bli tjatig med henne, hon måste få vara ifred och jag måste ta hand om mig själv, inte vara "behövande".

Så jag har lite sexliv för mig själv ibland i veckorna. Ganska skönt men känns rätt tomt och skämmigt efteråt.

Känner så väl igen mig, Kurt-Börje. Bortsett ifrån spriten då. Själv är jag lite godissugen, men det är egentligen samma problem. Försöker dock undvika det så mycket det går (har inget hemma) och rör på mig varje dag för att inte bli corona-fet. 

Det där sexet med sig själv som man har emellanåt är mest för att få ur sig någon form av behov. Det är väl det behovet som jobbkontakten också har och som gör att jag inte automatiskt slår ifrån mig hennes inviter. 

Vi får se vad det leder till så småningom. 

Jobbade hemifrån i två år innan Corona ..... värdelöst! Ingen kontakt utöver mail och telefon. Satt inne och arslet växte, tog ett par whiskey när dagen var slut bara för att palla med.
Tror många arbetsgivare insett att man kan låta folk jobba hemma under pandemin. Varför ska vi betala hyra för ett kontor när folk kan sitta i hemmet??
Att inte ens ha någon att fika med ..... det är skitjobbigt i längden.
Jobba hemma är döden - lååååååångsamt.

Sitter just nu och jobbar hemifrån här också.

Den sociala samvaron får sig en törn.

Något som hände förra veckan hade jag inte alls räknat med.
En kvinnlig kollega tog kontakt via vårt interna chatt program. 
Och började prata om allt möjligt, sedan från en klar blixt så kom det fram det ena efter det andra.

Bla hon använder både MDMA (extacy) och röker på.
Men även att hon vill ha sex på fler, med par, kvinnor. 

Ställde mig verkligen mot väggen.

Men hur var det tidigare när båda var på jobbet, ville ingen av er ha sex då? Eller har du alltid jobbat hemifrån?

Att inte vilja ha någon närhet alls, inte ens kramas, för att man fått mycket intryck på jobbet under dagen låter underligt, såvida det inte rör sig om ett yrke med tillfällig extrem överbelastning typ monsterpass på sjukhus. Är det ett nytt fenomen skulle jag bli misstänksam.

Förut var det mer balans vad gäller allt sådant. När vi båda varit på jobbet hela dagen och mötts av tusen intryck så blir bägge lika mätta. Behovet av närhet är hyfsat lika. 

Nu när hon kommer hem så vill jag (kanske omedvetet) kompensera för all brist på social och fysisk närhet och därför blir jag nog ovanligt kramig och klängig. Varje dag dessutom. Detta upplever hon som jobbigt och som att jag "anfaller" henne med mina behov. Det ena leder till det andra, fast tvärt om för oss då. Ju mer närhetstörstande jag blir, desto mer känner hon att jag bara är jobbig och då fjärmar hon sig ännu mer. 

Kan tänka mig att det måste vara på samma sätt när bara den ena i ett förhållande är arbetslös. 

Skillnaden nu är att vi är så många fler i samhället som upplever denna obalans, därför jag tänker mig att vi idag är fler som förvandlats till "lätta mål" för de som verkligen är ute efter något tillfälligt. Detta är så klart galet, inte bara ur smittsynpunkt, men närhetsbehovet finns där och får man en chans... 

Hon behövde kanske någon att anförtro sig till. 

Hur upplevde du henne innan du fick veta detta? Hur hade du reagerat på denna öppna invit om hon inte berättat om att hon röker på? 

Istället för att se det som en ursäkt att vara otrogen skulle du ju kunna anstränga dig för att skapa mer balans i ert förhållande genom att se till att du får mer social kontakt och nya intryck. Tex träffa vänner och kollegor på promenad utomhus, om ni av coronaskäl inte kan/vill träffas inomhus för lunch eller fika. Motionera i grupp utomhus, då socialiserar man ändå.

Tror inte du förstår riktigt. Jag söker inte en anledning att vara otrogen, jag ser bara hur jag själv blir mer öppen för sånt jag (intalar jag mig) aldrig skulle ens skulle överväga tidigare. 

Visst kan man i viss mån kompensera genom att ta promenader med vänner och kollegor, men den korta lunchen vi har tillåter dessvärre inte sånt. I mitt jobb sitter jag dessutom uppbokad i stort sätt hela dagen och då blir det sällan någon tid för lunch OCH promenad mitt på dagen. Att åka iväg till någon vän eller kollega kan jag nog få ok på vid något enstaka tillfälle om jag har tillräckligt med flex. 

Detta var aldrig något problem under den ljusa delen av året. Då kunde man ju träffa folk utomhus på kvällarna då det var ljust ute. 

Just begränsningen att röra sig på dagtid är väl det bästa sättet att förhindra en ev möjlighet att vara otrogen. 

Sedan så inser jag att jag kanske ser problem snarare än möjligheter. 

Jag är kvinna och jobbar också hemifrån nu. För min del är det att jag blir så extremt uttråkad. Man blir passiv på något sätt av alla videomöten. Ingen att prata ?naturligt? med om vardagliga saker som man gör naturligt på jobbet, ingen att skratta med. Så man blir ju öppen för lite vad som helst skulle jag säga, så länge något händer!