• Anonym (.)

    Jag blev mobbad av min kompisgäng början av tonåren - Jag vill skriva av mig

    Hej!

    Jag vill mest skriva av mig. Prata med någon om mina upplevelser. Jag känner att jag aldrig riktigt gjort det och eftersom det har gått lång tid, så känns det väldigt fånigt att prata av sig om detta inför sina vänner eller med en kurator.

    Men eftersom jag har småkänslor kvar ifrån detta, så känns det bra att skriva av sig någonstans.

    Det var början av min tonårsliv. Jag hade tidigare bott på ett betydligt ''finare'' område som bestod av en riktig fin vänskap där man kunde bli vän med alla.

    Men början av min tonårsliv så flyttade vi till ett s.k utsatt område. Där jag mer eller mindre blev styrd över att bli vän med dessa tonårsgrabbar som jag kallade för ''vän'' som i själva verket inte var några bra vänner.

    Jag vet inte hur vänskapen var i början. Men jag fick mer och mer bekräftelse att jag var korkad. Framförallt av en kille i gänget som alltid kritiserade mig för allt jag gjorde. Denna kille ringde mig ganska ofta på morgonen för att jag skulle spela ett onlinespel tillsammans med honom. Han skrek oftast på mig och mer eller mindre bestämde över mig. Jag som var van vid den vänskapen jag hade innan jag flyttade till det här området som var ett utsatt område. Så var det helt okänd för mig egentligen att ha det såhär. Jag förstod aldrig vad som stod på och trodde helt enkelt att jag var den dumma personen i gänget.

    När jag träffade en tjej som jag och hon föll för varandra. Vid den tiden fanns det MSN. Vi chattade med varandra ganska mycket och gick hem till varandra. Min ''kompisgäng'' följde förstås efter oss utan att vi ens hörde av oss till dem. Hon tyckte de var jobbiga som följde efter oss. Jag sa egentligen ingenting utan var mer av den förvirrade och rädda typen.

    Det tog inte lång tid tills förhållande tog slut och jag tror idag att dessa grabbgäng i själva verket var avundsjuka på mig. Exakt varför de var avundsjuka vet jag inte. Men någonting fanns det hos mig där de konstant ville mobba mig. Jag tror framförallt den kille som mest ringde mig på morgonen var främst avundsjuk.

    Egentligen varade inte vänskapen med dessa gäng särskilt länge. Jag avslutade vänskapen. Men visst hade deras vänskap påverkat mig. Jag vet inte hur illa det har påverkat mig i vuxenlivet. Men visst tror jag de var bidrag till mina rasistiska åsikter efter att jag avslutade vänskapen med de.

    Jag slutade vara en rasist när jag var tjugotvå år och blev mer aktiv i en bibelgrupp som bestod av olika människor ifrån olika länder. Idag är jag tjugosju år och egentligen har det ganska bra. Jag är glad med min personlighet som består av att jag är både folkkär, djur kär och bryr mig om naturen.

    Jag önska dock att jag aldrig blev deras vän. Ibland önska jag hade jag fick min chans att spola tillbaks tiden och antingen sa ifrån riktigt ordentligt och kanske använda fysisk angrepp om så hade behövts eller att jag framförallt ALDRIG NÅGONSIN vart deras vän.

    Har ni själva någon erfarenhet ni vill dela med er av?

    Vad era tankar om min upplevelse med dessa gäng? Det är svårt att analysera med vad tror ni det beor på att bli mobbad men ändå bli utropad för att umgås och spela fotboll. Speciellt av den där killen som ringde upp mig konstant. Jag kan ju inte svara på om samtliga kände avundsjuka. Men visst har jag mina stora misstankar att han som ringde mig hela tiden var avundsjuk. Kanske behövs mer info om man skall ta en sådan slutsats?

    Men vad har ni för analys och misstankar?

    Jag tror faktiskt det kändes skönt att skriva av sig om detta. Äntligen fick det komma ut liksom.

  • Svar på tråden Jag blev mobbad av min kompisgäng början av tonåren - Jag vill skriva av mig
  • Anonym (gräslig kompis)

    Usch så jobbigt att behövt gå igenom! Jag tror att det antingen kan ha varit avundsjuka eller att de helt enkelt ville jävlas med dig, tyvärr. Som du säger så sätter ju även detta spår, på ett eller annat sätt som man håller kvar länge. Men känn dig verkligen stolt över din personliga utveckling!

    Jag själv har en kompis som jag tyvärr inte lyckas "göra slut"/göra mig av med. Vi har varit kompisar sedan barnsben, 2:an på lågstadiet, vilket gör det ännu svårare att avsluta kontakten. Vi har inte setts så mycket senaste 5 åren (är över 23 nu) men så fort vi ses så drar hon såå mycket energi.

    För att summera vår relation så har hon snott bland annat leksaker, smink, kläder, smycken och mycket annat av mig. Försökt höja sig sig själv inför andra genom att förlöjliga mig, dumförklara mig mm. Hon har genom åren aldrig lyckats hålla en kompisrelation särskilt länge pga hennes beteende och alla mina andra kompisar avskyr henne. Hon blir dessutom otroligt irriterad/sur/arg lätt och har inga problem med att skapa konflikter över de minsta sakerna. Kan tex vara en sån sak att man inte håller med henne på en viss punkt eller inte minns en händelse på samma sätt som henne. Hon ser sig själv stå högre och vara mycket mer mogen och betydelsefull/förnuftig än alla andra i vår årskull + 3 år upp. Hon är smartast, hon vet bäst och alla som inte tycker som henne eller är av en annan etnicitet än vit svensk är onormala och ett hot mot henne. Ja, precis den attityden och typ av intellekt.

    Pga hennes beteende gentemot mig genom åren så har jag blivit konflikträdd så fort hon blir arg eller sur. Vilket hon blivit när jag väl försökt säga hur jag känner/tagit avstånd under en längre period än vanligt.

    Jag skulle behöva tips för hur jag "gör slut" med denna kompis. Ursäktar för att det blev en lång text. Men som du säger TS, så otroligt skönt och på något sätt befriande att skriva ut om sina känslor.

  • Anonym (.)
    Anonym (gräslig kompis) skrev 2020-11-12 01:35:12 följande:

    Jag själv har en kompis som jag tyvärr inte lyckas "göra slut"/göra mig av med. Vi har varit kompisar sedan barnsben, 2:an på lågstadiet, vilket gör det ännu svårare att avsluta kontakten. Vi har inte setts så mycket senaste 5 åren (är över 23 nu) men så fort vi ses så drar hon såå mycket energi.

    Jag skulle behöva tips för hur jag "gör slut" med denna kompis. Ursäktar för att det blev en lång text. Men som du säger TS, så otroligt skönt och på något sätt befriande att skriva ut om sina känslor.


    Hej!

    Du är så välkommen att använda min tråd för att skriva din(a) personliga erfarenhet. Precis som i mitt fall så känns det skönt att både skriva av sig till allmänheten och få respons för det.

    I ditt fall: Jag tycker du skall visst kunna avbryta vänskapen även om ni har varit vänner sedan barnsben. Hur kommer det sig att det är svårare att bryta vänskapen eftersom ni känt varandra så länge. Beror det på att du känner att ni har mycket minnen att dela med er eller är det något annat som förhindrar? Hon är ju trots allt energitjuv och jag kan se via din text att du är en klok människa. Du har säkerligen fler positiva egenskaper. Du måste förstås leva ditt liv!

    Du skriver själv att du har blivit konflikträdd p.g.a hennes beteende och vad var det du skrev? Hon snor saker ifrån dig?! Nej, jag tycker verkligen att du skall avsluta relationen med henne. Du skrev själv att du hon förlöjligar dig och det gör hon för att hon skall känna att hon har status. Så förbannad dåligt..

    Man kanske inte skall analysera om henne. Men hon kanske är precis som mina f.d ''kompisgäng'' avundsjuk på dig? Hon kanske känner att du på något vis drar trevlig utstrålning. Du får kanske uppmärksamhet både från män. Och andra kvinnor bara tycker du är en stört skön typ som man bara vill prata och umgås med? Och den utstrålningen känner hon, och just den utstrålningen kan hon inte hantera. Istället för att glädjas, blir hennes känslor negativa.

    Å andra sidan, varför analysera när vi i själva verket kan ta slutsatsen att hon absolut inte är någon vän!

    Jag vet inte vad som hade hänt om jag var vän med dessa kompisgäng under hela tonårslivet eller till och med fortsatte vara deras vän. Även om man kommer i vuxenålder så skulle det högst troligt bli som en vana av att trycka ner mig och då hade de säkert gjort det utan att känna samvetskval. Fy fasiken, jag vill inte ens tänka tanke på att bli fortsatt ned tryckt sådär!

    Vad stark du är och nu tycker jag att det är dags att du skall vara schysst mot dig och i princip bara säga adjö åt din ''kompis''! Du måste, tycker jag!

    Lycka till! Jag hoppas verkligen att du lyckas bli av med henne. För du kommer inse vilket fint luft du får i dig. Du kommer märka snarast att det finns riktiga vänner runt omkring dig som du kommer uppskatta så mycket och du kommer säkert fråga dig själv: ''Varför fortsatte jag vara vän med henne?!''.

    Var schysst mot dig nu!

    Glad

Svar på tråden Jag blev mobbad av min kompisgäng början av tonåren - Jag vill skriva av mig