hon kan inte komma med mig och det tär på relationen

Jag svarar dig igen.

Om det hade varit så att hon hade lätt att komma, hade kommit med alla och vid alla samlag innan dig, då hade jag förstått ditt dilemma helt och hållet. Men nu har du en tjej som uppenbarligen har svårt att komma. Hon har KANSKE kommit med en man, vid något tillfälle tidigare. Så det är ju helt uppenbart att det inte har något som helst med din prestation att göra. Hon kan dessutom inte ens komma på egen hand.

Tänk dig själv situationen att det enda sättet du kunde ge din tjej bekräftelse är något som du verkligen inte kan eller har förmåga till. Tänk dig hur ledsen och frustrerad du skulle bli av att känna att den bekräftelsen du ger och kärleken du ger inte räcker på grund av den där enda saken du inte kan göra för henne. 

Det har var väldigt konstruktivt. Jag behövde det. Tack, broder.

Vi börjar med att rätta till din rubrik. Det som tär på relationen är inte att din tjej inte kan komma. Det är DU och dina orealistiska förväntningar. Alla kan faktiskt inte komma med sin partner. Alla kan faktiskt inte ens få orgasmer själv!

Hon känner sig ju pressad av dig, och då låser det sig ännu mer. Jag är inte alls förvånad att hon kommit med andra män, och om hon skaffade en ny älskare efter dig skulle hon antagligen kunna få orgasmer igen, särskilt om det är kravlöst enkelt sex.

Tyvärr har du själv förvärrat situationen och måste backa ungefär trettio steg här. Grunden du ska tänka här är noll. Noll förväntningar, noll tjat, noll undrande blickar medan du tillfredsställer henne, noll frågor, noll allt du kan komma att tänka på. Det enda du ska göra är att fortsätta göra det hon tycker är skönt och när hon märker att det är ok att hon bara njuter så kanske hon kan slappna av igen.

En orgasm är liksom inte din belöning för att du gjort ett bra jobb, det är hennes höjdpunkt av njutning som hon förhoppningsvis kan nå om hon inte känner sig utstirrad med en förväntan från din sida.

Om du vill vara extra snäll kan du ge henne en sån där luftvibrator som HON använder, själv. Då kanske hon åtminstone kan få njuta på egen hand, och en dag med dig också. Om hon vill.

Jag svarar dig igen.

Om det hade varit så att hon hade lätt att komma, hade kommit med alla och vid alla samlag innan dig, då hade jag förstått ditt dilemma helt och hållet. Men nu har du en tjej som uppenbarligen har svårt att komma. Hon har KANSKE kommit med en man, vid något tillfälle tidigare. Så det är ju helt uppenbart att det inte har något som helst med din prestation att göra. Hon kan dessutom inte ens komma på egen hand.

Tänk dig själv situationen att det enda sättet du kunde ge din tjej bekräftelse är något som du verkligen inte kan eller har förmåga till. Tänk dig hur ledsen och frustrerad du skulle bli av att känna att den bekräftelsen du ger och kärleken du ger inte räcker på grund av den där enda saken du inte kan göra för henne. 

Hade hon haft lätt att komma och kommit hårt med TS så hade hans hjärna ändå gått i spinn nåt i stil med : Jaja, hon kommer ju visserligen, men det har hon gjort med alla andra också, jag är inte Speciell för henne fastän hon är min lilla speciella enhörning som jag älskar, buhuhu mamma alla är så dumma

Okej.
Känner du dig älskad av honom? Vad tror du behövs för att spärret skulle släppa, förutom tid?

Det är nog jag som behöver jobba med mig själv och verkligen våga lita på att han stannar.

Har varit mobbad/utfryst hela min skolgång och vet inte varför...

Jag har ett äktenskap bakom mig där jag var otroligt ensam. X-maken hade mig längst ned på prioriteringsskalan någonstans efter någon typ okänd grannes farbror. 

Min egen familj - föräldrar och syskon, har aldrig haft mig som en naturlig del i familjen utan jag har alltid får klara mig själv och varit diskriminerad i alla familjesammanhang.

Jag har haft många vänner genom livet som utnyttjat mig och bara hört av sig när det har gynnat dem. De som jag nu trodde var mina vänner har inte brytt sig ett dugg om mig efter skilsmässan och jag har suttit själv/ensam och inte blivit hembjuden till någon av dem och ingen av dem har heller hört av sig och frågat hur jag har mått.
En som hörde av sig en del i början pratade bara på om sina bekymmer och även om jag försökte tala om hur ensam jag kände mig så lyssnade hon inte på det.
Jag har alltid ordnat fester och bjudningar genom åren och det har alltid gått bra att komma hem till mig när jag bjuder, men ingen bjuder tillbaka...

Finns mängder av människor i mitt liv som hävdat/hävdar att jag är en fantastisk person som de beundrar, men det är bara jag som ska bry mig om dem och all kontakt ligger på mig.
Värst var det när en till och med sa att du som är så stark trivs säkert med att vara ensam... Jag tappade helt målföret.

Och nu för första gången i livet så känner jag mig faktiskt hemma. Det känns så jäkla fantastiskt med särbon och så kände jag aldrig med x-maken eller någon annan av de män jag dejtade innan jag träffade särbon. Det känns så rätt på alla plan liksom och jag är livrädd. Att han bara utnyttjar mig/vill vara med mig så länge tills något bättre/roligare dyker upp.
Så även om jag känner mig hemma blir det en spärr...

Du skriver att hon inte ens kan komma själv. Betyder det att hon inte onanerar eller att hon onanerar men inte får orgasm? Det första hon behöver lära sig är att komma på egen hand och sen med en partner. Sen kan jag själv säga att hon sprutat med en tidigare kk behöver inte betyda något, att squirta är inte alltid samma som att få orgasm. Jag har squirtat och i början var det enda som hände att det blev blött men nån orgasm fick jag inte och skönt var det inte heller. 

Min tjej och jag är i 40 års ålder, vi har varit tillsammans i ett år och vi är jättekära. Hon kan inte nå orgasm, inte ens själv. Det har hänt dock att hon har sprutat/squirtat ett par gånger med ex kk, men inte med mig. Och det drar mig till vansinne. Vi har en kärleksful relation, jag är ingen snabb orgasmerare, tar min tid, slickar som Lassie. Hon njuter men hon låser sig i slutet. Jag frågar vad jag ska göra, vad det beror på, hon säger att hon inte vet. Jag ser på henne, om hon visste vad jag behöver göra skulle hon berätta, men hon vet inte och/eller har väldigt svårt att prata om det. Hin ser det som sin defekt.

Det är inte bara hennes svårigheter att nå orgasm, det är vetskapen att det gick lättare med en annan som plågar mig. Jag kan inte begripa att det kunde hända med en jäkla kk men inte med mig i en kärkelsful relation. Det känns som att problemet bara växer hos mig, medans hon vägrar ens kalla det för problem. Hon säger att det där squirtande är intgenting att jaga, ingenting hon saknar eller behöver. Men jag kan inte leva med det, känns det som. Finns det någon som har varit i liknande situation? Är problemet i mig?

Det är nog jag som behöver jobba med mig själv och verkligen våga lita på att han stannar.

Har varit mobbad/utfryst hela min skolgång och vet inte varför...

Jag har ett äktenskap bakom mig där jag var otroligt ensam. X-maken hade mig längst ned på prioriteringsskalan någonstans efter någon typ okänd grannes farbror. 

Min egen familj - föräldrar och syskon, har aldrig haft mig som en naturlig del i familjen utan jag har alltid får klara mig själv och varit diskriminerad i alla familjesammanhang.

Jag har haft många vänner genom livet som utnyttjat mig och bara hört av sig när det har gynnat dem. De som jag nu trodde var mina vänner har inte brytt sig ett dugg om mig efter skilsmässan och jag har suttit själv/ensam och inte blivit hembjuden till någon av dem och ingen av dem har heller hört av sig och frågat hur jag har mått.
En som hörde av sig en del i början pratade bara på om sina bekymmer och även om jag försökte tala om hur ensam jag kände mig så lyssnade hon inte på det.
Jag har alltid ordnat fester och bjudningar genom åren och det har alltid gått bra att komma hem till mig när jag bjuder, men ingen bjuder tillbaka...

Finns mängder av människor i mitt liv som hävdat/hävdar att jag är en fantastisk person som de beundrar, men det är bara jag som ska bry mig om dem och all kontakt ligger på mig.
Värst var det när en till och med sa att du som är så stark trivs säkert med att vara ensam... Jag tappade helt målföret.

Och nu för första gången i livet så känner jag mig faktiskt hemma. Det känns så jäkla fantastiskt med särbon och så kände jag aldrig med x-maken eller någon annan av de män jag dejtade innan jag träffade särbon. Det känns så rätt på alla plan liksom och jag är livrädd. Att han bara utnyttjar mig/vill vara med mig så länge tills något bättre/roligare dyker upp.
Så även om jag känner mig hemma blir det en spärr...