Inlägg från: Anonym (Trött) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Trött)

    Trött på alla ”duktiga”

    Hej! På sistone har det slagit mig hur förbannat trött jag är på alla ?duktiga? vänner jag har. Jag har några få nära vänner, trots att vi känt varandra i alla år är samtalen ytliga, ofta om barnen och familj mm. Jag älskar min familj såklart men jag har ett otroligt behov av att få vara själv. Vilket jag typ aldrig får vara med tanke på man som jobbar hemifrån, min enda ?familjefria? tid är på jobbet. När jag berättar för mina vänner hur jag känner kan de verkligen inte relatera. När jag beklagar mig hur jag serverar färdiga köttbullar och pasta till mina barn så får jag antingen bara ett skratt tillbaka eller svar att de ska äta quinoasallad.

    Min ena vän umgås typ enbart med sin man o barnen. JAG kräks snart på att umgås med bara min familj (Corona-elände!!). Vet inte ens vad jag vill med detta inlägg, kanske få medhåll eller bara få vräka ur mig ilskan. Min vän (som jag känt i över 30 år) har jag aldrig sett gråta, aldrig sett ilska, aldrig sett besvikelse. Hon är så neutral, vilket är så konstigt. Jag är tvärtom, en känslomänniska. T om när nära familj/vän gått bort har hon inte ens gråtit (men jag vet att hon såklart är/var ledsen inombords). Så tillbaka till frågan, är det bara jag som är så förbannat trött på alla dessa ?duktiga? människor???!!! Suck!

  • Svar på tråden Trött på alla ”duktiga”
  • Anonym (Trött)

    Nu tog jag bara köttbullarna som ett exempel på ?duktighet?. Vad jag menar är att jag tycker det är konstigt hur man efter så många år som vänner inte kan prata öppet om livet. När jag som trött småbarnsmamma bara få behöver ventilera så verkar de inte förstå, trots att de också har barn/familj. Jag har typ bättre diskussioner med mina kollegor än med mina nära vänner. Min bästa vän har aldrig uttryckt missnöje gällande sin man eller nåt sånt under alla år. Ingen kommentar alls. Den andra väninnan gör det men skämtar/flamsar alltid bort det. Kanske är det jag som förändrats under åren (i och med ny utbildning och nytt jobb)?!

  • Anonym (Trött)

    Jag är inte avundsjuk, bara funderar kring om andra upplever samma med sina vänner! Du måste missuppfattat vad jag skrev om. Jag jobbar inom psykiatrin så det gör en förmodligen ännu mer observant. Att säga ?skit i andra och sköt sig dig själv? är bara ett ruttet uttryck. Om alla skulle leva efter det skulle ingen avundsjuka finnas alls menar du?


    Anonym (Svar på tal) skrev 2020-11-13 18:11:57 följande:

    Så du är bitter och avundsjuk på att andra fixar sitt liv bättre än vad du gör? Du kanske skulle försöka med terapi. Har du inte råd med det kommer ett gratis råd: sköt dig själv och skit i andra. Bry dig inte om vad dina vänner gör och se till att fixa ditt eget liv istället, utifrån dina egna värderingar!


  • Anonym (Trött)
    hammarhajen skrev 2020-11-13 15:05:37 följande:

    Det du beskriver låter mer som tråkighet än duktighet, som jag ser det. Jättetråkigt att inte kunna visa känslor och umgås utan familjen! Förstår att du blir trött. 


    Ja så är det!! Hon har alltid varit så, även när vi var i 20-års åldern. Jag är skittrött och behöver umgänge utanför min familj. Inget illa gentemot mina barn som jag älskar över allt annat :)
  • Anonym (Trött)
    Anonym (Svar på tal) skrev 2020-11-13 19:54:28 följande:

    Om du verkligen jobbar inom psykiatrin är det konstigt att du inte vet mer om det mänskliga psyket. Sköt dig själv och skit i andra är ett otroligt bra talesätt att leva efter, folk bryr sig alldeles för mycket om vad andra har eller gör, eller vad andra tycker om en själv. Om alla skulle sköta sitt skulle alla må mycket bättre!

    Och jo, du verkar mycket avundsjuk. Och om du ändå hävdar att det inte är så kanske du borde fundera på varför du stör dig så otroligt mycket på hur andra lever.


    Du missuppfattar mig igen! Strunt samma du har fått ut det du vill säga. Tack att du tog dig tid att svara :)
  • Anonym (Trött)
    Anonym (Tror inte) skrev 2020-11-13 20:03:59 följande:

    Jag har också en sån vän. En sån där som tvångsmässigt måste instagramma om varenda grönska som åker ner i smoothies, som alltid bara har det såååå myyyysigt och som, väldigt forcerat, svarar allt är såååå fantastiskt fint och underbart och barnen är fantastiska och underbara och kärlek och mys.

    Jag har känt henne i många år. Jag har aldrig sett henne ha så mycket tics som hon har nu. Jag har aldrig sett henne så forcerad, som hon är nu.

    Min bestämda uppfattning är att dessa extremt duktiga människor som bara har en, väldigt lycklig, sida, egentligen mår rätt dåligt. Alla andra människor i min närhet har olika känslor. Lyckligt ibland, nere en annan dag och halvflaska den tredje.


    Men oj det lät inte så bra med din vän. Verkar dölja sig bakom en fasad. Vad för slags tics har hon?
Svar på tråden Trött på alla ”duktiga”