Inga vänner
Jag har inga vänner och har aldrig haft ett förhållande. Jag undrar hur du ser på en person nära 30-årsåldern som aldrig haft en nära relation? Skulle du kunna tänka dig bli vän/partner med henne?
Jag har inga vänner och har aldrig haft ett förhållande. Jag undrar hur du ser på en person nära 30-årsåldern som aldrig haft en nära relation? Skulle du kunna tänka dig bli vän/partner med henne?
Jag har inga vänner och har aldrig haft ett förhållande. Jag undrar hur du ser på en person nära 30-årsåldern som aldrig haft en nära relation? Skulle du kunna tänka dig bli vän/partner med henne?
Jag är kille 30+ i liknande situation, så för mig hade du varit perfekt att bygga upp något med.
Lägg ner nornaa, orkar ej.
Jag är kille 30+ i liknande situation, så för mig hade du varit perfekt att bygga upp något med.
Jag är kille 30+ i liknande situation, så för mig hade du varit perfekt att bygga upp något med.
Alla kan vi behöva en vän. Jag har inte heller så många vänner, men jag klarar mig bra ändå.
TS: Varför tror du att du inte har några vänner? *Undrar bara*.
Alla kan vi behöva en vän. Jag har inte heller så många vänner, men jag klarar mig bra ändå.
TS: Varför tror du att du inte har några vänner? *Undrar bara*.
Jag tror tvärtom. TS behöver träffa någon med stor vänkrets i vilken TS kan bjudas in. Detsamma gäller dig.
skulle kunna tänka mig det, om man kommer bra överens.
har själv väldigt svårt med vänner,
Svaret på din fråga går inte att besvara med ett ja eller nej.
Svaret på din fråga går inte att besvara med ett ja eller nej.
Varför inte? Jag menar bara om själva grejen med att en person saknar vänner är en dealbreaker i sig.
Själv blir jag alltid skeptisk när jag möter en vuxen människa som inte har en enda vän. Har mött några sådana genom åren och blivit kompis med dem och ganska så snabbt har det blivit uppenbart varför personen inte har några vänner kvar.
Själv blir jag alltid skeptisk när jag möter en vuxen människa som inte har en enda vän. Har mött några sådana genom åren och blivit kompis med dem och ganska så snabbt har det blivit uppenbart varför personen inte har några vänner kvar.
Jag bryr mig inte om hur många vänner eller tidigare partners mina närmaste människor har eller haft utöver mig.
Min fantastiska väninna, min allra bästa vän, hade vid 45 års ålder inte haft en enda nära vän. Sedan möttes vi och samtalen, skratten och den fantastiska intensiva, förunderliga vänskapen har aldrig avstannat. Det var tydligt i början att hon var ovan avseende nära relationer, och vi kunde missförstå kommunikationen första året. Men vilken vän jag fick, och vilken vän jag själv blev med henne. Hade aldrig kunnat vara utan henne idag.
Fortfarande har hon inga andra vänner, tio år senare. Vad spelar det för roll för mig?!?
Man ska inte klassa någons status utifrån historian. Det viktiga är ju vad vi skapar tillsammans
Min väns första mening till mig var att hon inte hade behov av vänner. Ett år senare sa hon att hon haft så fruktansvärt fel. Idag är vi självfallet oerhört glada för vad vi hittade i varandra.
Det viktiga är inte ett hitta vänner, utan att hitta vännen eller vännerna.
Alla människor är inte kompatibla med varandra. Det beror på personens personlighet, sätt att vara om tex jag ska vara vän med denne.
Du skrev "Jag har inga vänner och har aldrig haft ett förhållande. Jag undrar hur du ser på en person nära 30-årsåldern som aldrig haft en nära relation? Skulle du kunna tänka dig bli vän/partner med henne' skulle denne ha en personlighet jag kommer överens med är svaret ja annars nej
Som jag skrivit ovan är det mycket till som ska till för att två personer ska ?klaffa?. Jag menade som sagt bara om den sociala biten är avgörande. Ditt svar på frågan är i så fall nej, det har ingen betydelse. Tack för svar!