Hund trots allergiskt barn

Kolla upp vilka hundraser som är mer allergivänliga, leta reda på en seriös uppfödare och tala om läget och kolla ifall ni kan få komma och hälsa på hunden/hundarna flera gånger för att se hur dottern reagerar. Reagerar hon redan första gången lägg ner planerna på hund, annars kan i gå vidare men lugnt och sakta för att inte göra allergin värre, avbryt vid minska tecken på allergi. Min mamma gjorde så när hon ville köpa hund och hon är väldigt allergisk själv, det slutade med att hon kunde ha 2 st hundar hemma utan problem. Den ena blev 11 år, den andra 8 tror jag.

Hur resonerar du då?? Är det inte barnets bästa att få ha sin hälsa intakt? För du tror väl inte du kan bota allergin genom att skaffa en hund?

Om ditt barn måste medicinera med tabletter, inhalator eller vad det nu är bara för att du fått för dig att ni ska ha hund så tycker jag att du prioriterar fel!

Alltså allergimediciner tar ju inte bort en allergi utan lindrar den och dämpar vissa symtom. Så barnet kommer ju fortfarande vara sjukt även på medicin så frågan är ju hur sjukt barnet blir och hur det påverkar hälsan i längre perspektiv? Klarar barnet av skolan trots att det är sjukt? Finns det risk för mer frånvaro?

Och hur mycket barnet interagerar med hunden spelar ju stor till för allergin. Att ligga i sängen och gosa kanske aldrig blir ett alternativ.

Vilken specifik hundras går inte att svara på eftersom det varierar hur man reagerar på hunden. Och det kan även innebära att reaktion på hunden kan förändras med tiden. En hund som går okej i början som valp kanske förvärrar allergin när den växer upp.

Bästa vore om ni kunde få hem nån hund på prov och se hur det går, tex via ett hundstall.

Min absolut största rädsla när jag växte upp var att jag skulle bli allergisk och någon vuxen i min närhet skulle resonera som dig. Jag hade mycket hellre medicinerats upp över öronen än försökt klara barndomen utan min bästa vän.

Ja det är ju förfärligt att det finns de som värderar hälsa mer än ett sällskapsdjur. Bara för att din allergi tålde att ha pälsdjur så är det inte alla som gör det, och det finns ingen anledning att chansa med barns hälsa.

Kan ni inte skaffa minigris istället?

Lite OT: Hörde en en barnallergolog säga att han tyckte att soc. anmälan skulle göras om föräldrar till pälsdjursallergiska barn skaffar pälsdjur.

Det är just mitt barns hälsa det handlar om, den mentala hälsan. Det är ett deprimerat barn med autism som desperat behöver en vän och enda gången på länge vi verkligen sett hen genuint avslappnad och öppen är med min mammas hund. Det är inte för min skull jag försöker hitta en möjlighet att skaffa hund.

Ja, det låter som självutnämnda godhetsapoatlar som inte ser till vad barnet egentligen vill, och vad som kanske är barnets bästa in the long run. Jag var också ensam och mobbad som liten, och hade svårt att knyta an till andra människor. Min hund var verkligen mitt allt.

Tanken är fin men om hen har allergi så får man hitta andra lösningar än det stora ansvar en hund faktiskt är. Det finns andra sätt att bearbeta depressioner, det finns annat man kan förgylla vardagen med. Och försök hitta nya vägar till riktiga vänskaper istället, det finns toleranta barn som vill leka med autister också.

Barn kan inte få allt de vill, det är oansvarigt att vara en sån förälder, särskilt som det nu dessutom strider mot barnets hälsa. Jag tvivlar inte på att din hund var en fantastisk vän, djur är härliga, men man måste tänka längre än näsan räcker.