• Anonym (M)

    Vad skulle du tänka om den här personen?

    Som rubriken lyder, vad skulle du tänka om en person med de här personlighetsdragen:

    - Lojal, pålitlig och monogam, har t.ex. aldrig förrått en vän eller varit otrogen.

    - Lever i enlighet med sina ideal, livet skulle kännas meningslöst om h*n inte gjorde det och h*n har extremt svårt för människor som fifflar, ljuger och bedrar.

    - Uppfattas som snäll, kör aldrig med pikar, personangrepp eller skuldbeläggande.

    - När h*n blir illa behandlad eller attackerad kan h*n underminera personen genom strategi snarare än att själv attackera.

    - Får ofta rollen som rådgivare/psykolog åt vänner och kollegor, särskilt chefer.

    - Mer rationell än känslostyrd, personen känner starkt för andra och har mycket empati, ibland för mycket, men anser att även om man inte rår för sina känslor så väljer man sina handlingar. H*n blir stressad av personer som är mycket känslostyrda, irrationella och inkonsekventa.

    - Värdesätter självdisciplin och även om h*n aldrig skulle säga det till någon så har h*n svårt att respektera människor som saknar självkontroll och styrs av sina behov. H*n har svårt för människor som skyller ifrån sig, smiter undan ansvar och kör offerretorik.

    - Har svårt för kallprat och analyserande som självändamål, men uppskattar diskussioner om alla möjliga ämnen.

    - Är bra på att snabbt överblicka en situation och se förbättringsområden eller lösningar på problem. Kan snabbt ta fram strukturer, planer och instruktioner.

    - Är saklig i sina resonemang, förstår att man inte ska vara brutalt ärlig eftersom det kan såra, men kan verka osentimental. H*n kan bortse från sina egna känslor när h*n löser problem med andra och hamnar därför sällan i konflikter eller relationsdraman.

    - Uppfattas som rolig med en lite absurd humor, får ofta andra att skratta, är enkel att umgås med och tycker om att bekräfta andra.

    - Har ibland svårt att förstå socialt samspel med personer h*n inte känner, får känslan av att andra vet något som h*n inte vet. H*n har lärt sig hur man gör och uppfattas som socialt kompetent men vet inte riktigt varför. H*n är inte bra på att flörta.

    - Har nästan inget behov av att känna grupptillhörighet utan värdesätter enskilda relationer och har därför mycket litet bekräftelsebehov, bryr sig inte om status, prestige och andras åsikter.

    - Har ett stort frihetsbehov, vill inte göra sig beroende av andra och har mindre socialt behov än vad som brukar anses normalt.

    Så vad tänker du - positivt, negativt, personlighetstyp, känner du igen dig själv i beskrivningen? Alla svar uppskattas.

  • Svar på tråden Vad skulle du tänka om den här personen?
  • Tow2Mater
    MammAmma skrev 2020-11-22 20:13:50 följande:
    Fast nej. Unik och udda är inte direkta synonymer. "Unik" har en positiv konnotation, i motsats till "udda".
    säger vem?
  • Anonym (E)
    Anonym (Samma lika) skrev 2020-11-22 20:00:08 följande:

    Jag känner igen mig i det mesta du skriver och uppskattar idag i huvudsak den jag är och personer som är som jag.

    Har inte svårt för att tolka sociala situationer (ev mer när jag var yngre?), tvärtom brukar jag vara rätt omtyckt, men överanalyserar allt så det är väldigt utmattande. Är därför helst med mina närmsta vänner eller helt själv.

    När jag var barn fick jag inte ta känslomässigt utrymme. Jag tror att det är därför jag som vuxen har svårt för andra som gör det. Nån slags undermedveten avundsjuka. Jag kan fortfarande vara lite jagsvag ibland, har svårt att ställa krav och så. Jag fick också motta mycket kritik vilket gjorde att jag lärde mig tänka igenom varje beslut för att inte få skäll. Även det planerandet och strategiska tankesättet är djupt rotat i mig idag. Svårt att slappna av, tyvärr.

    Skulle tänka att den du beskriver kanske har lite liknande bakgrund.


    Känner igen mig väldigt mycket i det här! Känns som vi har lite liknande uppväxt med. 
  • Anonym (E)
    Anonym (M) skrev 2020-11-22 16:42:48 följande:
    Det stämmer. Jag har ett stort behov av att förstå hur saker fungerar och det inkluderar mig själv. Sedan är jag förstås inte lika glasklar som min lista utan komplex som alla andra.

    Det där med strategierna är svårt att förklara. Jag är inte en beräknande person på det sättet att jag försöker manipulera andra för att få fördelar. Jag är snarare lite naiv och har blivit lurad flera gånger, kanske för att jag är som en öppen bok. Fast när jag inser att jag har blivit lurad så analyserar jag personens dåliga beteende och vänder det emot dem, som en form av spegling. Det handlar inte om hämnd utan om rättvisa och upprättelse.

    Jag avskyr orättvisor och när jag t.ex. har haft en chef som behandlar någon som skit eller en vän som blir utsatt för maktmissbruk så tar jag fram en strategi för att på ett sakligt vis belysa situationen så det inte råder någon tvekan om vem som har rätt och vem som har betett sig illa.

    Jag hänfaller aldrig till personangrepp eller får spel på personen utan jag vill att de kliver rätt i sin egen fälla och visar precis vilka de är. Svårt att förklara utan att exemplifiera men jag gör aldrig sådant oprovocerat. Av någon anledning blir jag väldigt klartänkt när jag är förbannad. Det tror jag är lite udda faktiskt. Jag blir ytterst sällan arg men när jag blir det så har jag goda skäl till det.
    Jag känner igen mig i detta sååå mycket själv ts! Blir också precis sån. Tycker det faktiskt är en väldigt positiv egenskap! Speciellt för min del som annars är väldigt tillbakadragen och inte vågar säga ifrån riktigt. Men när jag blir arg eller det uppstår tydlig orättvisa är jag också duktig på att säga ifrån och få den som har gjort fel att känna att dens beteende är granskat och fel. 
  • Anonym (M)

    Jag hade inte förväntat mig så diametralt skilda uppfattningar men det är verkligen tänkvärt.

    Jag tror att de som känner mig väl skulle skratta gott åt omdömet psykopat men ok, alla har rätt till sin åsikt. De vanligaste omdömena om mig är snäll, rolig och lite nördig. Däremot har jag själv råkat ut för en person med (konstaterat) psykopatiska drag och det tog tid innan jag förstod hur manipulerad jag hade blivit.

    Min instinkt är att skydda människor, inte skada dem, särskilt när det är någon jag är fäst vid. Jag vill absolut inte göra någon illa och får lätt dåligt samvete. Så funkar ju inte en psykopat och de bryr sig inte heller om värderingar.

    Är det grandiost att skriva att man inte känner hämndbegär? Jag känner rätt många som inte vill hämnas när de blir sårade eller illa behandlade utan blir ledsna och försöker gå vidare i stället. Det är nog inte särskilt unikt.

    Jag ser inte omdömet Aspergers som ett skällsord som det verkar vara för vissa i tråden. Det är möjligt att jag har sådana drag fast antagligen inte tillräckligt för en diagnos.

    Jag är så klart inte felfri. Jag lär mig mycket om mina brister genom andra och vet att jag har en del att jobba med. Mitt behov av frihet och självständighet är både ett personlighetsdrag och ett skydd mot att bli sårad, fast det blir jag förstås ändå.


    Anonym (Samma lika) skrev 2020-11-22 20:00:08 följande:

    Jag känner igen mig i det mesta du skriver och uppskattar idag i huvudsak den jag är och personer som är som jag.

    Har inte svårt för att tolka sociala situationer (ev mer när jag var yngre?), tvärtom brukar jag vara rätt omtyckt, men överanalyserar allt så det är väldigt utmattande. Är därför helst med mina närmsta vänner eller helt själv.

    När jag var barn fick jag inte ta känslomässigt utrymme. Jag tror att det är därför jag som vuxen har svårt för andra som gör det. Nån slags undermedveten avundsjuka. Jag kan fortfarande vara lite jagsvag ibland, har svårt att ställa krav och så. Jag fick också motta mycket kritik vilket gjorde att jag lärde mig tänka igenom varje beslut för att inte få skäll. Även det planerandet och strategiska tankesättet är djupt rotat i mig idag. Svårt att slappna av, tyvärr.

    Skulle tänka att den du beskriver kanske har lite liknande bakgrund.


    Det ligger mycket i det du skriver. Jag har faktiskt en liknande bakgrund. Jag skulle inte säga att jag blir avundsjuk på personer som tar utrymme men att jag blir väldigt provocerad av orättvisor och att jag vill beskydda den ?svagare? parten har säkert med min uppväxt att göra.
  • Tow2Mater
    MammAmma skrev 2020-11-22 20:29:55 följande:
    Alla som förstår sig på lingvistik.
    De har felöversatt från engelska.

  • Anonym (M)
    Anonym (E) skrev 2020-11-22 20:26:27 följande:

    Jag känner igen mig i detta sååå mycket själv ts! Blir också precis sån. Tycker det faktiskt är en väldigt positiv egenskap! Speciellt för min del som annars är väldigt tillbakadragen och inte vågar säga ifrån riktigt. Men när jag blir arg eller det uppstår tydlig orättvisa är jag också duktig på att säga ifrån och få den som har gjort fel att känna att dens beteende är granskat och fel. 


    Jag tycker också att det är positivt. Det har hjälpt mig mycket när jag eller andra har gått igenom svåra händelser.

    Problemet är väl att man kan uppfattas som känslokall. Jag blev utsatt för ett brott (misshandel) för flera år sedan och även om jag grät floder så var jag helt fokuserad i kontakten med myndigheter och polis. Jag betedde mig inte som ett typiskt offer men det är så jag fungerar.

    Annars är det nästan bara positivt.
  • MammAmma
    Tow2Mater skrev 2020-11-22 21:00:43 följande:

    De har felöversatt från engelska.


    Okej, men det var ju du som radade upp så kallade synonymer till ordet unik, alltså trodde du inte att det var fel.
  • Anonym (M)
    Tow2Mater skrev 2020-11-22 20:10:25 följande:

    :Synonymer till unikensam i sitt slag, enastående, exklusiv, alldeles särskild, sällsynt, sjusärdeles, oöverträffad, makalös, utan like, allenastående, egen, enda, ensam, exceptionell, oefterliknelig, ojämförlig, originell, outstanding, ovanlig, special, speciell, sällspord, rar, egenartad, udda:


    Jag har alltid tänkt att udda har negativa konnotationer. För mig har det inte varit en positiv känsla utan snarare av att vara fel och en besvikelse för andra.
  • Anonym (Samma lika)
    Anonym (M) skrev 2020-11-22 20:52:49 följande:

    Det ligger mycket i det du skriver. Jag har faktiskt en liknande bakgrund. Jag skulle inte säga att jag blir avundsjuk på personer som tar utrymme men att jag blir väldigt provocerad av orättvisor och att jag vill beskydda den ?svagare? parten har säkert med min uppväxt att göra.


    Ok, tolkade det du skrev om att du har svårt att respektera folk som är dåliga på självkontroll och styrs av sina behov som att det innefattade känslostyrda människor också. Men det skrev du ju inte. Men egentligen funkar min teori på personer utan självkontroll öht också, jag har också svårt för dem, men efter självrannsakande tror jag ändå att det grundar sig i avund, även fast jag bara känner irritation eller att de är som barn. Men förstår inte varför jag annars skulle bli så provocerad, har generellt mycket överseende med människors svagheter.
Svar på tråden Vad skulle du tänka om den här personen?