Jag vill nu men han vill inte..

Om du har bestämt att du ska ha barn innan du fyller 30 så antar jag att du gjort det klart för din kille tidigare och han har fördröjt det? Du sade väl inte detta nu i den här diskussionen?

Jag sa tidigare till honom att jag vill bli gravid innan jag blir 30

Vet inte exakt hur er situation ser ut men är "tidigare" 3 veckor sen eller ett/flera år sen? :) Jag hade väntat in honom efter hans premisser om jag såg min framtid med just den här personen och föräldern till mitt framtida barn. Skulle han dock säga 2 år igen sen efter den "avtalade" tiden kanske man får bestämma då om man har en gemensam framtid ihop eller inte. Men förstår givetvis att det är ledsamt när man vill olika!!

Du kanske kan fråga honom vad det är som får honom att tveka. Hans svar att det "är mycket generellt", så kommer det ju alltid vara! 

Ta ett snack och fundera på hur ni båda ska göra. Var inte oärlig och sluta ta p-piller utan att berätta, det är en hemsk sak att göra mot en man, tycker jag. 

Kanske är ni inte rätt för varandra, om du själv tvivlar på er bara för att han inte vill just nu. 

Ni kanske får sätta er ner och diskutera igenom allt lite mer genomgående.

Varför är det viktigt för dig att bli gravid innan 30, under 2021?

Vad mer konkret är "för mycket" nu? Pandemin? Något med jobb? Boende? Ekonomi?

Vad tänker han ska hinna hända på ca 2 år?

Och så vidare.

Hur länge har ni varit ihop? Du skriver pojkvän, bor ni ihop eller är ni bara tillsammans. Om ni bor ihop, hur länge har ni varit sambo?

Jag förstår att DU är där, att du är redo, att du har längtan. Samtidigt måste ju han också känna sig redo. Han kanske inte tycker ni varit tillsammans nog länge, eller bott ihop nog länge, och samtidigt är det mycket med annat. Då kan jag också förstå att han vill vänta lite - samtidigt som jag absolut förstår din längtan.

Om ni får mer förståelse för varandra, då kanske ni båda kan tänka er att gå några steg närmare varandra. Han kanske kan behöva leda bygget mer en period i början, så kanske mot nästa höst/vinter skulle kunna passa för försök. Då blir det ju också under 2021 ni börjar försöka, men inte så snart som om några månader.

Ingen av er har ju rätt eller fel här, ni behöver bara komma fram till något som känns rätt för båda. Han kan ju lika gärna hävda att det är egoistiskt av dig att vilja skaffa barn när han ska leda ett sommarstugebygge och ha fullt upp med det, som du hävdar att det är egoistiskt att vänta med att försöka p.g.a. stugbygge. Båda delarna kan ju ses som egoistiska beroende på hur man ser på det.

Tro mig, det är fantastiskt att skaffa barn när båda är 110 % med på det tåget och vill lika gärna! Däremot kryllar det av trådar här på forumet, skrivna av ledsna gravida vars partners är oengagerade o.s.v.

Jag tycker det låter som att ni som par inte är redo för barn. Jag vet att det är tråkigt att höra men kanske är det lika bra att få upp ögonen för det.

Jag tycker inte man ska stirra sig blint på att ni bara varit ett par i si och så länge (eller kort av vad vissa tycker). Om han uttrycker att han uppenbarligen inte är redo så är ju inte ni som par redo, oavsett om du själv är redo eller inte. Du måste tänka inåt. Är du redo att vänta så länge som din partner vill vänta? Är det viktigast att ha barn med din partner eller bara ha barn rent allmänt? Sätt en gräns för dig själv - hur länge kan du tänka dig att vänta? Om det är så att du vill ha barn med din partner, kan du tänka dig att mötas någonstans? Om tiden han vill vänta är en dealbreaker för dig är det kanske dags att gå isär.

Det låter som att ni är ganska synk i tankarna. Visst är den här typen av frågor känsliga men om du försöker backa ett steg. Du vill bli gravid under 2021. Om du blir gravid i januari skulle ni ha barn om 10-11 månader. Om du blir gravid i december skulle ni ha barn om 20 månader. Han säger att han vill att ni ska ha en bebis inom 24 månader. Det diffar inte många månader i er bild, så om ni är så här nära i tankarna har ni goda möjligheter! 

Om du blir gravid i december 2021 borde barnet födas framåt september 2022, vilket är om 20-21 månader. 

Precis. Det kanske känns som ni står mil ifrån varandra, men ni låter ganska överens. Dessutom tar det väl i genomsnitt ett år att bli gravid från försöksstart så ni båda kanske kan ge och ta lite.

Lycka till!

Han har ju rätt i det, du kan bli gravid direkt. Klokt av honom att känna efter. Eller skulle du säga upp dig, sälja allt du har för att segla jorden runt efter bara två veckors betänketid? Att bli förälder är ett större beslut än så tycker jag.

Min man började lyfta att han ville ha barn för 2,5 år sedan. Jag är 5 år yngre och hade precis tagit examen. Sa att jag inte ville ha barn då utan göra karriär först. Sa 3-4 år, vi pratade om de ganska mycket i perioder och inget i andra perioder. Men vi kom fram till att jag skulle ta ut spiralen efter 2 år. Vilket kändes rätt, hade han inte varit drivande så hade jag nog inte känt mig redo. Men vet att jag vill ha barn med honom. Så i juni tog jag ut spiralen, blev gravid i aug som tyvärr slutade i missfall i oktober. Min man blev nog mer förkrossad än mig över de, då vi båda är överens om att försöka igen. Så förhoppningsvis blir vi gravida inom en snar framtid. Jag vill absolut ha barn men om de är nu eller om något år gör mig inte så mycket. Tror mycket på en kompromiss. Prata med varandra ur bådas perspektiv. Låt de smälta var för sig. Jag hade nog sparkat bakut om man min saskagga barn eller att han lämna mig för 2,5 år sen. Man är två om de. Sen är de lättare för en man att leva som vanligt under graviditeten. Vi har varit ihop i 8,5 år.

Min man började lyfta att han ville ha barn för 2,5 år sedan. Jag är 5 år yngre och hade precis tagit examen. Sa att jag inte ville ha barn då utan göra karriär först. Sa 3-4 år, vi pratade om de ganska mycket i perioder och inget i andra perioder. Men vi kom fram till att jag skulle ta ut spiralen efter 2 år. Vilket kändes rätt, hade han inte varit drivande så hade jag nog inte känt mig redo. Men vet att jag vill ha barn med honom. Så i juni tog jag ut spiralen, blev gravid i aug som tyvärr slutade i missfall i oktober. Min man blev nog mer förkrossad än mig över de, då vi båda är överens om att försöka igen. Så förhoppningsvis blir vi gravida inom en snar framtid. Jag vill absolut ha barn men om de är nu eller om något år gör mig inte så mycket. Tror mycket på en kompromiss. Prata med varandra ur bådas perspektiv. Låt de smälta var för sig. Jag hade nog sparkat bakut om man min saskagga barn eller att han lämna mig för 2,5 år sen. Man är två om de. Sen är de lättare för en man att leva som vanligt under graviditeten. Vi har varit ihop i 8,5 år.