• Anonym (Tilda­)
    Sun 22 Nov 2020 23:15
    78 visningar
    4 svar
    4
    78

    Separationsångest

    Min sambo måste resa tillbaka till sitt hemland för vi ska kunna söka anknytning för få uppehållstillstånd. Vi står varandra väldigt nära och jag har haft mycket stöd från honom när jag blev sjuk detta året. Nu när han ska resa har jag såna panikkänslor. Vet inte hur jag ska klara denna långa väntan. Det är så speciell situation också med Corona så man är ju isolerad mer än annars också. Samt rädsla att han eller jag ska bli sjuk. Behöver stödjande ord. Så jag fixar detta. Jag är så van att han är så nära psykisk och fysiskt och nu ska vardagen vara helt annorlunda. Har någon upplevt något liknade och hur fixa ni det? Tanken vara utan honom kanske mer än ett år känns så outhärdlig

  • Svar på tråden Separationsångest
  • Anonym (Lilys­mamma)
    Mon 23 Nov 2020 05:08
    #1

    Usch jag lider med dig! Min pojkvän är inte ifrån Sverige men inom Eu och vi har varit oskildbara sedan dag 1! Nu har vi även barn ihop och han är verkligen min klippa.

    Jag förstår verkligen att det måste vara väldigt jobbigt och speciellt under dessa tider! Förhoppningsvis tar det inte allt för lång tid innan han kan komma tillbaka men om inte annars kanske du kan åka och hälsa på honom?

  • Anonym (Tilda­) Trådstartaren
    Mon 23 Nov 2020 05:42
    #2

    Tack för dina ord. Jag uppskattar dem verkligen. Det samma för oss. Sedan den dag vi träffades har vi inte varit utan varann. Han har precis rest. Jag måste tänka positivt nu. Bara kämpa för att han ska få återvända. Jag också så ledsen över allt han måste gå igenom. Han ska utanför Europa. Vi har inga gemensamma barn. Mina barn gråter för de älskar honom också. Tusen tack för dina ord om det dröjer över ett år så får vi hitta något land där vi kan ses. Vi måste klara detta. Ingen ska få skilja oss åt.

  • Anonym (Lilys­mamma)
    Mon 23 Nov 2020 06:36
    #3
    Anonym (Tilda) skrev 2020-11-23 05:42:51 följande:

    Tack för dina ord. Jag uppskattar dem verkligen. Det samma för oss. Sedan den dag vi träffades har vi inte varit utan varann. Han har precis rest. Jag måste tänka positivt nu. Bara kämpa för att han ska få återvända. Jag också så ledsen över allt han måste gå igenom. Han ska utanför Europa. Vi har inga gemensamma barn. Mina barn gråter för de älskar honom också. Tusen tack för dina ord om det dröjer över ett år så får vi hitta något land där vi kan ses. Vi måste klara detta. Ingen ska få skilja oss åt.


    Ja precis tänk positivt! Planera för framtiden vad ni ska hitta på eller en överraskning???? och precis som du sa ni kanske kan hitta något land där ni kan ses. Inget är omöjligt!

    Allt kommer gå bra ska du se!????
  • Anonym (Tilda­) Trådstartaren
    Mon 23 Nov 2020 07:19
    #4

    Dina ord stärker mig! Tack! Får tänka att alla har ju inte turen att få uppleva kärlek. Allt kommer bli bra. Måste få bra rutiner så tiden går snabbt. Mådde så dåligt så hjälper skriva av sig. Inte samla allt inom mig. Tack fina människa jag känner inte dig men dina ord var en tröst

Svar på tråden Separationsångest