Som rubriken lyder. Läraren hade tvingat mitt barn att lämna in sin i mobillådan idag även fast hon inte rör den på lektionstid. Min dotter är väldigt skötsam och gör alltid det hon ska. Hon har autism och grav ångestproblematik, klockan är till för att hon ska ha tryggheten i att veta att hon alltid kan nå oss om hon behöver någon som kan lugna ner henne.
Har inte hört något från skolan.
Skolan vet.
Det handlar inte om att hon ringer och är ledsen över att något hänt, utan det kan vara en tanke som kommer upp i huvudet och då låser hon sig och drar sig undan. Ingen märker något. Det är skillnad på det ni beskriver och min dotters ångest.
Nu är det tex tanken på att människor åldras som triggar henne och det är bara vi föräldrar som når henne när hon får ångest. Hon är vanligtvis väldigt tystlåten och tillbakadragen, så hittills har ingen uppfattat det i tid och de få gånger de märkt något har de bara förvärrat det. Vi har hanterar det här sen fyraårsåldern, hon är elva nu. Vi vet vad vi gör.
Hade det inte varit bättre för alla om npf-barn sattes i egen skola där det fanns andra resurser och man kunde specialanpassa utbildningen och miljön in absurdum utifrån allas variationer? Så kunde alla normala elever få normala förhållningsregler och lugn och ro i klassrummet.
Hade det inte varit bättre för alla om npf-barn sattes i egen skola där det fanns andra resurser och man kunde specialanpassa utbildningen och miljön in absurdum utifrån allas variationer? Så kunde alla normala elever få normala förhållningsregler och lugn och ro i klassrummet.
Hade det inte varit bättre för alla om npf-barn sattes i egen skola där det fanns andra resurser och man kunde specialanpassa utbildningen och miljön in absurdum utifrån allas variationer? Så kunde alla normala elever få normala förhållningsregler och lugn och ro i klassrummet.
Barn med funktionshinder kan lära sig att rätta in sig i ledet, om föräldrarna slutar kräva specialbehandling. Adhd och asperger är inte samma sak som att vara rullstolsburen trots att många föräldrar hävdar det. En rullstolsburen kan inte lära sig att gå, men ångestproblematik går att bli av med. Ofta genom kbt som innebär att utsätta sig för det som är jobbigt. Din dotter var utan klockan och allt gick bra. Förstärk det istället.
Jag håller med. Men samtidigt vart går gränsen inom NPF? Mitt barn med medel autism men fullt intelligent lugn och skötsam, skulle klara skolan alldeles utmärkt om det bara var en lugnare klass/skolmiljö. Utan tex gapiga "normala" barn och gapiga ADHD barn. Som stör koncentration och skolarbetets flyt jämt och ständigt. Bara gapar rätt ut om allt när det passar. Barn utan funktionshinder kan klara det (kanske i större utsträckning) medans lugna tysta barn inom austismspektrat blir störda enormt mycket. Så ska de försöka hitta tillbaka gång på gång under lektionen till vad de höll på med
De behöver verkligen lugn och ro.
Hade det inte varit bättre för alla om npf-barn sattes i egen skola där det fanns andra resurser och man kunde specialanpassa utbildningen och miljön in absurdum utifrån allas variationer? Så kunde alla normala elever få normala förhållningsregler och lugn och ro i klassrummet.
Barn med funktionshinder kan lära sig att rätta in sig i ledet, om föräldrarna slutar kräva specialbehandling. Adhd och asperger är inte samma sak som att vara rullstolsburen trots att många föräldrar hävdar det. En rullstolsburen kan inte lära sig att gå, men ångestproblematik går att bli av med. Ofta genom kbt som innebär att utsätta sig för det som är jobbigt. Din dotter var utan klockan och allt gick bra. Förstärk det istället.
Barn med funktionshinder kan lära sig att rätta in sig i ledet, om föräldrarna slutar kräva specialbehandling. Adhd och asperger är inte samma sak som att vara rullstolsburen trots att många föräldrar hävdar det. En rullstolsburen kan inte lära sig att gå, men ångestproblematik går att bli av med. Ofta genom kbt som innebär att utsätta sig för det som är jobbigt. Din dotter var utan klockan och allt gick bra. Förstärk det istället.