Jobbade för flera år sedan som au pair utomlands i en familj med ett totalt annorlunda synsätt på barnuppfostran än vi har i Sverige. Hos en mycket troende familj, som var mycket strikta och bla för barnaga... väldigt annorlunda synsätt mot i Sverige.
Välkomna att fråga vad ni vill
Vilken Värdsdel?
Har du agat barnen själv ?
Jag har också jobbat som au pair i en familj i England där barnen agades , jag har sagt upp mig , det var hemskt att vara där utan att kunna hjälpa , eftersom föräldrarna hade rätten på sin sida.
Vilken Värdsdel?
Har du agat barnen själv ?
Jag har också jobbat som au pair i en familj i England där barnen agades , jag har sagt upp mig , det var hemskt att vara där utan att kunna hjälpa , eftersom föräldrarna hade rätten på sin sida.
Nej det gjorde jag aldrig, klarade inte av det. Däremot har jag förberett dem på det och också varit i samma rum.
Stackars barn.
Men det är tyvärr inte mycket man kan göra om föräldrarna inte gör något olagligt i det landet.
Så är det ju, ?fördelen? med att denna familjs aga var planerad och strukturerad var att barnen inte blev fysiskt skadade såsom många barn blev när föräldrarna bara slog i affekt.
De förberedde alltså barnen på att de skulle få aha, så fick de tänka på det och veta om vad som skulle ske. Ett straff i sig. Men kanske bättre än föräldrar där som bara slog rätt ut, minns speciellt en pojke på 2 år som fick en ordentlig smäll för att han hällde ut gröten, slutade med hjärnskakning
Hur gamla var barnen och vad var det för bestraffningar dom fick?
Vad var det du skulle förbereda dom på?
Förstod verkligen barnen varför dom blev agade?
Kunde dom innan dom gjorde något förstå att det skulle leda till agning?
Var dom rädda/oroliga inför att gå och vänta på att bli agade?
Var det enbart ena föräldern som agade?
Vad barnen rädda för den föräldern som agade dom?
Jobbade för flera år sedan som au pair utomlands i en familj med ett totalt annorlunda synsätt på barnuppfostran än vi har i Sverige. Hos en mycket troende familj, som var mycket strikta och bla för barnaga... väldigt annorlunda synsätt mot i Sverige.
Välkomna att fråga vad ni vill
Jag jobbade som Au Pair i Edinburgh 1987-1988. Barnen som var mellan 3-11 år agades allihopa, ibland på bar rumpa. Det var hemskt att inte kunna göra något. De ville att jag skulle aga dem med om de inte skötte sig när föräldrarna var ute men det vägrade jag. Kommer ihåg flera gånger jag gick in på toa och grät när jag hörde tjuten från barnen som agades.