Kontakt med exet i framtiden

Barn nr 1. Har aldrig haft kontakt med pappan. Han var aldrig mer än en pojkvän då jag var mycket ung. Han ville inte ha barn. När barnet blev tonåring hade de egen kontakt utan min inblandning. Nu är barnet vuxet och sambo. De har sporadisk kontakt. Men inte med mig.

Barn 2. Påtvingat samarbete då vi separerade när barnet var litet. Kontakten blev bättre vartefter barnet blev äldre och vi kunde gemensamt ordna studenten. Nu när barnet är vuxet har vi noll kontakt i princip. Nån enstaka gillad bild/status på Facebook men i övrigt noll.

Barn 3. Är i tonåren och vi har haft ett långt äktenskap och vi är idag bästa vänner. Men det tog ett par år efter skilsmässan innan vi kunde komma dit.

Mitt äldsta barns pappa träffade bara dottern 1 gång om året de första 5 åren. Jag körde 70 mil för att han ens skulle engagera sig i det mötet.

Mellan 5-10 årsålder fick han nya barn och träffade inte vår dotter alls.

Sedan kontaktade dottern honom och jag ringde och upplyste honom om att det var bra om syskonen fick en relation. Så då träffades de 2 ggr /året fram tills dottern var 16.

Idag är dottern vuxen och ringer pappan ca 4 ggr per år. Hon har en bra relation till sin ena syster .

Men jag har ingen relation alls med pappan

Jättebra kontakt med fadern och beror på flera saker: han vill ha kontakt med barnen och jag vill att de ska ha sin fader i sitt liv.
Det är viktigt att mer eller mindre ha ett muntligt avtal om VAD ni FÅR skriva med varandra om så det inte glider över till flirt, sexting och sånt. Det är farligt! Eller att HAN ska hjälpa dig med byta glödlampa och sånt. När ni säger vad ni får ha kontakt om så gäller det säga vad ni inte ska ha kontakt om med, som ovan!
Vi sa från början: allt som berör barnen som inte kan skrivas ner i mail får ringas eller sms:as. Går det ska vi alltid maila eller sms:a. Ringa bara OK om det är akut tex. försäkringspapper, benbrott men inte om lillen tappar tanden. Sånt som berör pappa veckan så HAN HINNER förberedda sig på ett gott sätt eller behöver finnas där som mentalt stöd för vårt barn.
Annars är det mail, tex. vidabifoga skolgrejer, skolutflykter, löss. Vi brukar skriva ett mail till varandra om veckans viktigast. Detta gäller även om vi önskar ha barnen vissa dagar extra eller likanande. Det ska ses som en proffiosnell roll till varandra om barnens bästa, då blir det mindre skuldsamvete OCH dokumenteras om någon part glömmer bort något eller skulle behövas i domstol!

Överlag håller vi oss borta från varandras liv. Jag grattar när han fyller år, när hans nya fyller år får de alltid blommor. Men jag ger inte blommot åt deras bröllopsdag. Nu när kidsen har halvsyskon så får de gärna köpa presenter men får komma överens med deras pappa om vad de ska måla, köpa och sånt. Det är deras familj men ger även blommor där haha. Det är ett sätt att visa respekt och att vår relation inte handlar om oss utan barnen.