Förskollärare ohälsa

Ja så där kan det vara. Du kanske har hamnat på fel arbetsplats. Just nu tror jag du behöver en sjukskrivning däremot så prata med din läkare.

Du skulle ha läst till socionom. Jag vet inte vad din familj tror att man jobbar med då men det finns en otrolig bredd inom den kategorin! Det är inte bara ekonomisk handläggare på soc eller hvb-boenden med våldsamma människor liksom. Dessutom är riktigt många skolkuratorer eller samtalskuratorer socionomer med ett väldigt milt klientel, eller inom sjukvården för den delen. Man kan jobba som handläggare inom äldrevård eller med handikappade som LSS-handläggare. Företagshälsovården är en annan möjlig arbetsplats eller inom familjeterapi. Dessutom är det många som vidareutbildar sig till psykoterapeuter eller startar eget. Du borde självklart ha tagit reda på lite mer kring det här på egen hand istället för att lyssna på andra.

Jag har 6,5 års studier bakom mig och känner samma som dig, jag blev dessutom utbränd på ett av mina första jobb och det tog många år att komma tillbaka från. Helt frisk blir jag aldrig utan kommer alltid vara stresskänslig i framtiden. Jag har varit föräldraledig och kommer starta eget på halvtid och jobba på halvtid så jag orkar med arbetslivet. Tidigare har planen varit att bara helt byta yrke. Jag gillar ju många delar av jobbet men det finns mycket skit man inte borde behöva hålla på med ens. Får se hur det blir. Nåt du kan ta med dig från min upplevelse var att läkaren varnade mig att jag riskerade permanent hjärtfel om jag stannade i dåvarande situation, du kan också få långt att ta dig tillbaka om du låter det här gå för långt innan du gör några förändringar.

Ja så där kan det vara. Du kanske har hamnat på fel arbetsplats. Just nu tror jag du behöver en sjukskrivning däremot så prata med din läkare.

Du skulle ha läst till socionom. Jag vet inte vad din familj tror att man jobbar med då men det finns en otrolig bredd inom den kategorin! Det är inte bara ekonomisk handläggare på soc eller hvb-boenden med våldsamma människor liksom. Dessutom är riktigt många skolkuratorer eller samtalskuratorer socionomer med ett väldigt milt klientel, eller inom sjukvården för den delen. Man kan jobba som handläggare inom äldrevård eller med handikappade som LSS-handläggare. Företagshälsovården är en annan möjlig arbetsplats eller inom familjeterapi. Dessutom är det många som vidareutbildar sig till psykoterapeuter eller startar eget. Du borde självklart ha tagit reda på lite mer kring det här på egen hand istället för att lyssna på andra.

Jag har 6,5 års studier bakom mig och känner samma som dig, jag blev dessutom utbränd på ett av mina första jobb och det tog många år att komma tillbaka från. Helt frisk blir jag aldrig utan kommer alltid vara stresskänslig i framtiden. Jag har varit föräldraledig och kommer starta eget på halvtid och jobba på halvtid så jag orkar med arbetslivet. Tidigare har planen varit att bara helt byta yrke. Jag gillar ju många delar av jobbet men det finns mycket skit man inte borde behöva hålla på med ens. Får se hur det blir. Nåt du kan ta med dig från min upplevelse var att läkaren varnade mig att jag riskerade permanent hjärtfel om jag stannade i dåvarande situation, du kan också få långt att ta dig tillbaka om du låter det här gå för långt innan du gör några förändringar.

Mitt råd är att prova att arbeta på andra skolor och prova att arbeta på olika förskolor. Sök ALLA förskollärarjobb som du kan hitta! 

Och byt jobb tills du hittar rätt.

Du ska hitta arbetskamrater som är solidariska och har humor. Som är ödmjuka och hjälpsamma. Då kan ni hålla ihop om föräldrar ger sig på er och ni kan tillsammans se till att hålla de flesta föräldrar nöjda. Och stötta varandra de gånger någon ger sig på er. Du ska hitta kollegor som är intresserade av sitt jobb och vill driva verksamheten framåt. Som inte fokuserar på att verka bra själva utan bara vill att barnen ska ha det bra och som är genuint intresserade av både dig och barnen. 

Sedan finns det även bra chefer. Som satsar pengar när det behövs, trots att de har order uppifrån att spara: som ser till att ni får vidareutbildning och bra planeringstid. 

Var inte solidarisk! Stanna INTE terminen ut. Utan säg upp dig så fort du får napp. Se till att höja lönen när du byter jobb också. Berätta INTE om ditt dåliga mående, utan bryt den känslomässiga kontakten så mycket det går med nuvarande jobbet och fokusera istället på framtiden. Det är ditt jobbs fel att du inte är i själslig jämvikt och du ska bara därifrån nu utan att ge dem fler chanser och du ska inget förklara. 

Ditt nuvarande jobb är inget att satsa på så bara släpp det jobbet. Ingen ide att prata med chefen. 

Du ska se om ditt eget hus och se till att du inte bränner ut dig. Du har redan stannat för länge. Det är din arbetsmarknad och nu byter du jobb tills du hamnar någonstans där allt känns rätt. Det är din skyldighet till dig själv. Då kan du utvecklas i ditt jobb och må bra med barn och föräldrar. 

Var inte rädd för att byta, för det finna en bra arbetsplats som väntar på dig. Det kanske inte blir så att du stannar på den där bra arbetsplatsen heller: det kanske bara är där du är tills du vet vad du verkligen vill arbeta med, men du förtjänar att ha det bra medan du funderar. 

Jag är förskollärare och jag stannade på gränsen till för länge på dåliga arbetsplatser, tills jag lärde mig att gå vidare och leta efter bra ställen. Just nu har jag den perfekta arbetsplatsen och om det förändras på grund av pensionsavgångar och chefsbyten så stannar jag inte en sekund om jag får dåliga vibbar.