till kvinnor har du någon gång slagits med en annan tjej/kvinna?

Ja iaf minst en gång som jag kommer ihåg. En tjej hade varit full och stött på min kille framför mig och en grupp andra människor. Hon påstod då att hon tog fel på honom och hennes egen kille (som var ungefär hälften så smal). Vi träffades några dagar senare hos en bekant (dagtid) och händelsen kom upp men hon påstod att hon inte ens varit där, sa att jag ljög och ringde till o med sin kusin för att få medhåll om att hon varit där hela kvällen. Direkt när hon lagt på luren flög hon på mig och började försöka brottas, dra i mitt hår osv. Jag sa lugnt åt hennes kille att ta bort henne men ingen ingrep så jag klämde ihop hennes struphuvud och sa lugnt åt henne att släppa mig, och det gjorde hon då och sprang därifrån arg och skrikande. Det var första och enda gången hon försökte ge sig på mig.

Oj, snyggt hanterat! Önskar att jag hade hanterat det så, men jag blev så jäkla rädd. Först gjorde jag...ingenting. Sedan knuffade jag bort henne från mig, sparkade henne mellan benen och sparkade henne sedan i ansiktet när hon böjde sig fram.

Jag var lit orolig först när hon kom emot mig, jag hade ju ingen aning om vad hon kunde ta sig till men sen var jag mest irriterad. Det låter som att du också råkade ut för nåt slags psycho, en del startar verkligen fysiska bråk för väldigt små saker. Tänk på att inte gå till överdrift bara, att sparka henne i ansiktet var ju över gränsen som du nog förstår själv.

Fyller snart 33 år och har med handen på hjärtat ALDRIG ens hamnat i dispyt med en annan kvinna när jag i yngre åren var ute på vift var och varje helg.

Jag vet inte, men jag är inte en sådan person varken nykter eller på fyllan som söker mig till situationer som kan spåra. Däremot! Min svägerska (urs) vi har ingen kontakt med henne idag då hon är djupt nedgången med både droger och alkohol. Men, när vi var tonåringar så började hon vara ute i svängen, och jäklar - hon kunde helt oprovocerat gå förbi en tjej och klappa på henne. Första gången jag stötte på henne rapade hon mig rakt i fejjan.

Hon har välla varit i slagsmål med tjejer fler gånger än både fingrar och tår kan räkna. Dock med män också. Efter tonåren ledde detta till grövre våld. Knivar som stoppades i pojkvän, flaskor som slogs i huvudet på folk osv.

Innan vi sade upp relationen till henne (0.5 år sedan) hon är 35 år nu, så. Blir hon ibland LOB (heter det så?) Pga kraftig påverkan utomhus och bråk på krogen. Hon älskar att bråka med folk. Eller älskar, det gör hon nog inte.. men det är nog svårt att bryta mönstret slänger hon inte nått botten.

Ingen annan jag känner har slagits med en tjej. Ingen av mina vänner. Osv.

Ja, dessvärre. Är bi och min flickvän, numera ex, hade rätt okontrollerbar borderline, var extremt sjukligt svartsjuk och paranoid. Hon är även sinnessjukt snygg och vi hade helt gudomligt sex vilket väl gjorde att det förhållandet pågick för länge. 

Men hon slog mig några ggr, sen när jag tröttnade och slog tillbaka så vek hon undan som det fega lejonet ungefär. Märkligt med vissa som tar sig rätten att slå, när det inte är ett lätt och gråtande byte utan dom själva får ont så är det inte lika kul. Men det var inte lätt med en 90-kilos ständigt gymmande superaggressiv lång kvinna som motståndare mot mina 60 kilo, usch :(

När jag gick i fyran slogs jag med en klasskompis på en rast. Det kändes pinsamt sedan och vi kände oss båda för gamla för att lösa konflikter på det viset, så efter det hittade vi båda andra vägar.

Ja, med min syster i ungdomen.

Nej, aldrig.

Aldrig slagsmål, däremot har jag fått en knuff och en örfil av en annan kvinna en gång. Eller kvinna och kvinna. Vi var i övre tonåren, så det är väl gränsfall. Hon flög på mig för att jag pratade med hennes pojkvän. Jag slog inte tillbaka, men hade hon gjort något mer hade hon fått en rak höger. Sedan lämnade jag festen. Den tjejen var inte välkommen i sällskapet mer, då hon hade gett sig på andra tjejer också, vid andra tillfällen. Sådana psykbrudar ska hållas kort. Hade jag hånglat med hennes pojkvän eller dylikt, hade jag förstått henne bättre, men vi gjorde inget sånt.

Syrran och jag slogs ibland som barn, men aldrig allvarligt. Någon gång bråkade jag även med en klasskompis, men barndomen räknar jag inte. Jag tolkade frågan som att det gällde tonåren och uppåt, då normala människor inte slåss. Barn har inte samma konsekvenstänk, även om våldsamma barn också kan vara ett orostecken, samt regelrätta slagsmål givetvis aldrig är ok.

Aldrig i vuxen ålder. Jag går hellre undan, men skulle inte tveka att försvara mig om jag blev tvungen. När jag var 14 flög en tjej i parallellklassen på mig. Jag hade tydligen sagt eller gjort något som misshagade henne, och hon var en sån som bråkade med många. Jag knuffade undan henne och dunkade hennes huvud i en vägg. Sedan förklarade jag att om hon någonsin rörde mig igen, skulle hon få så mycket stryk att hon inte kunde resa sig på en månad. Det var första och sista gången hon gav sig på mig.

Hänt ofta på fest, finns en tjej som ALLTId slåss med andra tjejer på olika fester, hon bor i Gbg. Hatar verkligen henne. Vi slogs en gång på en fest så att båda fick uppsöka sjukvård. Som tur är bor jag inte där längre.

Även en galning till kvinna som tog strupgrepp på mig på stan en gång för att jag sa till när hennes hund betedde sig illa åt.

Kan tillägga att hon både slog och sparkade, så det var inte bara lite gruff son fick mig att markera så. Ingen av oss fick dock några allvarliga skador.

En gång, i 20-års åldern. Jag var på nåt uteställe och snackade lite med en kille när jag väntade på att få beställa dricka. Hon kom bakom mig slet tag i mitt hår så jag flög baklänges. Sa att jag skulle ge fan i hennes kille och gav mig en örfil. Jag puttade bort henne men hon kom flygande igen så jag slog till henne med knuten näve. Sen högg hennes pojkvän tag i henne och bar henne skrikande och sprattlande därifrån.

Så jäkla ovärdigt.

Jag har aldrig förstått varför vissa beter sig så där. För även om de flesta inte gör det, är det ju inte helt ovanligt. Om min kille eller man gjorde något olämpligt med en annan tjej eller kvinna, skulle jag bli mer arg på honom än på tjejen. Och aldrig bara för ett oskyldigt samtal. Jag blev också angripen helt oprovocerat. Den tjejen straffade ut sig från vår bekantskapskrets, var inte längre välkommen på fester eller andra tillställningar. Så hon förlorade ju själv på det.

Men exakt! Nu pratade vi ju bara lite men säg att vi hade hånglat - då är det väl HONOM hon ska bli förbannad på?! Jag hade ingen aning om att han var upptagen och som sagt, vi pratade bara lite. Stod bredvid varandra, nära, eftersom det var trångt.

Kanske det är mest bara lite smågnabb ibland? Tjejer verkar överlag lugna