Snälla peppa mig. Hur hitta ork att fortsätta hoppas på plus?
Snälla Familjeliv, jag behöver lite snälla ord just nu. Egentligen kramar. Sitter hemma och tårarna bara faller.
Har drömt om att bli mamma i ca 11 års tid men aldrig träffat någon som jag kunnat ha ett förhållande med. Har aldrig varit vald. Bortvald flera gånger när jag berättat hur jag känt. Det gick så långt att jag accepterade att jag skulle leva ensam hela livet, och jag slog bort tankarna på egna barn. Frågade nån så sa jag något undvikande. Flera av mina vänner tror nog att jag inte vill ha barn.
Har vid 38 års ålder träffat min drömman, som är allt jag kan önska mig. Han är mannen jag vill ha barn med, jag är helt övertygad om det. Och nu är det sjunde försöket som går åt skogen. Jag vet att jag har ägglossning, jag vet att vi tajmar det. Men det blir ingen bebis. Ett tidigt missfall men inget annat.
Och jag är livrädd att jag har väntat sönder mina chanser. Efter att så länge ha levt med en dröm (att få barn och en familj) som jag inte pratat om utåt och ibland förnekat, så känns det helt förkrossande när jag nu vågat drömma och hoppas på riktigt - och det inte blir nåt.
Jag har inte skaffat barn på egen hand för att jag levt med drömmen om att ändå kanske hitta den där mannen. Och nu har jag det, men det kanske är försent.
Känner mig bottenlöst ledsen.
Vet inte vad jag vill med den här tråden mer än att kanske få lite snälla ord.