• Anonym (Arg mamma)

    Socanmäld för att barnet inte kan cykla

    Vår idiot till granne meddelande att hon anmält att min snart tolvåring inte kan cykla. Vad tusan nu hon har med det att göra.

    Inte kommer väl soc göra något? Kan inte tänka mig att det är något de bryr sig om. Vad kommer hända? Kommer de ringa, kalla till möte? Känns så sjukt.

  • Svar på tråden Socanmäld för att barnet inte kan cykla
  • AndreaBD
    Anonym (Man) skrev 2021-01-11 19:01:51 följande:
    Jag har barn själv och arbetar dessutom med barn som har autism. Du behöver ta saker steg för steg. Jobbar du målmedvetet, dagligen under lång tid når du resultat.
    Jag jobbar också med barn som har autism och jag håller inte med dig riktigt där. Minst en del av dem, egentligen ganska många av dem, blir då ännu mer rädda och vägrar totalt. Det där är något som man gör i vanlig fall, med vanliga barn.

    Det är klart att man sätter mål och försöker minska en del rädslor och träna upp förmågor. Men just med barn på autismspektrum händer det, och inte så sällan, att det finns något område där det inte går att komma längre (för tillfället). 
  • Anonym (Kb)
    Anonym (Va?) skrev 2021-01-11 23:20:32 följande:

    Varför skulle det vara begränsande? Jag har inte cyklat på säkert 20 år. Min tonåringar har inte cyklat sedan några år när de var i typ lågstadieåldern. Ingen av oss äger ens cyklar


    Beror nog lite på var man bor. Här cyklar alla till skolan, kompisar och träningar. Skulle vara väldigt omständigt att behöva gå till allt året runt.
  • Anonym (Man)
    AndreaBD skrev 2021-01-12 08:53:04 följande:

    Jag jobbar också med barn som har autism och jag håller inte med dig riktigt där. Minst en del av dem, egentligen ganska många av dem, blir då ännu mer rädda och vägrar totalt.


    I så fall har man pushat för hårt och på fel sätt. Gäller att hålla posivitet och att med små steg hjälpa barnet så att det lyckas. Barnet ska i det här fallet lära sig cykla, inte att bli klassens bästa kompis.

    Det är på det sociala området som de med autism har sitt handikapp även om de ofta dessutom är ovanligt klumpiga. Men det är fortfarande ingen ursäkt för att inte lära sig att cykla. Det tar bara mer energi och längre tid att lära sig.

    Sedan används tyvärr diagnos ofta som en ursäkt av föräldrar för att agera. Det är tvärtom ett skäl till att agera då sådana barn behöver extra mycket stöd för att utvecklas tillfredsställande.

    Jag har inga egentliga synpunkter på TS annat än att det tycks inte finnas någon vilja att faktiskt lära barnet att cykla. Läggs den typen av brister i förmågor på autismdiagnosen hamnar barnet än mer utanför än vad det normalt sett hade.

    Och om detta barn nu länge behöver lära sig att cykla. Vad är det mer som är onödigt? Att simma? Att laga mat? Att motionera?

    Om någon skulle lämnat en soc-anmälan skulle min första tanke vara självkritik. Inte att såga budbäraren vilken liksom soc bara har barnets bästa i åtanke.
  • Anonym (Va?)
    Anonym (Cykel) skrev 2021-01-12 05:18:14 följande:

    Ja det beror ju på var man bor. Här (småstad) är cykel absolut smidigaste sättet att ta sig runt, att komma till stranden osv. Finns stränder som inte är åtkomliga med bil. Stadsbussarna går sällan och tar stora omvägar runt stan så det går snabbare med cykel.


    Bor i småstad, inga problem att ta sig runt här.
  • Anonym (Va?)
    Anonym (Kb) skrev 2021-01-12 09:44:01 följande:

    Beror nog lite på var man bor. Här cyklar alla till skolan, kompisar och träningar. Skulle vara väldigt omständigt att behöva gå till allt året runt.


    Här gör de inte det, mina cyklade en kort period i lågstadieåldern. Efter det har de aldrig velat cykla. Tycker det är omständigt att cykla - först hitta plats för cykeln i det skitfulla cykeltunnel, dra ut den när man ska iväg, lyckats hitta en plats där den går att låsa fast när man kommer dit man ska. Man kanske tar sig till ett ställe med cykel och rör sig sedan till andra platser med tex bil/buss. Då måste man hämta upp cykeln tex nästa dag. Jag åker hundra ggr hellre buss eller promenerar
  • sextiotalist
    Anonym (Man) skrev 2021-01-12 11:03:48 följande:
    I så fall har man pushat för hårt och på fel sätt. Gäller att hålla posivitet och att med små steg hjälpa barnet så att det lyckas. Barnet ska i det här fallet lära sig cykla, inte att bli klassens bästa kompis.

    Det är på det sociala området som de med autism har sitt handikapp även om de ofta dessutom är ovanligt klumpiga. Men det är fortfarande ingen ursäkt för att inte lära sig att cykla. Det tar bara mer energi och längre tid att lära sig.

    Sedan används tyvärr diagnos ofta som en ursäkt av föräldrar för att agera. Det är tvärtom ett skäl till att agera då sådana barn behöver extra mycket stöd för att utvecklas tillfredsställande.

    Jag har inga egentliga synpunkter på TS annat än att det tycks inte finnas någon vilja att faktiskt lära barnet att cykla. Läggs den typen av brister i förmågor på autismdiagnosen hamnar barnet än mer utanför än vad det normalt sett hade.

    Och om detta barn nu länge behöver lära sig att cykla. Vad är det mer som är onödigt? Att simma? Att laga mat? Att motionera?

    Om någon skulle lämnat en soc-anmälan skulle min första tanke vara självkritik. Inte att såga budbäraren vilken liksom soc bara har barnets bästa i åtanke.
    De kanske prioriterar andra saker. Autism är ju numera en väldigt bred diagnos (när asberger räknas in). En väninna har en dotter med autism och varje sak som är nytt kan ta lång tid att öva in och då har de tagit en sak i sänder. TS kan ha arbetat med andra saker som ska fungera för flickan. 
    Sedan har jag förstått att det kan bli väldigt kraftiga låsningar för barn med autism. Saker som för oss kan vara väldigt självklara kan vara omöjligt för dessa barn. 
  • Anonym (Va?)
    Anonym (Man) skrev 2021-01-12 11:03:48 följande:

    I så fall har man pushat för hårt och på fel sätt. Gäller att hålla posivitet och att med små steg hjälpa barnet så att det lyckas. Barnet ska i det här fallet lära sig cykla, inte att bli klassens bästa kompis.

    Det är på det sociala området som de med autism har sitt handikapp även om de ofta dessutom är ovanligt klumpiga. Men det är fortfarande ingen ursäkt för att inte lära sig att cykla. Det tar bara mer energi och längre tid att lära sig.

    Sedan används tyvärr diagnos ofta som en ursäkt av föräldrar för att agera. Det är tvärtom ett skäl till att agera då sådana barn behöver extra mycket stöd för att utvecklas tillfredsställande.

    Jag har inga egentliga synpunkter på TS annat än att det tycks inte finnas någon vilja att faktiskt lära barnet att cykla. Läggs den typen av brister i förmågor på autismdiagnosen hamnar barnet än mer utanför än vad det normalt sett hade.

    Och om detta barn nu länge behöver lära sig att cykla. Vad är det mer som är onödigt? Att simma? Att laga mat? Att motionera?

    Om någon skulle lämnat en soc-anmälan skulle min första tanke vara självkritik. Inte att såga budbäraren vilken liksom soc bara har barnets bästa i åtanke.


    Väldigt glad att mitt barn med asperger inte har träffat på dig. Man klarar sig finfint i livet utan att kunna cykla, det är inget måste. Simma är ju en annan sak eftersom det är en säkerhetsgrej. Det finns många som inte kan laga mat själva, det finns stöd för sådana saker av en anledning.

    Många barn klarar att bli pushade att lära sig sådana här saker, för andra stjälper det betydligt mer än det hjälper. Man får ju se till nyttan, man klarar sig som sagt fint utan att cykla.
  • Anonym (Va?)
    sextiotalist skrev 2021-01-12 11:11:08 följande:

    De kanske prioriterar andra saker. Autism är ju numera en väldigt bred diagnos (när asberger räknas in). En väninna har en dotter med autism och varje sak som är nytt kan ta lång tid att öva in och då har de tagit en sak i sänder. TS kan ha arbetat med andra saker som ska fungera för flickan. 

    Sedan har jag förstått att det kan bli väldigt kraftiga låsningar för barn med autism. Saker som för oss kan vara väldigt självklara kan vara omöjligt för dessa barn. 


    Precis så är det. Alla kan inte lära sig allt som neurotypiska barn gör och att lära sig saker bara för att det ska vara så är. Ibland triggar det psykisk ohälsa helt i onödan.
  • AndreaBD
    Anonym (Man) skrev 2021-01-12 11:03:48 följande:
    I så fall har man pushat för hårt och på fel sätt. Gäller att hålla posivitet och att med små steg hjälpa barnet så att det lyckas. Barnet ska i det här fallet lära sig cykla, inte att bli klassens bästa kompis.

    Det är på det sociala området som de med autism har sitt handikapp även om de ofta dessutom är ovanligt klumpiga. Men det är fortfarande ingen ursäkt för att inte lära sig att cykla. Det tar bara mer energi och längre tid att lära sig.

    Sedan används tyvärr diagnos ofta som en ursäkt av föräldrar för att agera. Det är tvärtom ett skäl till att agera då sådana barn behöver extra mycket stöd för att utvecklas tillfredsställande.

    Jag har inga egentliga synpunkter på TS annat än att det tycks inte finnas någon vilja att faktiskt lära barnet att cykla. Läggs den typen av brister i förmågor på autismdiagnosen hamnar barnet än mer utanför än vad det normalt sett hade.

    Och om detta barn nu länge behöver lära sig att cykla. Vad är det mer som är onödigt? Att simma? Att laga mat? Att motionera?

    Om någon skulle lämnat en soc-anmälan skulle min första tanke vara självkritik. Inte att såga budbäraren vilken liksom soc bara har barnets bästa i åtanke.
    Jag förstår mycket väl vad du säger. Samtidigt blir jag förbannad, eftersom jag själv har en son med ganska rejäl funktionshinder (antagligen inte autism-spektrum men svår ADHD och Tourette). Och min ex-man hade inställningen att man måste träna honom till att bli så normal som möjligt. Utan tillräckligt med hänsyn till hans psykiska välbefinnande. Och han har åstadkommit mycket skada med detta. Det är därför jag blir förbannad!!

    Och även om jag nu inte ska utgå bara ifrån min erfarenhet - det kräver alltid balans. Du kan inte få ett barn med funktionshinder att bara träna och träna , utan att det barnet kommer att känna sig stressad, pressad, överbelastad. Jag har sett barn som fått en slags burn-out med 12 eller 13 år. Och då var de på en nivå där DU säkert skulle tycka att det inte räcker, att de måste träna mer och bli mer "normala". Du ser bara dem praktiska resultaten. Men du ser inte om barnet sedan kanske har (fler) psykiska problem pga stress. 
  • Anonym (Man)
    sextiotalist skrev 2021-01-12 11:11:08 följande:

    De kanske prioriterar andra saker. Autism är ju numera en väldigt bred diagnos (när asberger räknas in). En väninna har en dotter med autism och varje sak som är nytt kan ta lång tid att öva in och då har de tagit en sak i sänder. TS kan ha arbetat med andra saker som ska fungera för flickan. 

    Sedan har jag förstått att det kan bli väldigt kraftiga låsningar för barn med autism. Saker som för oss kan vara väldigt självklara kan vara omöjligt för dessa barn. 


    Ja, men då kan vara öppen med det. "Ja, det är dåligt att vi inte lärt barnet att cykla. Vi hoppas få tid för det framöver."

    Det är som jag tidigare sagt inget märkligt att misslyckas som förälder. Men om man ska kunna förbättras krävs det ju också vilja att se sina brister.
Svar på tråden Socanmäld för att barnet inte kan cykla