Träffade inte svärföräldrarna på hela förra året.
Vårt yngsta barn är så litet att hon inte skulle klara av ansvaret att hålla tillräckligt fysiskt avstånd under ett besök, vi skulle få hålla fast henne mer eller mindre hela tiden och det skulle inte kännas värt för någon av parterna att träffas under de omständigheterna.
Hade de bott närmare hade självklart promenader, grilla utomhus o.s.v varit ett relalistiskt alternativ .Att hålla järnkoll på ett barn som är en riktig "wildmonkey" en eller ett par timmar är ju en helt annan sak än att göra det under en vecka.
Men nu bor de 100 mil bort och då vill man inte "åka dit och vända" utan stanna ett tag.
Sedan tycker jag att frågan i trådstarten är lite märklig. Det handlar ju inte bara om vilka val och risker man själv är villig att göra och ta utan också vilka val och risker släktingarna i fråga är villiga att göra och ta.
Om personer som är en bit över 70 varav en eller bägge kanske ocks? har sjukdomar som gör smittan farligare för dem själva uttrycker och känner att det är bättre med att vänta med att träffas tills åtminstone de är vaccinerade skulle det kännas väldigt fel att försöka tjata och övertala dem att träffas.
Det är ju trots allt viljan hos de personer som riskerar att bli allvarligt sjuka som måste väga tyngst när man avgör huruvida man ska träffas eller inte.
Hade svärföräldrarna på eget initiativ föreslagit att de ska komma till vår stad en helg, bo på hotell och umgås med oss utomhus några timmar om dagen hade vi självklart gått med på detta, men nu vill de avvakta med att träffas tills de är vaccinerade och då respekterar vi det valet, det handlar för mig om att respektera dem även om det självklart är väldigt trist att inte ha träffats på så länge.
